Välkommen tillbaka...

... del tre

Linn inledde sportlovet med att två dagar i rad åka av Juni med buller och bång och en kraftig hjärnskakning till följd

Efter att ha vilat sig igenom hela sprotlovet och några dagar in på första skolveckan bestämde vi oss för att i torsdags var det dags att iallafall hälsa på lite i skolan

Linn och jag hann knappt mer än in på skolgården innan en av klasskamraterna snabbt kom fram och hälsade henne välkommen tillbaka och frågade vad hon varit för sjuk

När Linn berättade om hjärnskakningen fick hon ett flertal följdfrågor och jag måste säga att jag imponerades av att en kille i 10 års åldern visade ett sånt  intrersse och sån otrolig omtänksamhet mot en klasskamrat

Den här killen var inte den enda som välkomnade Linn tillbaka, tvärtom

Linn möttes av ett flertal "Välkommen tillbaka" och ett helt gäng kramar 

Även Linns lärare tog emot Linn och välkomnade henne med en värme och omtänksamhet som var påtaglig och värmde mitt mammahjärta

Vår plan att Linn skulle orka med Engelska, lunch och sen en mattelektion visade sig vara lite väl optimistisk eftersom Linns energi sjönk mot slutet av lektionen och när klasskamraterna studsade iväg för att äta lunch gick Linns ögon i kors av trötthet och vi åkte hemåt istället

Linn somnade gott i bilen hem och fortsatte sen att sova ute på altanen resten av eftermiddagen

Eftersom jag själv alleles nyligen fick erfara hur olika ett "Välkommen tillbaka" kan framföras kände jag en oerhörd tacksamhet över att både Linns lärare och klasskamrater gav Linn ett så varmt välkommen tillbaka som dom gjorde

Den värmen och omtanken underlättar Linns väg tillbaka till skolan

Att få känna sig efterlängtad, saknad och omtyckt är något alla borde få känna när dom kliver in i sin skol eller arbetsmiljö och Linns klasskamrater visade på ett väldigt tydligt sätt att ibland är barn betydligt klokare än många vuxna...