fredag 10 februari 2017

Jag ser så mycket ...

... av mig själv i Linn

Ibland när jag ser på Linn är det som att  se mig själv i henne,  speciellt vid de tillfällen då hon tvivlar på sin egen förmåga
Vid de där tillfällena då hon inte riktigt vågar fast hon innerst inne vill och vet med sig att hon kan
Jag kan även se att hon alltför ofta precis som sin mamma väljer den lättaste vägen ut istället för att anta en utmaning, de där tillfällena då motståndets minsta lag får råda och man ger upp innan man ens gjort ett litet försök
Jag kan se mig själv i henne när hon vägrar att göra något nytt utan att vara 100% säker på att hon verkligen klarar av det, när nyfikenheten och upptäckarlusten stoppas av rädslan att göra fel eller ännu värre att göra bort sig totalt



Kanske är det just för att jag tycker så illa om dom här sidorna hos mig själv som jag blir så oerhört glad för Linns skull varje gång hon tar klivet och vågar
Alla dom där gångerna som hon trycker undan motståndet och kliver vidare, alla gånger som hon sväljer rädslan och tar sig an det läskiga
Alla dom där gångerna när hon utmanar sig själv och väljer den svåra vägen och med stolthet och glädje konstaterar att hon kunde, att hon vågade och lyckades



Lika stolt och glad som jag blir för Linns skull vid de här tillfällena lika ledsen kan jag bli för min egen skull och känna en sorg över att jag som liten saknade någon som fanns där och stöttade, någon som pushade, någon som fanns där och uppmuntrade mig, någon som fick mig att känna att jag kunde, att jag vågade
Alla barn borde ha någon som tar deras hand och säger

- Du klarar det, du kan , du vågar

Alla barn borde få uppleva känslan av att ha någon som står vid ens sida och ingjuter mod, någon som finns där när det känns svårt, någon som  när modet sviker och man behöver den där sista lilla pushen tar ens hand och säger

- Kom, vi gör det tillsammans



Jag ser så mycket av mig själv i Linn och jag delar hennes lycka och stolthet de gånger hon tar steget, de gånger hon vågar utmana sig själv
Jag är så glad för hennes skull att hon har mig, att hon har Paul och alla andra runtomkring henne som dagligen fyller henne med kärlek
En kärlek som ger henne modet att våga






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar