I dag...

... rann bägaren över

Det finns en gräns för hur mycke skit man orkar ta

Konstruktiv kritik är helt okey, den går att bemöta och framför allt går det att ta till sig, lära sig något av och sen gå en erfarenhet rikare och förhoppningsvis lite klokare

Men gnäll och orättvis men framför allt obefogad kritik är svårare att hantera  och i dag blev det helt enkelt för mycke för min del

I bilen hem från jobbet kände jag hur tårarna låg på lur hela tiden och det som räddade mig från att släppa ut dom var att koncentrera mig på det positiva några av mina arbetskamrater sagt under dagen

Just nu känns det som om jag bara vill lägga mig i en mörk vrå och dra täcket över huvudet och sova i ett par dygn, bara ge upp och skita i allt

Men samtidigt så vore det en alltför enkel väg att välja

Jag vill inte ge upp, trots all skit så har ju det positiva övervägt, jag har lärt mig massor under den här tiden - både nya arbetsuppgifter men kanske framför allt hittat nya sidor hos mig själv och hur det än är så trivs jag med mitt jobb både det jag gör nu och mitt "vanliga" jobb

Så givetvis kommer jag att bita ihop, ta nya tag och kämpa vidare

Gav jag upp vore det ochså som att ge ett okey till folk att bete sig illa, det vore som att säga att det är helt okey att ägna sig åt gnäll och skitsnackande

Ger jag upp så vinner dom ju, då har dom ju lyckats

Den beskaste och mest illasmakande medicinen är förmodligen att jag biter ihop, fortsätter med det jag gillar allra mest dvs att göra mitt jobb och följer ett av råden jag fick idag dvs att bry mig om dessa negativa personer, att inte låta dom få ta plats i mitt liv eftersom dom bara förgör och suger energi

Lättare sagt än gjort men varför låta dessa negativa personer ta över och segra när det finns de som är positiva och vill framåt, de som väljer att se det som är bra istället för att leta efter saker att klaga på