Experimentbakning...

... med beröm

 

 

Häromdagen käpte jag en Marabou Black Salt Lakrits och tanken när jag köpte chokladkakan var att jag skulle baka något med den som smaktillsats

Från början hade jag nog tänkt mig någon kladdkaka eller nåt annat chokladigt men så blev jag helt plötsligt sugen på att baka drömmar och varför inte Lakritsdrömmar ?

Experimentverkstaden öppnade och jag satte igång med bakandet och när jag ändå hade ingredienserna framma så trixades jag ihop en sats Nöt & lakritskakor av bara farten

 

 

Drömmarna blev riktigt goda, som "vanliga" drömmar men med en lätt eftersmak av saltlakrits

Nöt & Lakritskakorna var så där lagom "knäckiga" med en lätt ton av choklad och salt

- inte så mkt lakrits med andra ord

Som vanligt härhemma så provsmakade vi kakorna och  kliade oss sen  i skallen och undrarde vad vi ska göra med resten av kakorna eftersom ingen av oss är något kakmonster av rang

 

 

 

Den här gången fick Paul ta med sig kakorna till fredagsfikat på jobbet och där gjorde kakorna succe

Paul konstaterade att han nog är lite bortskämd eftersom han tyckte att det "bara" var helt vanliga kakor medans flera av hans arbetskolleger hade berömt kakorna och att få en hälsning om att det var dom godaste drömmarna en av tjejerna  ätit sen hennes mormor dog är ju ett beröm om något

Efter en lätt kaotisk och rätt jobbig fredag på jobbet där känslan av otillräcklighet legat som en osalig ande över arbetsdagen så kändes det rätt skönt när Paul framförde tackhälsningarna från sina arbetskamrater och jag bestämde mig för att låta den positiva känslan får blåsa bort tröttheten och uppgivenheten från jobbet och gå in i helgledigheten med ett leende på läpparna

 

 

 

 

 

 





Vad är det med...

... barn och telefoner ?

 

 

Halv vabdag även idag och Linn och jag pulade på så smått härhemma

Linn satt för sig själv och lekte med sina Little Pet Shop och jag satt vid symaskinen

Telefonen ringde och i samma stund som jag började prata med syrran gled Linn upp vid min sida

 

- Mamma vem är det ?

 

- Mamma kan jag gå ut och kolla posten nu ?

 

- Mamma kan du hjälpa mig med ditten

 

- Mamma jag vill ha datten

 

- Mamma....

 

 

Ja sådär höll det på under hela samtalets gång men så fort jag lagt på luren och slutat prata återgick Linn till sin lek igen dvs ända fram tills telefonen ringde igen

Så fort jag hade svarat så stod Linn brevid och ville ha svar på div frågor för att genast avvika så fort jag avslutat samtalet och så här går det till varenda gång telefonen ringer härhemma

Linn kan ha varit helt inne i sin lek, tittat på en film, pyslat med marsvinen

- what ever

Men så fort jag lyfter luren kommer hon som ett skott och vill prata om än det ena än det andra för att direkt avvika så fort jag lägger på luren

 

 

Och, nej det är inte så att jag genast svarar på Linns frågor när hon kommer sättande utan snarare tvärtom jag igonerar henne så gott det går under samtalets gång

Mer än en gång har vi pratat om det här med att hon måste lära sig vänta tills jag pratat färdigt, att när jag pratar i telefonen så kan jag inte prata med henne samtidigt osv osv osv

Ändå upprepas samma sak gång på gång på gång och nio gånger av tio slutar det hela med att jag blir sur, grinig och gnällig och Linn står där efteråt och säger

 

- Förlåt förlåt förlåt....

 

 

Det där med Förlåt är ochså en grej jag kan tjata mig gråhårig om

Gång på gång har vi pratat om vad ordet Förlåt innebär

Att Förlåt inte är något man ska haspla ur sig hur som helst utan att det är något man ska mena när man säger det och säger man förlåt så innebär det ochså att man förstått att man gjort fel

 Så att upprepa samma "fel" gång på gång och sen säga "Förlåt" efter varje gång är inte ok utan då är det bättre att inte säga något alls och försöka göra "rätt" nästa gång istället

 

 

Nej, det är banne mig inte lätt att vara sju år och tycka att hela världen borde kretsa runt ens egen axel och att all uppmärksamhet alltid ska riktas mot ens håll

Det är nog ungefär lika svårt som att vara mamma till en sjuåring och försöka behålla lugnet när man tjatar om samma sak för sådär tusende gången och man innerst inne vet att det är fullkomligt meningslöst eftersom det man säger inte riktigt når fram







Nu anar man...

... ugglor i Frihamra

 

Den här veckan inleddes med vab och efter att ha varit in på jobbet ett par timmar på måndagsmorgonen avlöste jag Paul härhemma

Linn var sådär lagom halvslö och lekte med Barbie medans jag satt och slösurfade runt bland div. bloggar och hamnade till slut hos

 

http://stjernfalls.blogg.se/category/gratis-monster.html

 

 

Där jag fastnade för en söt liten uggla och vips blev det en djupdykning i tygskåpet och sen var pysslandet igång

 

 

Första ugglan blev en liten "snutteuggla" tänkt att få flyga ner till Skåne tillsammans med en mjuk gosig bebisfilt som jag passade på att svänga ihop när jag ändå var i farten

 

 

Att Linn har en förkärlek till gosedjur vet vi ju alla och att mamma skulle kunna sitta och sy mjuka ugglor utan att göra en till henne fanns inte på kartan så hon letade fram tyger till en "Linn uggla" och typ i samma minut som jag la upp en bild på den första ugglan på FB så talade C om att hon gillade ugglor och vips hade jag klippt till ytterligare en uggla

 

 

 

 

 

Sjuka barn är verkligen ingen hit men ibland kan en liten paus i vardagen komma som en skänk från ovan och helt plötsligt infinner sig både tid och lust samtidigt och jag får den där stunden vid symaskinen som jag varje gång jag sätter mig där upptäcker hur otroligt mycke jag saknar

Det är fortfarande vab och sjukstuga härhemma idag men idag måste jag nog blunda för skaparlusten och istället ägna en stund åt att plocka ihop alla prylar i arbetsrummet så vi kan få lite fart på projektet byta rum härhemma

Linn ska flytta upp i arbetsrummet och arbetsrummet ska ner i hennes nuvarande rum

Något som känns som ett mastodont projekt att utföra men som kommer att bli superbra när det väl är gjort eftersom vi då ämtligen kanske kan få bukt med "Linn leker på hela övervåningen" och hålla hennes leksaker o pyssel inne på hennes rum och inte spridda över hela köket och vardagsrummet

Hoppas kan man ju alltid...

 

 



 



Nästan...

... plus minus noll

 

 

Måndag - tio minuters övertid

Tisdag - Tjugo minuters övertid

Onsdag - Flexade ut en timme tidigare

Torsdag - Gick hem när jag skulle

Fredag - 47 minuters övertid

 

Kort sagt veckan gick nästan plus minus noll så jag är hyfsat nöjd med mig själv

Ännu mer nöjd är jag över att jag under veckan som gick satt borta i larmrummet och jobbade vilket innebar att jag slapp svara i telefonen vilket spar en massa tid och det är oerhört skänt att få jobba utan att ideligen bli avbruten

Det känns med andra ord som att vi är på rätt väg

 

Fredags eftermiddagen avslutades med en liten lektion i hur totalt olika en "nyhet" kan tas emot

För att underlätta för helgpersonalen som tycker att det är rörigt och jobbigt att titta i schemapärmen för att se vilka som ska jobba så tog jag mig tid att göra en separat lista över all helgpersonal

Delade in dom i de två grupperna samt en för kvällspersonalen och visade sen listan för två av de berörda och möttes av

 

- Åååå gud så bra, tack för att du tog dig tid att göra det. Det kommer att underlätta massor, tack tack

 

- Hoppas listan stämmer

 

Det sistnämnda sagt med en djävligt dryg och sur ton och jag fick bita mig i tungan för att inte kontra med att hon kunde ta listan och stoppa upp den någonstans men jag nöjde mig med att tänka lite tyst att man bör behandla andra som man själv önskar bli behandlad och hur otroligt trist det måste vara att gå omkring med taggarna utåt hela tiden och aldrig, aldrig kunna säga något positivt till någon

 

 

 





I´m...

... back

 

Ja iallafall har jag styrt upp lite på banan igen

Efter att ha känt mig som en zombie ett tag så börjar jag känna att det finns hopp om livet och det är ju alltid en liten början

Ett litet steg i rätt riktining är att jag bestämt mig för att "hålla" mina arbetstider och jag tycker nog att jag lyckats riktigt bra den här veckan

- tjugo minuters övertid i måndags, tio minuter igår och idag flexade jag ut en halvtimme tidigare

Min arbetssituation har blivit avsevärt bättre, den här veckan har jag suttit lite på "undantaget" dvs suttit borta i gamla "larmrummet" och därmed sluppit svara i  telefonen och kunnat jobba ostört utan att bli avbruten av telefonsamtal stup i kvarten och därmed kunnat koncentrera mig på enbart planering och bemanning vilket varit toppenskönt och inte alls känts lika stressigt som tidigare

Så med viss tillförsikt ser jag fram emot ljusare tider på många olika sätt

 

 

 

 



Förlåt...

... kära bloggvänner

 

 

Jag vet att bloggvärden och kommenteringen bygger på ett "ge & ta"

Man läser varandras bloggar, kommenterar och håller flödet flytande

Just nu har mitt flöde "stannat av" men jag kommer igen...

Jag känner inte...

... igen mig själv

 

 

och det är en rätt skrämmande känsla

Det finns liksom ingen energi, glädje eller lust kvar

Trots att jag är så trött så att det hela tiden snurrar inne i skallen på mig och det känns som om jag skulle kunna somna stående så har jag de senaste nätterna sovit urdåligt, när jag väl har somnat har jag drömt om telefoner som ringer, folk som sjukanmäler sig i parti och minut, listor med kundärenden som måste ändras, saker som måste noteras osv osv osv

Jag har hela tiden en gnagande känsla av hunger men så fort jag tänker tanken att äta kommer illamåendet smygande och när jag väl försöker mig på att äta så växer tuggorna i munnen
Förnuftet säger att jag både måste äta och dricka men lättaste utvägen är att bara helt skippa dessa bitar och använda den lilla energin som finns till annat

En sån simpel sak som att ge marsvinen mat känns nästintill som ett oöverstigligt berg, att fundera på matlagning, disk, tvätt har helt kopplats bort från min hjärna

 

I går tog jag mig igenom ännu ett maratonpass på jobbet -  tio och en halvtimme och det givetvis utan någon som helst form av rast och som krydda på moset fick både jag och min närmaste medarbetare ta emot några  rejäla  utskällningar som avslutades med

 

- Jag vet att det är fel att skälla på er men vem annars ska jag skälla på...

 

Jomen tack, vi planerare är ju totalt okänsliga och har ju dessutom rejält  betalt ( ja det är ju iallafall vad de flesta tror ) för att agera soptunnor och ta emot allt skit

Det är tur att det finns några som kommer med  uppmuntrande ord, en klapp på axel eller bara en förstående nickning -  små gester som i dagsläget betyder oerhört mycke och faktiskt är det som håller en kvar på banan när man undrar hur man ska ta sig igenom nästa minut utan att bryta ihop

 

 

I dag står "Nötknäpparen" på Kungliga Operan på agendan

Biljetterna är beställda sen länge och något hela familjen sett fram emot men just nu känner jag att jag helst av allt vill stanna hemma, krypa ner under täcket och bara vara

Jag funderar förtvivlat på hur jag ska samla ihop ork, energi o lust för att under några timmar bara vara tillsammans med Paul och Linn och framför allt ge Linn den tid, kärlek och engagemang hon är värd men jag känner mig bara helt tom...