... det här med kärlek
Kärlek, egentligen är det så enkelt
- kärlek är det enda som växer ju mer du slösar med den
Ger du äkta kärlek tar den aldrig slut, det är en brunn som ständigt fylls på
Men det är när du börjar göra avsteg från det äkta, det kravlösa som problemen uppstår, då förvandlas kärleken till något helt annat som till slut bara blir en enda smutsig sörja ingen vill befatta sig med
Jag har gjort så många försök
Jag har så många gånger sträckt ut en hand och varit ärlig i min vilja att hitta tillbaka till den sanna kärleken mellan mig och mina föräldrar men viljan att försonas har varit kantad med ohållbara och enkelriktade krav och den ärlighet som utlovats har ganska snabbt visat sig vara långt ifrån ett ärligt försök utan bara en fortsatt väg längs smutskastning och prat bakom ryggen
Jag har i så många år tigit och låtit deras sanning och version varit den allrådande sanningen men redan tidigare i år bestämde jag mig för att inte vara tyst längre
Jag har ett värde, ett värde mina föräldrar av någon outgrundlig anledning väljer att inte se och även ta avstånd ifrån
Jag skulle ljuga om jag sa att det inte gör ont, för ont gör det och ett tomrum kommer alltid att finnas i mitt hjärta
En del av mig fattas, eller rättare sagt en del av det som har varit jag fattas
Ibland känns det som om stora delar av mitt liv bara varit en teater och ett spel för gallerierna och jag är inte sämre än att jag kan erkänna att jag deltagit i spelet just för att jag då inte visste bättre och helt enkelt bara såg till mitt eget bästa just där och då
Samtidigt som det är tufft, ledsamt och oerhört sorgset så har brytningen även om det kan låta konstigt - fört med sig så mycket gott
- Jag har hittat tillbaka till mina systrar igen
De ord och det prat som till viss del fördes bakom ryggen och slog in kilar mellan oss är numera borta, istället för att låta någon annans ord styra och påverka vår relation pratar vi numera med varandra
Vi delar glädje, sorg, vardag, fest lätt & tungt
- kort sagt vi delar kärleken till varandra
Jag har även så smått hittat tillbaka till syskonbarn och deras familjer, viktiga pusselbitar som under några år fattats mitt sk livspussel och som definitivt fört med sig ny kärlek och energi i mitt liv
Men kärlek gör ibland ont
När man hör sina föräldrar tala sig varma om kärlek och man vet att man inte finns med i den kärleken, den känslan som uppstår då kan få ens hjärta att frysa till is
Men den känslan är ingenting jämfört med den känslan som infinner sig när ens blott tioåriga dotter i bilen på vägen hem efter en bröllopsfest lite sorgset konstaterar
- Morfar sa hej till mig men det gjorde inte mormor...
Just då slets mitt hjärta ut ur min kropp för en hundradels sekund och tigrinnan inom mig vaknade
- sårar man mina barn sårar man indirekt mig
Hur man som mormor kan välja att behandla sitt barnbarn på det sättet är och kommer att förbli en gåta för mig
Det finns inget som helst försvar, det finns ingen förlåtelse
Linn är ett barn - min mors barnbarn
Att välja att genom min dotter "straffa mig" är det lägsta någon människa någonsin gjort mot mig
Linn är en underbar liten tjej med ett stort varmt hjärta som inte förtjänar att bli straffad bara för att mina färäldrar av olika anledninga valt bort mig ur deras liv
Just där och då förlorade jag all den respekt jag någonsin haft för min mamma och därmed även den sista lilla, lilla, lilla biten av vilja och hopp om att en gång kunna mötas och försonas igen
Det har av många anledningar varit ett tungt dygn och det är många, många tankar som farit runt i huvudet
Så många frågor som aldrig kommer att få svar eller rättare sagt så många frågor jag inte är intresserad av att få svar på längre
Svaren spelar ingen roll, allt hopp är ute för hur det än är så är det inte min förlust
Förlusten är deras, dom har själva valt bort mig
Dom har valt att fortsätta spela sitt spel, ett spel som inte intresserar mig eftersom det bara finns förlorare i det spelet...
... jag har valt att gå vidare på livets stig
En stig som ibland slingrar sig och bjuder på oväntade upplevelser
Upplevelser som blir så oerhört mycket underbarare om man vågar låta kärleken flöda villkorslöst
