Som en...

... Berg & dalbana

Just nu är tillvaron lite som en berg & dalbana där känslorna lever sitt eget lilla liv och ständigt befinner sig i rörelse

Med tanke på allt som hänt men kanske framför allt som inte hänt så är det kanske inte så konstigt att det kommer stunder då känslorna plötsligt får fart och likt en snöstorm virvlar in i hjärtat och skjuter vassa ispikar och gör fysiskt ont på ett sätt som jag inte trodde var möjligt

Det kanske inte är så konstigt att det kommer stunder då allt stannar upp och hjärtat snörps ihop och bara gör ont, ont, ont på ett så påtagligt sätt att det nästan blir lite skrämmande

Inte ens i min vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig att känslor skulle kunna göra så fysiskt ont som dom faktiskt gör

I det stora hela flyter dagarna på ganska ok

Ja det finns stunder då jag kan känna lugn och ro för en kort stund

Stunder då känslorna är hanterbara och allt känns helt ok men så räcker det med ett litet ord, ett minne som dyker upp

En tanke...

... och vips slår känslorna till och river upp såren

sår som inte fått chansen att läka,

sår som inte blivit omhändertagna

Känslor som bara lämnats, frågor utan svar...