När livet....

… vänder

Då och då dyker små FBminnen upp som påminner en om livet

Häromdagen dök ett sånt minne upp 

Med facit i handen kan jag två år senare konstatera att ett nytt liv verkligen startade där och då

Resan hit där jag befinner mig idag har inte varit helt lätt

Men här sitter jag på balkongen i den ljumma sommarnatten lite drygt två år senare och tänker tillbaka på resan jag har gjort

För två år sedan var jag sjukskriven, min kropp hade gång efter gång larmat om att den mådde dåligt och sommaren 2016 orkade jag knappt gå två meter utan att behöva stanna och hämta andan

Varje förflyttning, varje rörelse var en plåga

I september det året stirrade jag döden i vitögat under några dygn och tiden fram till operationen var en enda lång plåga både fysiskt och psykiskt men det var där och då vandringen mot ett nytt liv började

En vandring som jag gjort av egen kraft

Visst har jag haft stöd och hjälp efter vägen men grovjobbet har jag gjort på egen hand och även om jag mer än en gång varit på väg att ge upp så har jag på något sätt alltid hittat ny kraft och fortsatt att ta mig vidare

Två år och lite mer än minus 60 kg senare ligger jag här och tänker på hur livet har förändrats

Även om jag har mina ups & downs så orkar jag numera vara den mamma, farmor, mormor & fru jag vill vara

Jag orkar jobba och jag stortrivs med mitt nya jobb och varje gång jag klättar i klätterställningarna eller åker rutchkana men något av barnen på förskolan så känner jag lycka & tacksamhet

Men den största vinsten av de alla är att jag under den här resan har hittat Helen,

den där Helen som fanns där men inte riktigt hade styrkan att visa sig och våga ta plats

Någonstans efter vägen hittade jag mitt värde och just den känslan är den största vinsten och på något sätt nyckeln till att kunna vara allt det där jag vill vara för andra

Det är först nu när jag tycker om mig själv  och insett mitt eget värde som jag riktigt kan låta andra tycka om mig

Två år, så mycket som hänt så mycket som förändrats

Det har varit en tuff resa och även om livet har vänt och många av livets pusselbitar fallit på plats så är det även pusselbitar som inte riktigt hittat sin plats

Bitar som behöver slipas till, pusselbitar som behöver hjälp att passa in 

Hade det varit för två år sedan kanske jag hade givit upp, slängt alla bitarna i en hög och bara gått men livet är annorlunda nu

Jag vet vad jag vill,

jag vet att jag kan och även om min envishet kan vara jobbig för omgivningen så är det kanske tack vare den som jag ligger här och ser natten sakta bli dag...