Ett...

… sista farväl

Så kom dagen, 

dagen då det är dags att ta ett sista farväl

Ett sista farväl,

ja det är så man säger

Men hur kan det vara ett sista farväl  till dig D när du för alltid kommer att finnas kvar i hjärtat på oss som hade förmånen att få lära känna dig

Ditt  busiga leende,

pliret i dina ögon

dina skämt kommer för alltid att finnas kvar och påminna oss om dig

Det är en tung dag idag,

en av de tyngsta jag upplevt och ändå är min sorg, 

mina smärta och den saknad jag känner en bara bråkdel av det Ds allra närmaste känner idag

Solen skiner idag,

blå himmel, försommaren är otroligt vacker just nu  och jag har aldrig sett så mycket fåglar i trädgården som idag

Ett sista farväl låter precis så sorgligt och tungt som det känns i hjärtat just nu

Ett Tack för allt och du kommer för alltid att finnas kvar i våra hjärtan känns lättare och mer rätt att tänka 

Från en sekund till en annan förändrades livet och ingenting blir sig likt igen

Som genom ett vingslag förändrades allt,

 så många frågor,

så få svar

Det enda vi kan göra är att leva här och nu,

ta hand om våra nära och kära och vara så rädda om varandra som vi bara kan och det viktigaste av allt

- Glöm inte att tala om för människorna omkring dig vad dom betyder för dig

Spar inte orden till i morgon eller nästa gång ni ses,

då kan det vara för sent...

I den stora...

… sorgens famn

Man vaknar en morgon och tror att allt är som vanligt men på bara en sekund förändras allt och ingenting kommer någonsin att bli sig likt igen

Från en sekund till en annan uppstår ett tomrum som aldrig kommer att kunna fyllas igen

En del av hjärtat går sönder och kommer aldrig att bli helt igen

I det stora svarta hålet finns minnen,

minnen som gör ont

Minnen som får tårarna att sakta rinna nerför kinderna

Men det finns också minnen som för ett ögonblick gör hjärtat varmt

Minnen som framkallar ett leende,

ett skratt

Minnen som mitt i all sorg och ledsamhet skänker ro

Minnen som påminner oss om kärleken vi känt till någon som vi har låtit få en plats i våra hjärtan,

en plats där dom för alltid kommer att stanna kvar

Just nu känns mitt hjärta så tomt, 

något fattas

Men den smärta,

den tomhet jag känner är bara en bråkdel, 

en liten förnimmelse av den smärta och sorg som de allra närmaste bär i sina hjärtan

Jag önskar så att jag kunde bära deras smärta,

lyfta bort sorgen från deras hjärtan om så bara för en kort minut...

Helen v/s...

… det normala

Häromdagen kände jag mig så nöjd och glad efter att ha genomfört en km

Jag hade lyckats gå/springa en km på PB dvs 9 min och 18 sekunder

Jag började fundera lite på hur "snabbt" eller ja läs mindre sakta jag skulle kunna ta km på och kände väl att kanske om jag verkligen började ligga i och se till att komma ut på mina rundor lite mer frekvent och regelbundet så skulle jag nog kunna närma mig 8 min och 30 sekunder

kanske, eventuellt...

… när jag kom in frågade jag Paul

- Vad är normalt att ta km på?

- En bra motionär gör en km på tre minuter, jag tog den på runt fyra minuter då jag var aktiv

3 min?

Seriöst?

Helt plötsligt kändes mina 9:18 rätt skrattretande ja rent av löjeväckande och jag blev hastigt utkastad ut i det verkliga livet utanför min lilla bubbla och insåg med en klar tydlighet att jag jämfört med en bra motionär är typ att likna vid en zombie

För en stund kände jag mig lite nedslagen och uppgiven men efter att ha funderat en stund insåg jag att det bara är dumt att jämföra sig med andra eftersom vi alla har olika förutsättningar och även om 9:18 inte är någon tid att skryta med så kan det vara bra att påminna mig själv om att det inte är sådär jättelänge sen det tog mig drygt 25-30 min att ta mig samma runda

Det är inte så länge sen jag knappt kunde gå hundra meter utan att stanna och hämta andan

Det är inte så länge sen varje steg ibland kunde kännas som en utmaning...

… så, ja jag kommer att fortsätta kända mig löjligt glad och stolt över mina 9:18 och jag kommer att kämpa vidare,

inte för att ta km på 3-4minuter utan helt enkelt kämpa vidare i min egen takt och glädja mig åt de framsteg jag så sakteliga gör men allra mest glädja mig åt att livet är så mycket lättare, enklare, roligare och härligare numera....