Varför göra det enkelt...

... när man kan anta en utmaning

 

 

I går var det ridlägeravslutning för Linns andra ridläger den här sommaren och tillika det allra bästa ridlägret hon någonsin varit på

Ridlägret Linn var på för två veckor sedan var också en höjdare men den här veckan var dom ett kanongäng bestående av elva eller om dom var tolv tjejer där Linn och Isa var yngst med sina 8 och 9 år och resten av tjejerna från 10 och upp till 12 eller om det var 13år men trots åldersspannet hade dom superkul tillsammans 
Förutom all rolig ridning som dressyr, WE, terränghoppning mm så var ridlägrets höjdpunkt  nattritten ner till Gransjön men allra allra häftigast var spökrundan, något som Linn länge längtat efter att få vara med om

Precis som på det tidigare lägret hade Linn Prinsessan  och Monia som sina två ridlägerhästar men i onsdags när ridlägret började lite senare passade Linn på att rida Peppe en stund innan och då kläckte Julia iden om att Linn kanske skulle rida honom på avslutningstävlingen...

 

 

 

 

Förutom de två eller tre gånger som Linn ridit Peppe så har han under de senaste åren bara jobbats från marken och körts av Julia men Linn och Peppe verkar trivas rätt bra med varandra och efter att ha provat på banan under torsdagen tillsammans med Peppe så bestämde Linn sig för att överge Monia på avslutningstävlingen och istället anta en liten utmaning som kunde gå precis hur som helst

 

 

 

 

 

På framridningen gick det alldeles galant, Peppe skrittade med raska steg, travade ivrigt, ja han bjöd t.o.m på några galoppsprång  och hoppade villigt grinden och allt såg riktigt bra ut

Men så, ja ja det blev lite väntan och när det sen var Lin och Peppes tur tyckte Peppe att han redan hade gjort sitt för dagen och under väntan  fyllt på hovarna med sirap och tog sig sen mycket sakta och motvilligt runt banan och bestämt sig för att den där grinden tänkte han minsann inte hoppa över ännu en gång...

 

 

... utan nöjde sig helt enkelt med att ta det i sakta mak och kliva över den

Linn ? Ja hon tog det hela med gott humör och konstaterade efteråt att dom iallafall hade gjort en snygg backning som dom i slutprotokollet fick 9 av 10 möjliga poäng på

 

 

 

 

 

 

 

Linn och Peppe slutade på en hedrande fjärde plats och Linn var strålande nöjd med deras insats och inte ett dugg ångerfylld över att ha valt Peppe att prova wild cardet Peppe framför trygga Monia som hon ridit så många gånger

För även om Linn är väldigt försiktig och i vanliga fall inte alls gillar att anta utmaningar och att kasta sig ut på "okänt vatten" så har hon ändå ett litet driv att i ridningen anta små utmaningar och testa sina gränser en smula och på nå´t vis kan jag inte annat än att beundra hennes tålamod, envishet och hennes outtröttliga vilja att hela tiden kämpa för att bli bättre  men egentligen aldrig riktigt få någon utdelning och visa vad hon kan och känna att hon gjort ett bra jobb eftersom hon aldrig får något gratis utan hela tiden rider små ponnisar med gott om egen vilja och en stor portion envishet

Men förr eller senare kommer det att säga "klick" och helt plötsligt så kommer det att funka och Linn kommer till slut att få utdelning för allt  det  slit  och jobb hon lagt ner och känna att allt flyter på och  då vet jag en som kommer att stråla av riktig äkta glädje och som stolt kommer att kunna sträcka på sig och säga

 

- Skam den som ger sig...

 





 

 



Vi närmar oss...

... bara 78 dagar kvar

 

 

Passen fixade, resan & boendet bokat och betalt så nu är det bara att börja nerräkningen och med tanke på hur otroligt fort tiden går så står vi snart där på Arlanda i spänd förväntan  med ett gäng fjärilar i magen och en stackars Paul som undrar vad han egentligen gett sig in på som bestämde sig för att ta med familjen till Orlando

 

 

 



Du vet att du...

... jobbar inom vården

 

 

när det första du gör när du får ditt nya schema är att kolla inte om utan hur du kommer att jobba på julafton

I går fick jag mitt nya schema, den 25 augusti är det dags att börja jobba igen och efter moget - näe det var nog att ta i men det låter bra i alla fall - övervägande så har jag eller rättare vi här hemma bestäm att jag ska gå ner till 50% och därav det nya schemat

Vid en första anblick kändes schemat "sådär" jag hade väl hoppas på att jag skulle få ett eller två färre arbetspass per schemaperiod men arbetspassen är lika många som på mitt tidigare schema

På en sju veckors period har jag sju 7.30-11:00 pass och just det känns väl "sådär" att åka till jobbet för tre och en halv timme om jag hade fått tycka och tänka så hade jag nog hellre sett 7.30-12 och en "extra" ledig dag istället

Men, ja fördelarna överväger nackdelarna så det är väl bara att le och vinka

Eftersom fyra av dessa korta pass ligger på mina helger så kommer det inte att kännas så betungande att jobba helg, jag  menar elva en vanlig lördag-söndag så har ju familjen knappt hunnit vakna än mindre ätit frukost vid den tiden

Och med tanke på både Picasso och när det är lovdags för Linn så är dessa dagar guld - ingen match för dom att vara ensamma den stunden

Så, ja le & vinka och se till fördelarna istället för nackdelarna så blir det nog bra i slutänden

 

 

 



Hur många "Go´natt"...

... finns det i Frihamra ?

 

 

Grov överslagsräkning ger följande resultat 

 

51 dagars sommar lov , i genomsnitt  - lågt räknat -15 "Go´natt" och 8 "Vi ses i morgon" per kväll ger 765 go´natt och 408 vi ses i morgon

Behöver jag tillägga att den här sommarens nattningar alltmer börjar kännas som en av de största prövningar jag tagit mig igenom eller rättare sagt förhoppningsvis tar mig igenom

Nu är ju inte segdragna nattningar och Linn något nytt på himlen utan något vi mer eller mindre dragits med och lärt oss att leva med i snart nio år 

Ibland med små korta avbrott då det hela funkat hyfsat bra men på det stora hela har nattningarna och Linns insomnande känt som ett enda stort svart moln som inte låter sig tämjas

Och tro mig, genom åren har vi provat allt och lite till och det handlar inte om att prova en metod en kväll eller två utan vi har varit konsekventa och hållt ut för "alla" barn behöver ju fasta rutiner och en viss invänjning sen funkar nattningen som smort efter en vecka eller två ja kanske att man får hålla på tre eller fyra veckor men sen så...

 

 

... Sorry, men det har inte funkat på Linn

Hon är undantaget som bekräftar den regeln

Förmodligen är det väl som BVC sköterskan sa på femårskontrollen

 

- Ni har ju verkligen provat allt, det enda som återstår är sömnmedel...

 

Nämen skulle inte tro det va för hur det än är så påverkar inte Linns långa nattningar och sena kvällsvanor den lilla damen ett skvatt

Jag har ett flertal gånger läst forskningsrapporter om barn med sovmönster som Linns, dom har svårt med sociala kontakter, har svårt i skolan, kan inte koncentrera sig bla bla bla

Även i det fallet är Linn undantaget som bekräftar regeln

 

 

Just nu känns det som om den här sommaren har varit en enda lång kamp mellan Linn och oss

En kamp som för Linns del går ut på att få somna i vår säng och om inte det går så kan bäddsoffan i arbetsrummet fungera som substitut

Pauls och min kamp har varit att hålla henne ifrån vårt sovrum, det är absolut inte så att hon inte får sova hos oss, givetvis är hon mer än välkommen ner till oss om hon vaknar under natten men både Paul och jag är rörande överens om att somna ska hon göra i sin säng

Även om Paul och jag förutom vid ett tillfälle - när jag hämtade hem henne från övernattningen på ridlägret - stått på oss så är ungen envis och ger sig inte i första taget

I 51 dagar har vi fört kampen nu, 765 dj*vla go´natt och 408 vi ses i morgon

Behöver jag tillägga att jag är mer än less på dessa två fraser, att hela mitt inre fullkomligt kokar redan efter andra eller tredje "Go´natt" och att jag en kväll som denna när jag kände att jag skulle explodera vilken sekund som helst kände en stor tacksamhet över att vi är två som kan dela på ansvaret, hade vi inte varit det hade jag förmodligen antingen gett upp för länge sen eller blivit en hyfsat otrevlig mamma...

 



 

 

 

 



När ska jag lära mig...

... att inte göra upp en massa planer

 

 

Även om jag innerst inne visste att Linn inte skulle sova över på ridlägret utan att vi skulle bli tvungna att hämta henne framåt elva-tolv tiden så hade jag väl innerst inne en liten förhoppning om att det i år skulle fungera och därmed började jag också smida planer inför fredagen

Min första plan var en sovmorgon, bara njuta av den där känslan att inte bli väckt av någon, att få vakna helt av sig själv och på egen hand få bestämma i vilken takt dagen skulle ta sin början

För är det något jag verkligen längtar efter så är det just en sån dag, en dag där jag från början till slut helt och hållet bestämmer när-var-hur saker och ting ska ske helt utan att behöva ta hänsyn till någon annan  eller att ha en tid att passa

- när inträffade det senast ?

Typ för elva-tolv år sen eller något  sånt dvs på den tiden då Anna och Joakim åkte till sin pappa varannan helg för visst har jag mina lediga stunder men det är några timmar här, en liten stund där och hela tiden med en tid att passa dvs Linn kommer hem från skolan, det måste fixas lunch, mellis eller middag för att Linn blev hungrig just här och nu men själv hade jag med lätthet kunnat vänta en stund till eller varför inte struntat i lunchen/middagen och nöjt mig med en smörgås, lite sallad, flingor o mjölk eller något annat enkelt o snabbt

Kort sagt, den där totala "friheten" att äga en hel dag låter som rena rama lyxen i mina öron och kanske var det just därför som jag tillät mig att planera och drömma om en helledig fredag utan en massa måsten och tider att passa

 

 

 

 

Ungefär tjugo över elva nu i kväll insåg jag att just den drömmen bara var just en dröm, ett tillstånd som aldrig skulle inträffa i alla fall inte just nu

Min härligt lediga fredag då jag skulle få sova, ta en härlig morgonpromenad med Picasso, åka en sväng in till Norrtälje och köpa hem räkor, gott bröd och lite annat mumsigt som jag sen skulle avnjuta i morgonkväll samtidigt som jag njöt av ännu en underbar sommarkväll medans Linn roade sig på ridlägret och Paul jobbade förvandlades plötsligt till att bli en dag då jag istället ställer klockan för att vakna och hinna tillbaka upp till ridlägret innan det är dags för frukost och morgondagens lugna mysiga kväll blir istället en kväll då jag får anpassa min kväll och det jag gör efter hämtningen av Linn för det lär knappast bli tal om att ens försöka sova över i morgonkväll, eller rättare sagt den här gången sätter jag stopp för övernattning

Jag tänker inte tillbringa fredagskvällen i en enda lång väntan på att telefonen ska ringa utan tänker på förväg bestämma när det är lämpligt att Linn hämtas hem, ja om hon nu bestämmer sig för att åka tillbaka till ridlägret

 

 

 

Jag erkänner att när jag satte mig i bilen och åkte upp till stallet så var det allt annat än pedagogiska tankar som snurrade i huvudet, ja om sanningen ska fram så var jag både sur och förbannad

Absolut inte över att Linn hade hemlängtan och att min "fria fredag" gick om intet utan mest över att Linn inte ens gjort ett försök att sova över utan att hon gav upp redan direkt efter nattritten innan dom ens hade ätit korv och myst med chips än mindre kommit ner i sovsäcken

När Linn klev in i bilen var jag väl inte på mitt soligaste humör direkt men så fort Linn började berätta om varför hon hade velat åka hem så mjuknade jag

För första gången fick jag höra Linn säga orden

 

- Jag tror inte jag vill åka till ridlägret i morgon eftersom alla bara är så sura och tjafsar med varandra när inte Marika är med...

 

Min första tanke var att det kanske varit jobbigt för barnen på grund av värmen, att tålamodet då kanske inte varit det allra bästa men efter lite lock och pock fick jag ur Linn vad som hade hänt under dagen och vi kom överens om att Linn skulle sova på saken och se hur det känns i morgon bitti

Jag kommer absolut inte tvinga Linn att åka tillbaka till lägret om hon inte vill men jag kan inte låta bli att tycka att det är synd att Linn känner som hon gjorde nu ikväll, att de stora tjejerna som är där för att hjälpa till inte kan tygla sig och föregå med gott exempel inför ridlägerbarnen

Jag tror att det här är Linns femte eller sjätte ridläger och aldrig någonsin under dessa ridläger har Linn kommit hem och varit ledsen för att det har varit tjafs och bråk, tvärtom det har alltid varit idel glada miner och bubblande skratt när hon berättat om vad som hänt under dagen

Det här känns,,,

 

... ja faktiskt riktig tråkigt

Jag hoppas att Linn vaknar med andra tankar i morgon och att hon efter att jag har pratat med Marika känner sig sugen på att vara med på lägrets två sista dagar och att dessa två dagar kommer att bli precis så roliga och mysiga som dagarna på ett ridläger ska vara

 



 



Det var länge sen man var på bio...

... när man inte minns vilken film man såg sist

 

 

From torsdag är det övernattning på Linns ridläger

Linn är taggad och inställd på att det ska bli tredje gången gillt dvs att hon i år ska sova över på lägret och att vi inte som tidigare år ska behöva hämta henne

Själv är jag inte lika övertygad om att det hela kommer att funka men även om vi behöver göra en "HämtaLinnsomvillsovahemmautryckning" så har vi ändå kvällen fri eftersom dom ska på nattritt och hemlängtan inte brukar sätta in förens vid elvatiden då nattritten & korvgrillningen är över och det är dags att krypa ner i sovsäcken och sova

 

 

"Ledig" kväll tillsammans med maken, ett perfekt tillfälle att gå på bio och se något annat än en barnfilm tänkte jag och uppmanade Paul att kolla filmutbudet och samtidigt började vi fundera på vad vi såg senast, vem av oss som valde film sist...

 

 

... ingen av oss kunde komma på vad vi såg, än mindre när vi var på bio utan Linn sist

Filmutbudet var "sådär" och vid närmare eftertanke är vi nog egentligen rätt rörande överens om att en lugn och skön kväll hemma är minst lika okey och mysigt som ett biobesök på tu man hand

För efter några intensiva veckor tillsammans med Linn och nattningar som dragit över midnatt så gott som varenda kväll så känns det som en lyx att få sitta i soffhörnet en kväll och bara njuta av tystnaden och att kunna prata med varandra utan att bli avbrutna av ett

 

- Mamma...

- Pappa....

 

Eller ett

 

- Kan vi inte göra något...

 







Och...

... vart tog juli vägen ?

 

 

Visserligen är ju inte juli månad slut riktigt ännu men snart så, känns som om den bara swoschade förbi i raketfart och här sitter jag och undrar vad hände liksom ?

 

En snabbsammanfattning:

 

 

 

 

Linn, Picasso och jag inledde med att åka ner till Anna & Magnus i Varberg

Toppenmysiga dagar med sol, bad, promenader, obligatoriska besöket på Gekås men framför allt massor av mys, mys, mys

 

 

 

 

Mot slutet av veckan kom även Paul ner och på lördagen var det dags för sommarens stora händelse

- Hanna & Joakims bröllop

 

 

 

 

På söndagen lämnade vi Varberg och tog en sväng till Halmstad för att hälsa på Fam Skantz  över dagen och efter en natt på hotell i Halmstad var det dags att åka hem till Roslagen igen

På hemvägen stannade vi till hos svärfar & Suzanne en liten stund

 

 

 

Men hur mysigt det än är att resa iväg så är det minst lika mysigt att komma hem igen

Väl hemma igen tog vi det hyfsat lugnt, fixade lite med sånt som inte riktigt hinns med annars men vi hann även med en sväng ut till Friden för att hälsa på Maria, Peter & Frida samt en sväng till Furuvik över dagen

 

 

 

Pauls sista semesterdag firade vi med finalen i Sommarcupen, i tryckande hetta kämpade ett gäng glada och duktiga barn tillsammans med sina små shettisar

Linn & Monia gjorde fem starter tillsammans och placerade sig i alla fem klasser

Gladast och stoltast var Linn över de två segrarna i Klass 5B & D som även innebar att hon knep hem Sommarcupen i just den klassen

I den ridna agilityn var Linn och Monia endast ett fel ifrån vinst även där men som Linn glatt konstaterade

 

- Det gör inget det är bara kul att även Vera fick vinna i Sommarcupen

 

 



 

 

I måndags klämde vi in ett Gröna Lunds besök

Linn & Julia utrustades med varsitt åkband och kastade sig ivrigt in i kön till Eclips och alla andra roliga attraktioner medans Paul och jag drog oss bort till lilla scenen och lyssnade på Niklas Strömstedt och Erik Bazilian

 

I går började Linns första ridläger, de två första dagarna är hon där mellan 9-17 och from torsdag är det helinkvartering som gäller

Igår var Linn helt slut och somnade strax före elva vilket kändes lite halvskumt eftersom standard nu under juli har varit runt midnatt - i bästa fall 

I dag börjar jag min semester, efter snart ett år av värk, väntan på operation och rehab är min axel nu i arbetsbart skick och det känns riktigt skönt

Den 25 augusti är det dags att börja jobba igen men fram tills dess tänker jag NJUTA !

 

-