Så var det det här...

... med lycka

Såg att en av mina vänner på Facebook hade antagit utmaningen att varje dag i tre dagar skriva tre saker som gjorde henne glad & lycklig

Under morgonpromenaden tillsammans med Picasso började jag fundera på den utmaningen och vad som just idag gjorde mig lycklig

Det som först dök upp var att jag kände mig glad över att det var så fint väder med tanke på att Linn och hennes skolkamrater tillbringar både i dag och i morgon vid Lejdet och ska hitta på en massa roliga utomhusaktiviteter tillsammans

Det andra som dök upp var att jag kände mig glad över att Pauls resa till Serbien i morgon eftersom jag vet hur roligt han tycker att det är både att träffa sina curlingvänner och det arbetet dom gör tillsammans och när jag ändå var inne på det där med resor så kände jag en glädje över att det snart är dags för mina två "systrar" att åka till Sicilien, en resa dom båda ser fram emot och en resa dom är väl värda
Det är absolut inget fel att kunna glädjas med andra, tvärtom det är fantastiskt att kunna dela andras lycka men det som slog mig att just där och då var att jag inte kunde komma på något som gör mig personligen lycklig och glad just nu
Det känns som om vemodet vidrört varenda känslokula i förrådet och lagt en lätt nedstämd dimma över tillvaron och jag skulle verkligen behöva att någon svepte in och blåste bort dammet
Men på något sätt inser jag att denne någon aldrig kommer att svepa in och släppa in vårsolen igen utan att den detaljen måste jag ta hand om alldeles själv och på något sätt vet jag att det kommer att gå , jag vet att solen kommer att hitta in genom fönstret igen och sprida ljus och bädda in vemodet i kärlek och värme men just idag vet jag bara inte hur...

Skillnaden mellan män & kvinnor...

... är priset på deras leksaker

I alla fall i den här familjen

Maken drömmer om en Jaguar XE och själv drömmer jag om en ny rockard till Prinsessan

Det man kan säga om våra drömmar är att dom är lika på det viset att bådas drömmar har hjul och att dom drivs av hästkrafter men någonstans där tar likheterna också slut och skillnaderna börjar uppenbarar sig och det är väl kanske även just där någonstans som priset på "leksaken" kommer in

Makens leksak kostar i runda slängar någonstans runt 350.000:- medans min lilla leksak håller sig till mer jordnära runt 10.000:- och än så länge är det rättvist på det sättet att det är just en dröm för oss båda två och drömmar behöver man för att krydda vardagen lite och sen ligger det ju en viss tjusning i att se vem av oss som får sin dröm uppfylld först och beträffande just den lilla detaljen har jag en svag aning om att det inte kommer att vara priset som är den avgörande faktorn...

Bilderna är lånade från Jaguar & Driveouts hemsidor

Julafton i ...

... augusti

 

 

Förra veckan inleddes på allra bästa sätt när jag på måndagsförmiddagen fick veta att jag vunnit veckans Tomas Ledins #livslevandetävling på Instagram

Tävlingen gick ( går ) ut på att man ska ladda upp en bild och sen skriva en textrad från någon av Tomas Ledins låtar

Fotot i sig var absolut inget mästarfoto men antingen så var konkurrensen liten just den veckan eller så gillade dom helt enkelt mitt bidrag

 

 

 

"Ljuvliga minnen, ljuvliga dar

Barndomens bilder dröjer sig kvar..."

 

What ever liksom, jag blev i alla fall superglad över att ha vunnit och såg fram emot att få priset - som skulle vara några cdskivor, en turneaffisch och en tygkasse - skulle komma med posten och igår när vi kom hem låg det äntligen en avi eller ja rättare sagt två avier i brevlådan och självklart så var jag helt enkelt bara tvungen att ta en extratur in till Rombo för att nyfiket hämta ut paketet

I bilen på vägen hem tänkte jag att det förmodligen var två kanske tre cd skivor så jag blev verkligen glatt överraskad när jag öppnade paketet och hittade inte mindre än sju ( otroligt snyggt ) signerade cdskivor och det allra bästa var att jag bara hade två av dom sen tidigare - detta trots att jag varit ett inbitet fan sen 1979 men de senaste åren har det mest blivit radio-spotify-Youtube lyssnade för min del och lite extra glad blev jag över att "Höga kusten" cdn var med  bland vinsterna eftersom det är en platta som inte blivit införskaffad trots att jag funderat på det ett flertal gånger

Den signerade turneaffischen ska ramas in och trots att maken nog inte är så förtjust i det så ska jag nog hitta en lämplig ålats för den här i huset

 

 

 

Kort sagt, det kändes riktigt varmt o skönt i mitt lilla Tomas Ledin hjärta och nu ska jag nog roa mig med att lyssna lite extra på skivorna så jag är riktigt redo den 21 augusti då det är dags att se honom på Gröna Lund

 

 

 

 

 

 



Så var det...

... äntligen semester

 

 

I måndags började så äntligen min semester, förmodligen finns det en och annan i min omgivning som förvånat höjde på ögonbrynet och i sitt stilla sinne undrade om jag inte hade varit ledig hela sommaren och för den som följt mig på FB eller Instagram så förstår jag att det har framstått som om min sommar varit en enda lång semester men riktigt så har det ju inte varit utan det beror väl snarare på att jag någonstans gjorde ett medvetet val att inte "outa" min sjukskrivning utanför min allra innersta krets av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte orkade med vare sig att berätta varför eller för all del ta del av goda råd framförda i all välmening

Jag kände helt enkelt att jag behövde få låta allt falla på plats i lugn och ro helt i min egen takt och på mitt sätt

 

 

 

Och bitarna har fallit på plats, svaren har kommit, lugnet har lagt sig och för första gången på mycket mycket länge känner jag att vardagen och livet så smått hittat tillbaka till sin vanliga stilla lunk igen och dom där sömnlösa nätterna, panikattackerna och alla konstiga tankar dyker upp alltmer sällan

Dvs allt det där som jag valt att inte skriva om på FB, allt det där jobbiga som jag valt att hålla för mig själv och istället valt att berätta om Linns & mina stunder i stallet, våra små turer till badstranden, resan till Linköping tillsammans med barnen, turen till Mariehamn med mina "bonussystrar", Gröna Lunds besöket...

 

 

... ja listan kan göras lång med allt som jag till synes har roat mig med den här sommaren

Men bakom dessa foton och små inlägg om min till synes "lediga" sommar har det funnits en annan verklighet, en sommar som ibland känts allt annat än som en ledig och härlig sommar

Den där knölen i bröstet som jag upptäckte i april/maj ryckte undan mattan totalt under mina fötter och alla tankar och funderingar i väntan på provsvaren  rev upp sår som inte hade hunnit läkas ordentligt och det har funnits dagar då jag gått med sprängande huvudvärk, nätter då jag inte sovit en blund, nätter då jag sovit men vaknat i panik både en, två, tre, ja till och med fyra gånger pga av både helt suspekta  mardrömmar om allt och ingenting och även mardrömmar med återblickar från flygresan då Linn blev sjuk, dygnen på Irland, tiden på ECMO mm

Det finns dagar då jag till en början mått riktigt bra men så har ett TV-inslag, en tidningsartikel, en låt på radion eller en sekvens i en film plötsligt kastat mig tillbaka till de där outhärdiga timmarna på planet eller den där fruktansvärda dagen i Dublin då jag var helt övertygad om att vi skulle förlora Linn för alltid och alla tankar och känslor som jag hade trott var placerade i sitt lilla minnesfack har plötsligt spritts ut i minnet igen och ställt till oreda

Ja, det finns gånger då jag helt utan anledning börjat gråta både i ren panik eller av tacksamhet

Kort sagt, den här sommaren har varit en sommar ganska så olik någon annan sommar jag upplevt

 

 

 

Så bakom dom där mysiga FB & Instagram uppdateringarna så har det funnits en annan verklighet

Bakom ett "En mysstund i stallet" kan det ha legat flera timmars förberedelser för att samla ork nog att ta sig till stallet, bakom den där bilden av ett kvällsdopp i sjön kan det ha legat en dag med både huvudvärk och panikkänslor som guppat inombords osv i all oändlighet

Jag förstår att en och annan kanske tänker att orkar man göra si eller så så orkar och ska man också jobba och ska inte vara sjukskriven men livet är inte svart eller vitt utan en hel palett av nyanser och ibland blir livet så kaotiskt att alla nyanser flyter ihop i en enda röra och man behöver få tid till att stanna upp och reflektera, låta kroppen vila och göra ett försök att få struktur på paletten igen och eftersom vi alla är olika har vi alla våra olika sätt att göra det på

 

 

 

 

Den här sommaren har varit en resa i känslornas tecken och stundtals har det känts som både en berg & dalbana och fritt fall men nu äntligen känns det som om jag lämnat nöjesfältet bakom mig och att jag istället har tagit klivet in på en lummig skogsväg och om jag får bestämma så skulle jag vilja fortsätta vandra på den här stigen ett tag och bara njuta av lugnet och harmoni men kanske framför allt njuta av livet...