Nu anar man...

... ugglor i Frihamra

 

Den här veckan inleddes med vab och efter att ha varit in på jobbet ett par timmar på måndagsmorgonen avlöste jag Paul härhemma

Linn var sådär lagom halvslö och lekte med Barbie medans jag satt och slösurfade runt bland div. bloggar och hamnade till slut hos

 

http://stjernfalls.blogg.se/category/gratis-monster.html

 

 

Där jag fastnade för en söt liten uggla och vips blev det en djupdykning i tygskåpet och sen var pysslandet igång

 

 

Första ugglan blev en liten "snutteuggla" tänkt att få flyga ner till Skåne tillsammans med en mjuk gosig bebisfilt som jag passade på att svänga ihop när jag ändå var i farten

 

 

Att Linn har en förkärlek till gosedjur vet vi ju alla och att mamma skulle kunna sitta och sy mjuka ugglor utan att göra en till henne fanns inte på kartan så hon letade fram tyger till en "Linn uggla" och typ i samma minut som jag la upp en bild på den första ugglan på FB så talade C om att hon gillade ugglor och vips hade jag klippt till ytterligare en uggla

 

 

 

 

 

Sjuka barn är verkligen ingen hit men ibland kan en liten paus i vardagen komma som en skänk från ovan och helt plötsligt infinner sig både tid och lust samtidigt och jag får den där stunden vid symaskinen som jag varje gång jag sätter mig där upptäcker hur otroligt mycke jag saknar

Det är fortfarande vab och sjukstuga härhemma idag men idag måste jag nog blunda för skaparlusten och istället ägna en stund åt att plocka ihop alla prylar i arbetsrummet så vi kan få lite fart på projektet byta rum härhemma

Linn ska flytta upp i arbetsrummet och arbetsrummet ska ner i hennes nuvarande rum

Något som känns som ett mastodont projekt att utföra men som kommer att bli superbra när det väl är gjort eftersom vi då ämtligen kanske kan få bukt med "Linn leker på hela övervåningen" och hålla hennes leksaker o pyssel inne på hennes rum och inte spridda över hela köket och vardagsrummet

Hoppas kan man ju alltid...

 

 



 



Att vabba är en...

... känslomässig berg & dalbana

Jag hade så smått förlikat med med den inre stressen och olustkänslan över att behöva vabba och istället landat i att se det hela som ett ypperligt tillfälle att bara vara tillsammans med Linn

Faktum är att lilltrollet har vattkoppor och eftersom alla koppor inte har torkat in så smittar hon fortfarande = ingen skola/fritids och hur man än vrider och vänder på det hela så var det inte så mycke snack om vem av oss som skulle dra lasset just den här veckan

Paul kunde helt enkelt inte vara hemma och med tanke på de "biverkningar" som vattkopporna fört med sig så har även Linns önskan varit att det var just mamma som skulle finnas till hands

Måndagen och tisdagen flöt på i rätt trivsamt mak

Ja jag kunde rent av njuta lite av att få skrota härhemma tillsammans med Linn och bara mysa men sen blev det på nå´t sätt tredje dagen gillt

Vi småskrotade härhemma på morgonen och lagom till lunch åkte vi upp till stallet

Prinsessan som mest gått och skrotat tillsammans med sina polare på lösdriften hela vintern är väl sådär lagom entusiastisk över att behöva börja jobba igen

Eller rättare sagt hon ser som sitt jobb att testa sin lilla ryttare och inledde ridturen med att helt sonika dra rakt ut på ett gärde utan att Linn riktigt hann med och givetvis tappade Linn humöret totalt

Vi letade oss upp i skogen och hittade ett ställe där Linn kunde öva lite på att styra genom att rida slalom mellan nägra träd och både Linn och Prinsessan såg ut att tycka att just den delen av ridturen var riktigt roligt och Linn blev på betydligt bättre humör igen

Men allra mysigast hade dom nog efter ridturen när vi satt i solen och mös

Prinsessan var väldigt kelsjuk och höll sig tätt intill Linn mest hela tiden

Ridningen är givetvis en stor del av Linns hästintresse men umgänget  med Prinsessan både före och efter ridturen är nog den delen Linn uppskattar allra mest

När vi kom hem hade Linns välkomstpaket från Hästklubbben Penny Girl kommit och bland premierna fanns ett dataspel och jag mitt dumma nöt trodde i min enfald att eftermiddagen var räddad

Ack vad jag besrog mig

Redan när Linn skulle installera spelet började jag ana varåt den barkade

Hon hann inte mer än stoppa i skivan innan hon vrålade

- Spelet laddar inte...dj**la skitspel

Inga problem alls, spelet laddades in hur bra som helst och jag hjälpte Linn att skapa hennes "karaktär" och efter att ha konstaterat att de talade instruktionena var på svenska förklarade jag att hon fick spela på egen hand utan min hjälp

Det gick bra, iallafall de första övningsbanorna men sen bröt helvetet loss och för alla er som någon gång hört min äldsta dotter spela TV/Dataspel kan jag bara säga att jämfört med Linn så låter Anna som söndagsskolans barnkör

Svordomarna haglade tätt ivrigt ackopanjerade av nävar som dunkades i bordet, fingrar som smattrade mot tangentbordet och det var snudd på att det började osa svavel i arbetsrummet

Linn må vara envis som en åsna men det finns inte ett spår av tålamod i denna lilla kropp

Det var helt enkelt bara att avbryta spelandet, bädda ner Linn i soffan och sätta på lite Scooby Doo på dvdn och efter en stunds vila var Linn med på banan igen på ett betydligt bättre humör

Innan middagen hjälptes vi åt att spela några banor på spelet och under middagen försökte jag förklara för Linn att det tar tid att spela ett data/TVspel, att man får öva på banorna många gånger innan man till slut lyckas och tar sig vidare och jag  vill gärna tro att hon lyssnade och tog till sig det jag sa för efter middagen satte hon sig för att spela en stund och det var en betydligt lugnare och mer sansad Linn som kunde parera motgångarna på övningsbanorna

När Linn till slut kommit i säng skulle jag sjunka ner framför TVn och titta på ett av mina favoritprogram - Sveriges Mästerkock

Oj vad bra det gick

Alla kanaler, fungerade alldeles utmärkt.  ja alla kanaler utom just 4an som jag skulle se på

4an levererade en bild som ömsom var svart och ömsom pixlad och något ljud var det inte att tala om

Mitt humör sköt väl inte i höjden direkt men efter att ha surat en stund satte jag mig vid symaskinen och sydde klart en sommarklänning till Linn

Jag köpte tyget redan förra våren och tyckte att det andades sol, glass  & sommarklänning men tiden ville inte riktigt räcka till eller om det var lusten som uteblev tyget blev en liten hyllvärmare ända fram tills idag då jag hittade ett superenkelt mönster bestående endast av tre mönsterdelar

Tjoff, tjoff så var klänningen klar och mitt humör genast på väg uppåt
Lustigt så tillfreds och glad man kan bli av att skapa något med sina händer

Det finns en fördel...

... med ett sjukt barn

Helt plötsligt får man tid över till det där som man haft på "att göra listan" ett bra tag men som liksom aldrig hinns med i vardagssnurret

I helgen rensade vi i skafferiet och torkade ut det, känns nästan som om vi fick ett nytt skafferi på köpet

Så otroligt skönt att få rensa, slänga och ställa allt iordning

Det har även blivit en o annan stund framför tvn och därmed blev Linns kortärmade kofta färdig

Ja eller i allafall så gott som färdig, det återtår bara att skaffa knappar som passar

Jag har en stor burk med div. knappar men som vanligt så fanns det inga som passade

Ja i ärlighetens namn så fanns det väl knappar som skulle kunna ha blivit fina om jag bara haft tillräckligt många av dom

Nu får koftan hänga där ett tag i väntan på att jag kommer till någon lämplig affär och jag tror att jag ska "spara mig" tills Stoff & Stil öppnar i Heron City

Jag ser fram emot att göra ett besök där och verkligen få botanisera och njuta av alla härliga tyger och tillbehör

I dag kom t.o.m symaskinen fram

Det var inget större projekt jag tog mig an, snarare tvärtom men ibland kan det lilla enkla bli väldigt lyckat

För rätt länge sen köpte jag tyg på IKEA

Min första tanke var att det skulle bli ett överkast till Linn, sen funderade jag på att sy en picknickfilt men allt stannade bara vid funderingar dvs tills idag då jag fick en liten snilleblixt

Linn älskar ju gosedjur och har alldeles för många av dom och det har varit ett stort problem hur alla dessa gosedjur ska förvaras

Till en början hade hon dom i sin säng men till slut fick hon knappt plats där själv och nu sista tiden har dom suttit staplade på varandra i ett hörn och mer eller mindre bara samlat damm

Men nu så...

... har dom flyttat in i vad Linn kallar "Mopsboy"

Jag sydde helt enkelt ett jätteörngott av tyget och tryckte ner Linns gosdjur där och vips hade Linn helt plötsligt en stor & mjuk kudde att ligga på framför TV´n

Ibland är det enkla alldeles genialt och nu när symaskinen ändå står framme är jag grymt sugen på att ta mig an något nytt projekt

- frågan är bara vad ?

Jag har massor av fina tyger som bara ligger där i tygskåpet och väntar på att bli använda

Tyvärr är en större mängd av dom "barntyger" och på nå´t vis känns det som om Linn vuxit ifrån flodhästar, Nalle Puh, pingviner och allt vad det nu är

Men det är klart, det finns en drös med tyger som mkt enkelt skulle kunna förvandlas till både sommarklänningar och kjolar så det är väl helt enkelt bara att sätta fart och låta ideerna spruta

Planen var att...

... "gå på stan"

Linn var bjuden på kalas på Lekrymnden idag

Två och en halv timme skulle kalaset hålla på och min plan var att fördriva den tiden med en runda på stan, kanske lite shopping men framför allt avnjuta en fika i lugn och ro

Jag lämnade Linn på kalaset, gick en sväng in på Skokanonen och sen kände jag bara

- Jag vill hem och sy !

Babyfilten blev ju färdig i morse men den nykläckta lilla människovalpen har två systrar och jag kan tänkt mig att det kommer att lekas o pysslas med dockor en hel del i den familjen den närmaste tiden så vad passar väl bättre än att de två stolta storasystrarna får varsin lika fin o mysig ( ? ) filt till sina dockor som lillbrorsan ska få

Snäll som jag är så skänkte jag även en liten tanke till den nyblivna trebarnsmamman och för att förebygga eventuella syskonbråk om vilken filt som är vems bestämde jag mig för att sy på en liten applikation på tjejernas dockfiltar

När jag sytt på applikationeerna var det nästan så att jag tyckte att det var lite synd att jag inte lillbrorsan fick en liten applikation på sin filt

Men men den detaljen får jag tänka på nästa gång jag sätter mig och syr en babyfilt

Fint blev det iallafall och mjuka och mysig är filtarna

Ja så mjuka och mysiga att både Linn och Paul muttrade något om att vi minsann ochså behövde lite mysfiltar härhemma i soffan 

Filten jag sydde till Linn när hon var liten har blivit lite i minsta laget så jag har fått lova att vi ska ta en sväng in till Olssons Tyger och titta efter lite velour och nåt fint tyg att fodra med så att även Linn kan få en mysfilt att ha i soffan och givetvis ska hon ha hela sitt namn på filten och inte bara begynnelsebokstaven och jag kan väl känna att jag är lite nöjd med att vi gav henne ett kort o enkelt namn och inte nå´t längre med en massa knepiga bokstäver att klippa ut och sy fast

Som alltid när jag har pysslat nå´t vill jag leverera gåvan direkt men leverensen får nog vänta tills på måndag eller nå´t sånt för snart ska jag över till grannen på "Tacokväll" med granntjejerna

Ska bli härligt att sitta några timmar o bara prata skit o ha trevligt

Hur spenderar man...

... bäst en lördagsmorgon ?

Efter en lite "halvjobbig" arbetsvecka skulle nog de allra flesta välja att ta sig en sovmorgon

Kanske ligga kvar i sängen en liten stund och sakta vakna till liv

Jag ?

Tja, jag vaknade strax före sju och konstaterade att Linn och Paul sov sött och insåg rätt snabbt att min kropp & knopp inte hade några större planer på att somna om

Landade framför datorn med en kopp the och läste lite nyheter, spelade lite spel och sen...

... satte jag mig vid symaskinen och sydde färdigt filten

Nu ska jag bara göra två miniversioner av filten typ sådär lagom stora att dom passar till en docka och sen är mitt projekt "babyfilt" klart för den här gången

Blev allt lite sugen på att sy mera och Linn hittade ett turkost smalspårigt manschestertyg i skåpet igår som hon ville att jag skulle sy ett par byxor eller en kjol av till henne och varför inte ?

Det gäller ju att passa på nu när lusten finns





Tyget köpte jag...

... redan förra våren

Men sen kom pollen och därmed astman som totaldäckade mig

Lagom tills värsta pollensäsongen var över så lyckades jag slå i svanskotan,

när den var läkt drog jag på mig ett virus som slutligen satte sig på stämbanden

- kort sagt 2010 var ett bedrövligt år och sylusten lyste med sin frånvaro

Men nu har bitarna äntligen fallit på plats,

vi har faktiskt varit friska i flera veckor nu

*Otroligt*

Förmodligen är det väl därför som livet så sakteliga börjar återvända och häromdagen knackade sylusten på dörren och h*n verkar väldigt enträgen om att få göra mig sällskap igen

Gjorde lite justeringar eller rättare sagt lite tillägg till mönstret jag använde mig av igår och vips hade Linn ännu en sommarklänning

Det irriterar mig lite att jag lyckades slarva lite o få till ett veck där det absolut inte ska vara något veck

men det retar mig inte så mycke att jag pallar sprätta och göra om utan jag bestämde mig för att vara lite mer uppmärksam nästa gång istället

För jag är rätt övertygad om att det kommer att bli fler klänningar/tunikor till den lilla damen

Ja, innan sommaren är slut lär hon ha fler än hon har behov av

- men vad gör man när sylusten finns där?

Ur frustrationen...

... föddes en tunika

I lördags återvände helt oväntat min sylust

Jag bestämde mig för att sy något snabbt och enkelt

- en singoallaklänning till Linn

När jag skulle ta fram mönstret upptäckte jag att min mönsterpärm var puts väck borta

Jag letade en lång stund sen gav jag upp, letade fram ett annat mönster som jag sen modifierade om tills det blev som jag ville

Det tog typ hela lördagskvällen i anspråk,

gårdagskvällen ägnade jag åt tillklippning och idag kunde jag äntligen sätta mig vid symaskinen en stund

Det behövs några småjusteringar i mönstret innan jag klipper till nästa tunika men i det stora hela är jag nöjd

Det roligaste av allt var att Linn blev överlycklig när hon kom hem och fick se den

- både jag och tunikan fick en bamsekram

Sen åkte tunikan på och med tanke på att hon fortfarande - en timme senare - har den på sig så fick den nog VG av Linn





Att Linn...

... lindar både Paul & mig runt sitt lillfinger

Ja, det vet ju alla

Är lilltrollet dessutom sjuk så fixar hon med lätthet att linda oss både två o tre varv,

ja det är inte långt ifrån att vi slår knut på oss själva vid såna tillfällen

Att vi dessutom vid ett svagt tillfälle införde "belöning" efter avslutad penicilinkur är väl något vi helt enkelt får skylla oss själva

Den här omgången var det extra mycke stök o bök när medicinen skulle tas

Ju större damen har blivit desto större o vildare har protesterna ochså blivit

- Medicinen smakar skit!

- Jag vill inte ta den där äckliga medicinen!

- Jag säger stop !

- Jag vägrar...

Samma visa morgon o kväll och till slut föll jag till föga och tog till stormutan

- Du får välja en stooooor leksak bara du tar medicinen

- Får jag välja vad jag vill?

Där någonstans började jag tveka lite men vad gör väl en trött, orolig och lätt desperat mamma`

Jo hon svarar

- Ja, du får välja nästan vad du vill

Kort tystnad och jag väntade spänt på Linns svar

- Då vill jag ha en docksäng, en sån där riktig säng med spjälor

Det kändes som en helt ok "stormuta" så jag nickade lamt ett ja till svar

Efter det gick det som en dans att ta medicinen

Inga protester från Linns sida,

snarare tvärtom under helgen såg hon fram emot att få ta medicinen och när hon på söndagskvällen tagit den sista slurken konstaterade hon nöjt

- I morgon vill jag åka till Stockholm och köpa en docksäng!

Det blev inte helt lätt att förklara att det inte kunde bli någon tur in till Stockholm eftersom hon fortfarande var sjuk

- Men jag är frisk nu så det så...

Till slut köpte hon våra argument om mycke folk, baciller o annat otyg

-  stort tack "Evas sommar/vinterplåster" för all kunskap om sjukdomar, smittspridning osv. som Linn har lärt sig genom att titta xx antal gånger på dom dvd:erna

Linn var dock inte helt nöjd så till slut fick Paul lova att åka till  BR efter jobbet

- en nätt omväg på dryga timmen men vad gör man inte för sina barn?

Igår kväll levererades docksängen och Linn var hur lycklig som helst

Bara ett litet problem

- det behövdes sängkläder

Men den här mamma är inte bara lindad runt sin dotters finger,
 hon är även rätt svag för smicker

I fm´s när vi åkte upp till Prinsessan satt Linn i baksätet och pratade med sin docka

- Jag har världens snällaste mamma.... hon bakar goda kakor till mig.... hon stickar dockkläder och syr klänningar när jag vill... Jag har världens bästa mamma.... Min mamma kan sy täcken till dockor...

Som sagt

- jag är svag för smicker så givetvis blev det lite sytt nu under eftermiddagen

Linn var väldigt nöjd med madrassen, kudden & täcket

Är Linn nöjd så är jag nöjd

Det lite sorgliga var att när jag satt där och sydde så insåg jag att det var nog det sista docktäcket jag sydde till Linns och hennes dockor

För även om mamma tycker att det är otroligt roligt att sy så är det ingen större vits med hur många täcken o kuddar som helst till dockan...

I dag...

... fyllde Bosse & Mysan år

Ja det var iallafall vad Linn bestämt hävdade när hon beställde muffins till "Kattkalaset"

Som den snälla ( och numera pigga ) mor jag är så bakade vi givetvis muffins och sen njöt vi av en mysig em fika tillsammans

Efter fikastunden undrade Linn när hennes sommarklänning skulle bli färdig,

 så det var bara för mamma att sätta sig vid symaskinen en stund

Klänningen är inte riktigt färdig

- det tråkigaste återstår dvs dragkedja & fållning men sommaren känns rätt avlägsen än så länge så det känns inte som om det brådskar direkt

När jag suttit vid symaskinen en stund kom Linn, ställde sig brevid mig och suckade djupt

- Mamma, du bryr dig inte om mig... inte någonting... du bryr dig inte om att jag är en pysseltjej som vill pyssla...

Näe, jag hade ju bara bakat muffins, ordnat en mysig fikastund o satt nu o sydde på klänningen

- klart jag inte brydde mig om henne ett endaste dugg, jag hade ju missat den där lilla pysseldetaljen...

... en detalj som dock snabbt kunde rättas till med lite kritor & papper och en stunds målande tillsammans

Efteråt när Linn återgått till sin docka och lekte för sig själv så kunde jag inte låta bli att tänka tillbaka på min egen uppväxt och det där med att ta sig tid...

... är man som jag uppväxt i en skara på sex syskom så är man inte speciellt bortskämd med "egentid" med sina föräldrar

Att strunta i måsten och en helt vanlig trist månda´fm ställa sig och baka muffins tillsammans bara för att man vill eller att sätta sig ner och måla ihop en liten saga är väl kanske inget man hinner eller tycker sig ha tid med när man sex barn, ett hem & jobb att sköta



Det känns rätt skönt

- ja faktiskt som ren lyx att ha förmånen att kunna tillbringa så mycke tid tillsammans med Linn 

För vad kan egentligen vara viktigare än att just ta sig tid, att vara tillsammans och njuta av dagen här och nu?

Att skapa gemensamma minnen tillsammans,

minnen som man någon gång i framtiden kan se tillbaka på och bli alldeles varm i hjärtat av istället för att sorgset undra vart småbarnsåren tog vägen någonstans