Att våga...

… känna lycka

Jag kan sakna lyckokänslan

den där känslan som likt bubblor av kolsyra sprider sig som ett lyckorus genom kroppen

Den där känslan av lycka som kan förvandla en grå novemberdag till ett solsken

Känslan som helt omedvetet får en att le

Jag kan känna den för en kort stund men så fort den där känslan av lycka infinner sig smyger sig en skugga in och påminner mig om att inte låta mig luras igen

Skuggan påminner mig om att det var när jag släppte den där lyckokänslan lös sist som det stora sveket drog in och härjade som värst

Det var när jag började tro på lyckan och livet igen som jag blev så lurad

Det var när jag var som lyckligast som livet spelade mig ett spratt 

Jag vet att lyckan finns där

Jag vet att jag en dag kommer att vågar tro på den igen men vägen dit är allt annat än lätt och jag behöver få hjälp längs vägen

Jag behöver få känna att du finns med mig

Jag behöver få höra att du finns där

Jag behöver få höra att vi ska hitta lyckan tillsammans