Det är den...

… tiden på året nu

Den tiden då minnena gör sig påminda,

minnen som jag helst skulle vilja glömma

Minnen som påminner om det som försiggick bakom min rygg,

minnen som såhär efteråt förklarar så mycket av det jag då inte förstod

Minnen som påminner och gör ont

Det är den tiden på året nu,

den tiden då minnena dyker upp och kramar om mitt hjärta med en järnklo

Minnen som får pusselbitarna att falla på plats,

minnen som får mig att förstå saker jag inte förstod då

Minnen som påminner om hur något jag längtat efter och sett framemot så mycket inte alls blev den upplevelse jag hade trott och hoppats på att den skulle bli men just där och då kunde jag liksom inte förstå varför

Nu vet jag varför och därför blir minnena en smärtsam påminnelse om hur mycket den tiden förstörde för mig, för oss som familj

Egentligen vet jag inte vad som gör mest ont

Minnena av det som hände eller vetskapen av att den där människan fanns med i vårt liv och utan min vetskap var med på vår resa och med sin existens förstörde och påverkade det vi upplevde tillsammans och därmed även bidrog till att den resan inte blev den resan jag hade hoppats på, längtat efter och sett framemot

Det är den tiden på året nu,

den tiden då minnena poppar upp  och slår mig som ett hammarslag i huvudet och hjärtat lindas in i taggtråd och river upp alla sår som så smått hade börjat läka

Det är den tiden på året nu och det är bara att inse att det är något jag måste ta mig igenom

Det är bara att inse att jag måste låta det göra ont,

jag måste få bearbeta allt det som hände på mitt sätt

Jag måste ta mig igenom hösten, ta mig igenom julen och ut på andra sidan för hur det än är, hur ont det än gör, hur tufft det än är, hur hopplöst det än känns och  även om jag ibland undrar varför jag kämpar och utsätter mig för smärtan så vet jag någonstans långt därinne att i slutänden är det värt smärtan och allt det jobbiga eftersom det i slutänden är jag som har förlorat minst och vunnit mest

Inget ont som inte har något gott med sig, även jag kanske förlorade några matcher så är det jag som tack vare min kamp, min kämpaglöd och styrka nu leder tabellen och även om det kanske låter konstigt så har den här kampen gjort både mig och vår kärlek starkare

Det är den tiden på året då minnena gör sig påminda och gör ont men det är också den tiden på året som påminner mig om vad jag har tagit mig igenom, vilken styrka jag har men framför allt påminner mig om att aldrig ge upp, att aldrig sluta kämpa för det man tror på...