Jodå, lycka kan...

... köpas för pengar

I somras köpte jag ett par jeans, redan från första stund stormtrivdes jag i mina jeans och under sommaren/hösten har dom används flitigt och även om jag  den sista tiden har fått dra åt skärpet allt hårdare i midjan för att hålla jeansen uppe och att rumphänget blivit allt större plus att fladdret runt låren ökat en hel del så har burit dom med en härlig myskänsla

Men även kär vänskap har sitt slut och igår kände jag att det var dags att investera i ett par nya jeans, gärna i samma modell men då en storlek mindre

Inne på KappAhl hittade jag till min stora lycka rätt modell av jeans, dessvärre fanns dom inte i den storleken jag var ute efter så jag botaniserade vidare bland jeansmodellerna och hittade till slut två par i den storleken jag letade efter men på väg till provrummet bestämde jag mig för att vara lite wild & crazy och greppade ett par jeans i min favoritmodell

- dock i två storlekar mindre än i de jag hade på mig

Min tanke var att jag skulle se hur mycket som fattades innan jag skulle kunna ha denna storlek

Väl inne i provrummet bestämde jag mig för att prova dessa jeans allra först och...

... shit pomfritt

Jeansen gled på och satt perfekt,

ja nu talar vi inte om uteseendemässigt perfekt utan mer känslan so uppstod inom mig

Dom två andra paren jeans fick oprovade åka tillbaka till hyllan och det var med glada steg jag trippade fram till kassan för att betala mina jeans

Extra skönt kändes det att jag kunde krydda köpet med en rabatt på 30% 

Så, ja lycka kan köpas för pengar och det må vara ytligt men just nu tillåter jag mig att vara så ytlig att jag känner lycka över ett par nya jeans,

nya jeans som dessutom är två storlekar mindre än de jeans jag gått runt med i under de senaste månaderna

Två storlekar ner är inte helt fel och helt klart gav den känslan mig en liten extra knuff och motivation att fortsätta på den redan inslagna vägen mot ett lite lättare liv...