söndag 7 oktober 2018

Det här med...

... karma

Folk får jättegärna tro på karma om dom vill det men i mina ögon är karma något man slänger ur sig bara för att det låter så himla käckt och bra och på något sätt skapar en tro hos en att om man gör något bra så kommer det tillbaka till en och gör någon något dåligt så slår det tillbaka på hen
Kort sagt det är ett ord vi använder när vi tycker att någon beter sig dumt mot oss och istället för att ta konflikten och säga vad vi tycker så muttrar vi något om karma och hoppas att karma ska slå tillbaka som en bitchslap rakt i facet på vederbörande

Men handen på hjärtat, fungerar det någonsin så ?
Alla dessa människor i omgivningen som gång efter gång gör andra illa, människor som beter sig som svin, människor som är stora egon och bara tänker på sig själva
Om karma nu funkade så kan man ju tycka att dessa människor någon gång skulle drabbas av sitt handlande, att karma liksom slog tillbaka och gjorde livet surt för dom
Men det sker ju aldrig, dom kan fortsätta i sin egen lilla elaka och lyckliga värld och göra livet surt för andra utan att någonsin drabbas av lite dålig karma
Så har vi då motsatsen, människor som hela tiden är omtänksamma, sätter andras väl och ve i första hand, människor som alltid finns där för omgivningen och gör en god gärning, människor som alltid ställer upp även om det påverkar dom själva negativt
Inte heller för dessa funkar karma, tvärtom
Dessa människor utnyttjas till max och får sällan känna att karma blåser i deras väg




Nej, jag tror vare sig på karma eller någon form av rättvisa
Jag har insett att jag helt enkelt måste acceptera att livet är och förblir orättvist i den bemärkelsen och sen bestämma hur jag väljer att leva efter det
Det är bara idiotiskt att gå runt och tro på karma
Ibland önskar jag att jag var lite mindre omtänksam, att jag var lite mer som de människor jag egentligen tycker riktigt illa om dvs de människor som sätter sitt eget bästa i första hand och inte orkar eller vill bry sig om sina  medmänniskor
För hur konstigt det än låter så är det alltid dessa människor som drar det längsta strået, det är alltid just dessa människor som glider igenom livet med den röda mattan framrullad
Nej, karma bor inte här längre och hen har aldrig någonsin bott här
Den enda som bor hos mig är karmas elaka kusin som hela tiden ser till att rycka bort mattan under fötterna och skapa kaos och oordning och som framförallt talar om att du ska inte tro att du är något eller att du någonsin ska få något gratis...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar