En helt...

… ny värld

Ja det är väl kanske att ta i men häromdagen blev det så uppenbart att livet numera är så annorlunda jämfört med hur det var för lite mer än två år sedan

Eftersom Paul skulle starta sin arbetsdag i Kista tog jag t-banan därifrån in till centralen

Framme på centralen visade det sig att rulltrappan stod stilla och hade det varit för två-tre år sedan hade jag drabbats av lätt panik och förmodligen börjat spana efter hissen men nu funderade jag inte ens över det faktum att jag skulle bli tvungen att gå i rulltrappan

Snarare tvärtom, jag såg det som en chans att få "en våning" på klockan och inte hade jag några problem med att hålla samma takt som de övriga i trappan, det var nästan så att jag tyckte att dom gick lite sakta

När jag sen kom till Hötorget ringlade sig kön till rulltrappan lång så jag valde att ta trappan istället,

ännu en chans att plocka "en våning" och det skönaste av allt

- det var inte ens jobbigt,

snarare tvärt om,

det kändes riktigt skönt och när jag klev in på jobbet kunde jag konstatera att jag redan hade gått 3040 steg och avverkat "4 våningar"

3040 steg, hösten innan operationen var mitt stegmål 5000 steg/dygn men det var rätt sällan jag lyckades skrapa ihop 5000 steg av den enkla anledningen att jag helt enkelt inte orkade

Numera är mitt stegmål 9000 steg/dygn men de allra flesta dagarna brukar jag landa på runt tolv - trettontusen steg 

Kanske inte så många steg men för mig känns det som en otroligt stor vinst

En helt ny värld,

nej det är kanske att ta i men ett helt nytt liv på många sätt och vis och jag älskar varje minut och varje steg i min nya värld