… och beröras
När man jobbar med människor är det omöjligt att inte beröras
Ibland träffar man någon som berör en på ett alldeles speciellt sätt och därmed hittar sin egen lilla vrå i ens hjärta där den för alltid blir kvar som ett varmt minne
Jag har på ett eller annat sätt jobbat med människor ända sen jag var 16 år och gick ut grundskolan
Mitt första arbete var på Eftermiddagsverksamhet för mellanstadiebarn där jag bla hade en matlagningskurs
När jag fyllde 18 började jag jobba inom vården, först inom långvården men gick sen vidare till korttidsboende, växelvård, psykvård, nattpatrull för att slutligen jobba i Hemtjänsten under nästan 10år innan jag bestämde mig för att byta yrkesbana och prova på att jobba på en förskola
Under alla dom här åren jag har jobbat nära människor har jag haft otaliga möten med människor både som patienter, kunder, brukare och allt vad man nu har valt att kalla det genom åren och även möten med anhöriga och övrig vårdpersonal och nu inom förskolan möter jag dagligen barnen och deras föräldrar och självklart uppstår någon form av relation i alla dessa möten
De allra flesta möten och relationer uppstår just där och då och blir just ett möte i stunden, en relation vid just det tillfället men så finns det möten som stannar kvar inom en även efter många år
Jag kan fortfarande bli alldeles varm i hjärtat när jag tänker på några av de patienter som jag träffade under mina första år på Stockholms sjukhem och jag minns med glädje de stunder vi delade tillsammans och alla härliga samtal vi hade
Ibland träffar man någon som berör en på ett alldeles speciellt sätt och därmed hittar sin egen lilla vrå i ens hjärta där den för alltid blir kvar som ett varmt minne
Jag har på ett eller annat sätt jobbat med människor ända sen jag var 16 år och gick ut grundskolan
Mitt första arbete var på Eftermiddagsverksamhet för mellanstadiebarn där jag bla hade en matlagningskurs
När jag fyllde 18 började jag jobba inom vården, först inom långvården men gick sen vidare till korttidsboende, växelvård, psykvård, nattpatrull för att slutligen jobba i Hemtjänsten under nästan 10år innan jag bestämde mig för att byta yrkesbana och prova på att jobba på en förskola
Under alla dom här åren jag har jobbat nära människor har jag haft otaliga möten med människor både som patienter, kunder, brukare och allt vad man nu har valt att kalla det genom åren och även möten med anhöriga och övrig vårdpersonal och nu inom förskolan möter jag dagligen barnen och deras föräldrar och självklart uppstår någon form av relation i alla dessa möten
De allra flesta möten och relationer uppstår just där och då och blir just ett möte i stunden, en relation vid just det tillfället men så finns det möten som stannar kvar inom en även efter många år
Jag kan fortfarande bli alldeles varm i hjärtat när jag tänker på några av de patienter som jag träffade under mina första år på Stockholms sjukhem och jag minns med glädje de stunder vi delade tillsammans och alla härliga samtal vi hade
Den senaste tiden på jobbet har varit fyllt av avsked
Några barn byter avdelning, några barn flyttar och resterande har som tur är bara sagt
- Hej då, vi ses efter sommaren
Det är alltid lite vemodigt att skiljas och just den här barngruppen har varit lite speciell för mig eftersom det har varit min första barngrupp och vi har haft en otroligt mysig vår med massor av härliga och spännande upplevelser och äventyr tillsammans där vi - både stora och små - har lärt oss massor av nya saker och det har varit så mysigt att få lära känna både barnen och deras föräldrar
Vi är alla olika både barn och vuxna och därför har våra möten och de relationer som uppstått sett lite olika ut men det finns en gemensam nämnare som går som en röd tråd genom alla dessa möten och de relationer som har uppstått och det är glädjen och kärleken och den känslan kommer jag att bära med mig som ett varmt minne från den här vårterminen
Bland alla dessa stunder av glädje och kärlek har det uppstått möten som har berört mig lite extra och stunder där jag har berört någon annan lite extra för det är det som är tjusningen med att arbeta med människor
- Man berörs och man berör,
man ger och man får tillbaka
Jag har alltid trivts med att jobba med människor och att ta beslutet att prova på att jobba med små människor dvs inom förskolan är ett av de bästa beslut jag har tagit och jag ser fram emot hösten och alla nya spännande möten och de relationer som kommer att uppstå i dessa möten och jag ser även framemot att få bygga på och fördjupa de relationer som redan finns
Jag ser fram emot att bli berörd och förhoppningsvis kan även jag beröra någon på ett positivt sätt och få vara den tryggheten som behövs på förskolan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar