söndag 13 maj 2012

Det viktigaste...

... är inte att vinna


utan att kämpa väl
Och kämpa det var precis vad Linn gjorde idag,
ja hon kämpade och var så duktig så förutom att bli lite lätt förvånad över att hon red såpass bra som hon gjorde så höll mitt hjärta på att svämma över av stolthet för att hon kämpade på och verkligen gjorde sitt bästa och det med bravur




Första starten gjorde Linn på Askar
Askar är en ung liten herre som inte är så mycke riden så därför startade dom i klassen med ledare och med tanke på att det bara var andra gången Linn red Askar så måste jag säga att det flöt på riktigt bra




Dagens andra start var på Bettan i klassen 10cm med vuxen på banan
Bettan som gjorde tävlingsdebut var väl i nte sådär supertaggad och undrade nog mest vad det var för spektakel hon släpats ut på men Linn kämpade på och lyckades till slut få Bettan över alla hinder




Dagens trejde start skedde på Sillen
En Sillen som inte var helt samarbetsvillig och Linn fick plocka fram en hel del av sin envishet för att få med honom på noterna såpass att dom tog sig runt banan och  t.o.m vann klassen

Förutom dessa tre starter gjorde Linn ytterligare fyra starter och kämparglöden var det absolut inget fel på
Linn gjorde verkligen sitt bästa och lite stolt kunde jag konstatera att det är stor skillnad på hur hon rider nu jämfört med i höstas
Nu rider hon betydligt mer medvetet och det är riktigt kul att se hur hon har utvecklats
Dagens andra seger knep Linn & Sillen i den ridna agilityn och där allt funkade  och både Sillen och Linn gick som ett urverk




Summering av dagen
- visst var det kul att Linn vann två av de klasser hon startade i men det allra roligaste var att hon överträffade sig själv och framför allt att hon var på ett strålande humör och mycke mycke nöjd med sin insats

8 kommentarer:

  1. Ja det var verkligen toppenjobbat av Linnsan! Huvudsaken är att man är nöjd med det man åstadkommit!! /K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis och nöjd var exakt vad Linn var och trött förståss :)

      Radera
  2. Härligt
    Visst blir man glad när man ser hur de kämpat o kämpat o helt plötsligt har slanten ramlat ner o det bara funkar...

    Förstår att hon var glad o nöjd. För det ska hon vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett tag kändes det lite hopplöst, hon stod liksom på samma ställe och stampade utan att det hände något och jag vet att jag suckade lite och tänkte vad f*n här rids det två lektioner i veckan plus på Prinsessan men ändå händer inget ( tålamod är inte min starka sida ) men så... *plötsligt händer det*
      Och, jo jag vet att hon bara är sex år och när allt kommer omkring är det ganska coolt att vara 6år och både trava, galoppera och hoppa ( om än låga hinder ) alldeles på egen hand

      Radera
    2. Jag kan förstå det... tålamod är inte min starka sida heller (fråga min dotter vetja). Men saker o ting behöver ju mogna o plötsligt bara finns det...
      .
      Det är VÄLDIGT coolt att hon är 6 år och fixar det hon fixar... hon har ju tävlat till och med.... =)

      Radera
    3. Jag jobbar med mitt tålamod och försöker påminna mig ständigt att Linn bara är 6år :D

      Radera
  3. Det är alldeles UNDERBART att du som Ponnymamma har den inställningen! visst är det roligt med rosetter och priser, men just det där att lyckas klara av det som inte gått förut är ju det främsta! Och en lyckad skrittur kan för en person vara mer värd än världens alla prisrosetter t ex!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland rycks man med i tävlingsivern och man ser bara de där rosetterna o segrarna men jag har funderat en hel del kring det hela och bestämt mig för att lägga just de tankarna åt sidan och verkligen anstränga mig för att förmedla till Linn att det allra, allra viktigaste äör att ha roligt och att göra sitt bästa utefter de förutsättningar som finns. På den här nivån ska allt bara vara en lek, allvaret kan komma sen senare

      Radera