Så var jag...

… där igen

Tillbaka i dom där ologiska irrgångarna av tankar

Tankar som bara snurrar fram och tillbaka helt utan anledning

Det är som om hjärnan liksom letar efter fel väg att styra in tankarna på

Som om hjärnan medvetet och målinriktat koncentrerar sig på övertolka och koncentrera sig på minsta lilla gruskorn som kan misstolkas negativt istället för att se det stora positiva berget

Jag för en hård kamp mot mina tankar

Jag försöker verkligen hitta vägar ut ur spiralen när jag märker att den börjar dra mig rakt ner i det där svarta jobbiga hålet

Jag har verkligen vänt ut och in på mig själv för att försöka förstå varför jag inte kan släppa och våga känna lycka

Jag har försökt förstå vad det är som gör att tankarna spinner loss och får mig att tänka tankar jag helst vill slippa

Jag har försökt förstå vad det är som göra att det där svarta fortfarande lever kvar och kastar skuggor över mig hela tiden,

varför det hela tiden gnager en liten, liten oro och ovisshet längst därinne

'

I dag när tankarna så smått började trassla sig in i spiralen igen tänkte jag på allt som sades då för lite mer än ett år sen

Alla dom ord som borrade sig in i hjärtat som kalla, stenhårda ispikar och rev upp stora svarta hål av smärta och plötsligt blev det så uppenbart varför mina tankar irrar iväg,

vad det är som fattas

Det blev så uppenbart vad  det är jag skulle behöva höra för att kunna släppa och gå vidare

Alla dom där orden som uttalades då och som gjorde så ont lever liksom fortfarande kvar

Även om jag anar och förstår att det som sas då har förändrats så har förändringen inte uttalats

Det som uttalades då är fortfarande den sanningen som lever kvar längst inne i mig,

det är den sanningen som gnager och vägrar släppa sitt tag

Det är den sanningen som lockar fram och föder de där svarta, jobbiga tankarna och ser till att de lever vidare

Även om det är underförstått att det som uttalades då har förändrats så är det nog så att jag måste få höra att det är så,

jag måste få förändringen bekräftad i ord

Så länge förändringen förblir enbart handlingar men ligger kvar där outtalad som ett stort svart hål så är det nog så att hur ologiskt det än låter så är det de där orden som sades då som  fortfarande väger tyngst...