Dagens goda gärning...

.. kontra mitt sinne för ironi

I dag gjorde jag något jag inte har gjort sen den gången i sena tonåren då jag och tre tjejkompisar plockade upp en stackars kille som liftade och glatt satte sig i våran bil bara för att sen snabbt försvinna när vi efter en stund stannade för att tanka

Mina första tanke idag när jag såg liftaren var att bara åka förbi men utan att jag vet varför så bromsade jag till, svängde in på busshållsplatsen och erbjöd skjuts in till Rimbo

Han gled snabbt ner i passagerarsätet och berättade att bussen varit tidig och att han såg bakänden på den när han kom fram till hållplatsen, han berättade vidare att han hade varit och hälsat på sin dotter och sitt förstfödda barnbarn och firat jul lite i förskott

Dotterns bil hade gått sönder och därför var han nu tvungen att ta bussen till Arlanda för att ta sig vidare till sonen i London för ytterligare ett julfirande och sen på söndag skulle han vidare till Minnesota för att fira jul med sin nya familj

Efter att ha surfat in på SL insåg han lätt stressat att han förmodligen skulle missa bussen i Rimbo och frågade efter möjligheten att få tag i en taxi bara sådär i Rimbo

Jag var visserligen på väg för att träffa en vän men självklart sa jag att vi löser det på något sätt

Framme i Rimbo kunde vi konstatera att busstationen gapade tom så vi kom överens om att vi skulle försöka jaga ifatt bussen så jag svängde av mot Uppsala hållet och redan vid Vibyskolan fick vi häng på bussen som precis slog på blinkersen för att lämna hållplatsen så jag gjorde en fuling och gasade på lite och istället för att släppa ut bussen körde jag om den och blundade lite för att det är 50 just där för att snabbt ta mig till nästa hållplats och kunna släppa av mannen så att han kunde hoppa på bussen och fortsätta sin resa till Arlanda precis som planerat

En god gärning som inte kostade mer än lite av min tid men som betydde oerhört mycket för den här mannen som förutom att han berömde både min bilkörning och min engelska avslutade vår stund tillsammans med att säga

- Thank you from the bottom of my heart, you saved my day, my hole Christmas... You have really done your Christmas thing for this year. I hope someone do the same for you and give you a Christmas you never will forget....

Jag vet fortfarande inte vad det var som gjorde att jag stannade och erbjöd honom skjuts, det bara hände men jag förmodar att det var ett sånt där tillfälle i livet då det bara händer och på något vis kändes det skönt att kunna "rädda" någons dag utan att egentligen göra mer än att ge lite av sin tid

På väg hem från Rimbo tänkte jag lite på händelsen och vad mannen sagt och med ett sorgset leende och ett litet hugg i hjärtat kunde jag med ett sting av min berömda  ironi konstatera att mannens önskning om att någon skulle göra min jul oförglömlig på sätt och vis redan har slagit in men kanske inte på det sättet som han önskade och när jag lite senare på dagen berättade om händelsen för Linn sa hon

- Mamma, jag tror på karma. Man tjänar på att vara snäll...

Vad svarar man på det när livet är som det är just nu ?

Karma ?

Tack karma., är jag inte värd mer ?

Jag tycker att Karma kan slänga sig i väggen just nu

Själv känner jag starkt att det skulle vara rätt skönt att göra som björnarna och krypa in i ett ide och sova bort ett par månader eller så...