fredag 4 mars 2011

Det kom ett brev...

... till Linn!

Min goa kusin "Lillan" hade skickat ett litet "krya på dig" brev till Linn.
brevet innehöll en hel del smått & gott
Kort sagt, "Lillan" har stenkoll på vad småtjejer vill ha





Linns dag var helt klart räddad och stylingen drog igång på direkten
Linn var oerhört facinerad av "tofsen" med löshår
- Mamma nu är jag verkligen stencool!




Bortsett från söndagens utflykt till verkligheten dvs de ynka timmarna jag jobbade då så har jag tillbringat de senaste två veckorna antingen här hemma eller i stallet
I em´s började jag så smått känna mig minst sagt uttråkad och rejält less så jag ringde Paul på jobbet och undrade om det inte var dags att bryta "isoleringen" genom att äta en stilla fredagsmiddag på Kamida
Det brukar inte vara överdrivet med folk där på fredagskvällarna så Paul samtyckte och Linn blev överlycklig
- Yippey, jag ska äta sushi!!!

Så fort jag hade lagt på luren ville Linn fixa till sig,
det spelade liksom ingen roll att jag förklarade att det skulle dröja så där en o en halv timme innan pappa skulle komma hem
Linn skulle göra sig fin därmed basta






Linn påklädd o fixfärdig och jag vill mycke bestämt tala om att hon valde både frisyr och kläder helt på egen hand
- jag känner mig väldigt oskyldig
Jeansthigtsen och blusen är helt ok men frisyren...






... kanske inte riktigt är i min smak men en av Linns stora idoler just nu är Isadora i
"Hotell Gyllene ( Kn - ) Orren" vilket för den invigde kanske syns på frisyren
Nåja, Linn var nöjd och glad och glada barn är mysiga barn så även jag var nöjd





På Kamida valde Linn en 11bitars sushi och testade svärdfisk och omelett för första gången
Båda dessa sushibitar slank ner och föll den lilla damen i smaken
och hon konstaterade glatt
- Nu gillar jag lax, räk, omelett, svärdfisk och rullsushi

Paul och jag var rörande överens om att ingen av oss hade nog ens tänkt tanken på att testa sushi när vi var i Linns ålder
- då var det spagetti & köttbullar eller pannkaka som gällde





torsdag 3 mars 2011

Baka, baka...

... liten kaka

För att hålla min rastlöshet i någorlunda schack har jag roat mig med bakning




Chokladsnitt, bondkakor & shortbread blev det
Jag hann rädda unda två shortbread innan Linn kidnappade resten och garnerade dom




På dagens meny stod lasange och jag fick lite köttfärs över så då passade jag på att göra några piroger,
perfekt att ha i frysen och ta fram när lunchhungern slår till




Det blev lite deg över som fick bli en bergislimpa





Nu känns det som att jag har samlat på mig husmorspoäng så att det räcker och blir över för ett tag nu




Banne mig...

... en föraning av våren!

Jag må vara obotlig optimist men idag har det verkligen varit vår i luften

Linn och jag drog iväg till stallet direkt efter frukosten,
nu kan man ju få för sig att vi var tidigt ute men klockan hade väl precis passerat halv elva
När vi kom till stallet låg Sessan och solade sig





Mycke mycke motvilligt reste hon på sig och följde med upp till stallet,
allra helst hade hon nog velat stanna där och gona sig i värmen
Linn var dock inställd på en ridtur och envisast vinner så...




Vi gick en rejäl runda i skogen och precis som igår pinnade vi på i rask takt
Efter en stund var jag genomsvettig och konstaterade glatt att
- Äntligen!

När vi bestämde oss att låna Prinsessan var en av baktankarna att jag skulle komma ut och lufta mina lurviga och få lite gratismotion
Men så blev  inte hösten riktigt som planerat pga av ett envist virus som flyttade in hos mig,
sen kom en kall januari med nästintill oridbara vägar och slutligen blev Linn sjuk
Men nu så...



... det finns hopp om livet
Det var så otroligt skönt att även idag kunna gå en rask promenad o bli lite svettig,
känna hur kroppen fick jobba lite utan att jag höll på att tuppa av pga av andnöd

Jag tror att jag lite sakta men säkert är på väg tillbaka och det är en himla skön känsla




onsdag 2 mars 2011

Min dotter är...

... brutalt ärlig!


Linns största problem  nu är att hon är sugen på att shoppa kläder men att vi inte kan åka till Stockholm  eftersom "folksamlingar" är big No No just nu
Kort sagt
- hon är sur för att det är sportlov och "alla" åker in till Stockholm med sina barn då
Folk borde hålla sig hemma så att hon kan gå ensam i affärerna,
Jag menar , det är riktig  kris nu
Enligt Linn så har hon ingenting att sätta på sig,
alla tröjor är fula, jeansen sitter inge bra, thigtsen har fel färg, hon har inga linnen som är snygga
Ja listan kan göras hur lång som helst...

Ikväll satt vi i soffan och bläddrade i HM katalogen eftersom Linn iallafall ville titta på kläder och bestämma vad hon ska köpa när vi väl kommer till Stockholm
Efter en stunds tittande o bläddrande fram o tillbaka hamnade vi på en sida med damkläder
Linn stannade upp, tittade en lång stund på uppslaget och vände sig sen mot mig och studerade mig noggrannt och sa till slut

- Mamma du måste verkligen köpa nya kläder... du har tantkläder på dig, nej du har kärringkläder faktiskt... du borde färga håret sådär vitt och snyggt.... Mamma du behöver göra dig riktigt tuff och snygg...

Tack min lilla älskling,
det var precis vad jag behövde höra
Men kanske har hon lite rätt?
En besök hos frissan, kanske lite nytt i garderoben inför våren?

Ja, det får nog bli en liten tur in till Stockholm så fort Linnsan har återhämtat sig

Vår i luften...

... och hopp om livet!


I morse sken solen från en blå himmel,
genom köksfönstret kunde man känna värmen
Linn och jag hade redan igår bestämt att idag skulle det bli en ridtur på Prinsessan
Det är dags för Prinsessan att starta igång efter en rätt lång vintervila

Jag hade tänkt mig en lite lagom nätt promenad längs bilvägen men dessvärre visade det sig att vägen var rätt hal så vi vek in i skogen
Linn och Prinsessan hade det säkerligen rätt mysigt, jag däremot fick mig ett rejält motionspass,
det var både jobbigt och svettigt att traska längs den smala upptrampade ridstigen som bestod av knögligt packad snö




Tuffast var att möga uppför den branta backen som är rätt jobbig även under årstiderna när det är barmark, dagens underlag gjorde inte det hela så mycke smidigare direkt men halvvägs uppför fick jag en rätt härlig aha upplevelse
- jag insåg att visst sjutton blev jag anfådd, visst fanken var det jobbigt men inte alls som under hela hösten då luftrören drog ihop sig till smala sugrör så fort jag tog första steget i backen
Det var en minst sagt skön känsla
- den känslan tillsammans med solens värme gjorde att jag verkligen kände att det finns hopp om våren, hopp om livet...





Och titta
- barmark!
Visserligen bara en yttepytte liten bit men ändock
- barmark!!!




Alla katter...

... ska ha en korg att sova i!

Ja iallafall om man ska tro på Linn som hävdar att det är lag på det och att lagen gäller även gosekatter
Inte sjutton vågade jag chansa och trotsa lagen,
 inte vågar jag riskera att bli anmäld eller att få en oannonserad inspektion och kanske dryga böter till på köpet
Så istället för att ta itu med tvätten eller städa lite så såg jag till att ordna en liten korg till kissen




Under tiden som jag klippte till och sydde passade Linn på att pyssla lite





Hon pysslade med stor iver ihop en klippdocka i deluxe modell
Det blir rörigt, bökigt & stökigt när vi pysslar men vi har så himla mysigt tillsammans under tiden så det är helt klart värt allt "besvär" efteråt 
 Självklart fick jag på egen hand städa undan
När jag frågade Linn om inte hon skulle hjälpa till tittade hon iförstående på mig och svarade

- Men mamma, jag måste natta katten nu fattar du väl...



Att Linn...

... lindar både Paul & mig runt sitt lillfinger

Ja, det vet ju alla
Är lilltrollet dessutom sjuk så fixar hon med lätthet att linda oss både två o tre varv,
ja det är inte långt ifrån att vi slår knut på oss själva vid såna tillfällen
Att vi dessutom vid ett svagt tillfälle införde "belöning" efter avslutad penicilinkur är väl något vi helt enkelt får skylla oss själva

Den här omgången var det extra mycke stök o bök när medicinen skulle tas
Ju större damen har blivit desto större o vildare har protesterna ochså blivit
- Medicinen smakar skit!
- Jag vill inte ta den där äckliga medicinen!
- Jag säger stop !
- Jag vägrar...

Samma visa morgon o kväll och till slut föll jag till föga och tog till stormutan
- Du får välja en stooooor leksak bara du tar medicinen
- Får jag välja vad jag vill?

Där någonstans började jag tveka lite men vad gör väl en trött, orolig och lätt desperat mamma`
Jo hon svarar

- Ja, du får välja nästan vad du vill
Kort tystnad och jag väntade spänt på Linns svar
- Då vill jag ha en docksäng, en sån där riktig säng med spjälor
Det kändes som en helt ok "stormuta" så jag nickade lamt ett ja till svar
Efter det gick det som en dans att ta medicinen
Inga protester från Linns sida,
snarare tvärtom under helgen såg hon fram emot att få ta medicinen och när hon på söndagskvällen tagit den sista slurken konstaterade hon nöjt
- I morgon vill jag åka till Stockholm och köpa en docksäng!
Det blev inte helt lätt att förklara att det inte kunde bli någon tur in till Stockholm eftersom hon fortfarande var sjuk
- Men jag är frisk nu så det så...
Till slut köpte hon våra argument om mycke folk, baciller o annat otyg
-  stort tack "Evas sommar/vinterplåster" för all kunskap om sjukdomar, smittspridning osv. som Linn har lärt sig genom att titta xx antal gånger på dom dvd:erna

Linn var dock inte helt nöjd så till slut fick Paul lova att åka till  BR efter jobbet
- en nätt omväg på dryga timmen men vad gör man inte för sina barn?
Igår kväll levererades docksängen och Linn var hur lycklig som helst
Bara ett litet problem
- det behövdes sängkläder

Men den här mamma är inte bara lindad runt sin dotters finger,
 hon är även rätt svag för smicker
I fm´s när vi åkte upp till Prinsessan satt Linn i baksätet och pratade med sin docka
- Jag har världens snällaste mamma.... hon bakar goda kakor till mig.... hon stickar dockkläder och syr klänningar när jag vill... Jag har världens bästa mamma.... Min mamma kan sy täcken till dockor...

Som sagt
- jag är svag för smicker så givetvis blev det lite sytt nu under eftermiddagen





Linn var väldigt nöjd med madrassen, kudden & täcket
Är Linn nöjd så är jag nöjd
Det lite sorgliga var att när jag satt där och sydde så insåg jag att det var nog det sista docktäcket jag sydde till Linns och hennes dockor
För även om mamma tycker att det är otroligt roligt att sy så är det ingen större vits med hur många täcken o kuddar som helst till dockan...