Är människan korkad...

... eller spelar hon bara dum ?

Blir man ertappad med fingrarna i syltburken är det väl bara att slicka av fingrarna, rycka på axlarna och erkänna att man var dum som tjuvsmakade

Är det så illa att man står där med brallorna nere får man väl helt enkelt se till att dra upp dom, le lite uppgivet och stå för vad man har gjort

Att klämma ut sig ett

- Det var i god tro...

- Jag visste inte att det klassades som knark...

- Jag visste inte att det var förbjudet i Sverige...

Drar ju bara ( ytterligare ) ett löjes skimmer över en som person

Saken är väl att dessa tabletter förmodligen är fullt tillåtna i Sverige men det är klart då  krävs det förståss att man först går till en läkare och får det utskrivet på ett recept och sen beger sig till Apoteket och köper ut dom under kontrollerade former

För trots allt finns det ju en anledning till att vi har läkare och Apotek här i Sverige och att det inte bara är att gå in i närmaste tobaksaffär eller hål i väggen butik och köpa sig "få ro" piller

F´låt Kicki men jag tror inte riktigt på att du varit så extremt omedveten om att du klev lite över gränsen i din jakt på sömn

- Hur skulle jag kunna veta att det som dom ger på amerikanska sjukhus klassas som narkotika ?

Ja, hur skulle du veta ?

Men just ordet sjukhus och därtill även ordet läkare kanske borde gett dig en fingervisning om det hela

Att man sen som vuxen borde ha vett nog att kunna skilja på  det som sker i en TVserier och verkligheten är en helt annan femma förståss

Jag vet,

det är fegt och fult att sparka på den som redan ligger men på nå´t vis så bjöd Kicki in till det när hon i "Adam Live" bedyrade sin oskuld och än en gång vill att vi ska tycka synd om henne

Ja Kicki, jag tycker lite synd om dig efter allt jag hört dig berätta om ditt liv i radio/TV och läst utdrag ur din bok så känns det som om livet i ditt fall varit en rätt snårig stig och tuff väg att vandra men just den här gången när jag hörde dig berätta om knarkåtalet så kunde jag inte låta bli att tänka

- hur dumma tror hon att vi tittare är på en skala ?

Sorry Kicki men du tog en chansning och den gick inte hem

Du ertappades med fingrarna i syltburken eller snarare man lyckades stoppa syltburken innan den hann fram till dina fingrar

Ditt försök till att fiska efter förståelse och ömkan gick inte hem hos den här tittaren iallafall

Jag tycker inte synd om dig i just det här fallet däremot tycker jag att det är både synd och lite tragiskt att du inte lyckas få den hjälp du verkar behöva på "laglig" väg utan känner dig tvungen att handla piller från Indien via nätet något som de allra flesta av oss vuxna vet inte är okey



Det blir inte alltid...

... som man tänkt sig

och idag var det en evinnerlig tur

Det började i går eftermiddag när vi skulle iväg till Norrtälje på bio och Pauls bil vägrade att starta

Den gav ifrån sig ngr små klickanden men inget mer

*pang bom har tagit semester*

Biobiljetterna var betalda så det var bara att klämma in sig i min lilla lådbil och se glada ut

Vi såg "Mästerkatten" , den var helt ok och vi var alla tre på ett strålande humör när vi åkte hemåt

Vi gled in på uppfarten, parkerade och

*tada*

Vinter, kyla och Seat är ingen bra kombo

Paul och Linn hade inga som helst problem med att öppna sina dörrar men givetvis var förardörren helt omöjlig att öppna så det var bara för mig att plocka fram den lilla ( med betoning på lilla ) gymnasten inom mig och tråckla mig ut via passagerarsidan

Nu är det ju inte första - och säkerligen inte heller sista gången - som jag utövar denna gymnastiska övning så jag börjar ju få in snitsen på det hela och när jag väl kommit ut var det bara att fippla fram kupevärmaren och sen be en stilla bön om att dörrhelv*tet skulle ha tinat upp under natten

Sen kom kvällen och det var dags att gå och lägga sig och jag har ju en missklädsam ovana att fantisera fram värsta scenariot så när jag försökte mig på att somna smög sig givetvis tankarna på

- Tänk om bildörrarna inte går att öppna i morgonbitti

Vad gör jag då ?

Ringer jobbet och säger att jag är strandsatt i Frihamra utan bil men att jag kommer så småningom jag ska bara promenera ngr km med Linn till skolan och sen hoppas på att det kommer en buss som tar mig till Rimbo

Eller skulle det vara läge att ringa och be om en akut semesterdag och samtidigt lite klämkäckt berätta att det där med planeringen inte borde innebära något större problem eftersom jag nu under helgen som av en händelse äntligen knåpat ihop ett bra planeringsunderlag som jag kunde maila äver

*tada*

Dessutom började tankarna om att jag skulle ha missat inte bara en utan förmodligen två eller tre kunder under helgen smyga sig på

Med andra ord så började det fladdra gula post-it lappar framför ögonen på mig och alla med griniga kommentarer om alla fel jag gjort när jag planerade helgen

Ja, dessa tankar väckte mig lite av och till under natten så när klockan väl ringde vid halvsex hade jag inga som helst problem med att vakna till liv

Grejen var bara att jag inte kände någon större lust att vakna eftersom jag var helt inställd på att allt som bara kunde tänkas gå på tok med all säkerhet skulle göra det under dagen

Morgonbestyren flöt på alldeles smärtfritt härhemma ja så smärtfritt att både Paul, Linn och jag satt i min bil redan tjugo över sex så jag hann gott och väl skjutsa upp Paul till Rösa innan jag lämnade Linn på fritids

På väg mot jobbet pustade jag ut, iallafall lite grann

Bilen hade ju skött sig så nu var det bara att ta ett djupt andetag och hoppas på att det inte varit alltför mycke kaos under helgen

Två post-it lappar satt klistrade i boken dock var ingen av dom riktad till mig utan bara två små påminnelser om saker som skulle med ut till kunderna

*pust*



Dagen på jobbet var rätt behaglig trots att det var lite trångt i planeringen och det gnisslade lite men jag kunde planera både kvällen och morgondagen i lugn och ro och lämna byggnaden endast tio minuter sen vilket berodde på att jag självmant sökt upp chefen för att höra lite om "USK körkortet" samt bestämma en id för gruppledarmötet där vi ska prata lite om vad vilka arbetsuppgifter vi som gruppledare ska ha och hur vi ska lägga upp vårat arbete

Det har tjatats om det där mötet i sådär en två-tre veckor nu men allt har stannat vid just tjat om att vi måste ha ett sånt möte och tänk så snabbt det gick när någon tog tag i det

*himlar med ögonen*

Så summa sumarum, en dag som jag på förhand förutspått bli en riktigt pestig dag har så här långt varit en rätt behaglig dag

Ny vecka...

... nya tag

Jag går in i nästa vecka med förhoppningen att den arbetsmässigt ska börja bättre än den förra slutade

Det kan ju inte bli så mycke sämre iallafall

Jag har ett hopp om att jag ska kunna sluta i tid varje dag den här veckan,

det vore så otroligt skönt att kunna gå hem tjugo över tolv enligt schemat och hinna med lite härhemma

Jag känner att jag har två dåliga samveten som jag skulle vilja komma i fas med för att bli av med en stor portion stress och ångest

Prio nr ett den här veckan kommer absolut att bli Prinsessan

Jag känner mig inte alls bekväm med att bara släntra ner i lösdriften och "heja" på henne en stund mellan jobbet och fritidshämtningen

Mot slutet av förra veckan var det förvisso för kallt för Linn att rida men vi hade planerat att vi skulle ha en eftermiddag i stallet med pyssel o mys i fredags men kaoset på jobbet medförde att jag fick åka förbi stallet på vägen hem innan jag hämtade upp Linn på fritids ett par timmar senare än planerat

Nu i helgen har det varit en del annat på agendan så det har vara blivit snabbvisiter hos vår Prinsessa och nu börjar jag känna det dåliga samvetet gnaga rätt hårt

Jag vet att Prinsessan har det alldeles ypperligt tillsammans med sin flock och att det inte går någon större nöd på henne men det känns helt enkelt inte rätt och framför allt så saknar jag myset o pysslet

Mina nya arbetstider skulle ju innebära att vi skulle kunna ägna mer tid i stallet än tidigare jomen pyttsan säger jag så har det ju inte riktigt sett ut men vi går mot ljusare o varmare tider så det finns hopp om livet

Mitt andra dåliga samvete är allt som jag skulle behöva göra här hemma

Vi fick ett ryck för ett tag sen och körde igång operation rensning i tvättstugan och skåpen där

Den rensningen skulle behöva fortsättas i vår klädkammare, vårat sovrum, köksskåpen mm mm

För att inte tala om Linns rum som än en gång skulle behöva en utrensning och genomgång men när fasen ska vi hinna ?

Jo det är klart vi skulle ju kunna ägna helgerna åt detta projekt men hur kul är det på en skala ?

När helgen kommer vill vi ju vara tillsammans och hitta på nå´t kul ihop

Jag inbillar mig att om jag bara håller stressen och ångesten i schack den närmaste tiden så kommer allt att bli så mycke bättre bara våren o värmen gör sitt intåg i vår tillvaro

Allt kommer att bli så mycke lättare när ljuset återvänder på allvar och vi får så där långa o härliga kvällar ogen och fram tills dess får jag försöka att bara fokusera på nuet och de närmaste dagarna

Nästa helg ska Paul ha sändningar både lördag och söndag och då ska Linn och jag banne mig packa fikakorgen och "bo" i stallet några timmar både lördag och söndag och imorgon ska jag helt klart se till att sluta tjugo över tolv så att Linn och jag kan åka till stallet tillsammans och pussa på Prinsessan och om det inte är allför kallt kanske även hinna med en liten ridtur

Dessutom har jag suttit en stund nu ikväll och gjort en "veckoplanering" eller rättare äntligen fått ordning i kaoset

 Något som jag försökt pilla med på jobbet ända sen i början av januari men aldrig hunnit få färdigt eftersom det alltid kommer något annat emellan

Nu när jag fått ordning i kaoset så har tanken på att kanske ta en eller varför inte två semesterdagar när Linn har sportlov så sakteliga vuxit fram

Jag ska bara se till att få Linn med mig på det ochså när jag serverade det förslaget för henne möttes jag av ett

- Nej mamma, jag vill vara på fritids hela sportlovet det verkar så kul att vara där hela dagen

Det är ju skönt att hon känner så men jag tror nog att hon tycker att det är rätt mysigt o kul att vara även med mamma och hitta på något







Vårat vardagsrum...

... är inte som andras

Ibland kan jag drömma om ett välstädat vardagsrum

ett rum där man ser golvet där var sak har sin plats

Men verkligheten ser helt annorlunda ut

Oftast bebos vårat vardagsrum av sådär ett fyrtiotal små hästar, deras stall, hagar o div transporter sprider ut sig över golvytan

Gärna kryddat med några Barbiedockor, Little PetShops, My Little Pony och några gosedjur

Kort sagt oftast råder fullt kaos i vårat vardagsrum

Ett kaos som ibland gör mig galet stressad men samtidigt så är det ett underbart kaos fyllt av kärlek, fantasi och skaparglädje

Jag har ful förståelse för att Linn inte lockas av att leka nere på sitt rum utan att hon vill vara där vi är dvs på övervåningen och det är för det mesta rätt trivsamt att höra henne leka

Man blir liksom varm i hjärtat när man hör hur hon överför saker hon lärt sig på en ridlektion, en upplevelse från en tävling, återskapar en ridtur eller helt enkelt bara skenar iväg i fantasins underbara land där allt kan hända tillsammans med hästarna

Da dagar ( läs dagar som den här ) då jag känner mig lite lätt stressad över kaoset på golvet brukar jag försöka sansa mig lite och tänka på att om några år då jag sitter där i vårat välstädade vardagsrum och Linn är ute på vift med sina kompisar då kommer jag nog att sakna kaoset och all fantasi som för tillfället flödar i vårat hem





Helt seriöst...

... det räcker nu

Ja med kylan alltså

Nu har det varit snorkallt i flera dagar och till på köpet har det snöat så att det räcker o blir över

Det räcker med vinter nu iallafall för min del

Jag vill ha vår, sol, värme





Det kom ett...

... paket med posten

Paketet var adresserat till Linn och jag kliade mig förbryllat i huvudet

Ingen avsändare och jag kunde för mitt liv inte dra mig till minnes att vi skulle ha beställt något

Nästan lika spännande som på julafton

Linn öppnade snabbt paketet och fann...

... och då kom jag plötsligt på att jag någon gång i december förra året mailade in en bild till tidningen Ridas fototävling med temat jul

Eftersom priserna var hästrelaterade så valde jag att maila in bilden i Linns namn eftersom ett ev. pris ändå skulle hamna i Linn och Prinsessans ägo

Bilden vi knep 2:a plats med är taget med min lilla lilla kamera och inget under av teknisk kvalite men när man är så söta som Linn & Prinsessan är tillsammans kan man bortse från sån små teknikaliteter och bara njuta av segerns sötma en liten stund

Nu måste jag bara komma ihåg att åka till Hööks eller något av de andra ställena där man kan hitta tidningen och snappat åt mig ett nummer när det kommer ut i mitten av februari

Man vet att man...

... har regelbundna arbetstider

när man möter en person vid ungefär samma plats när man är på väg till jobbet

Varje morgon när jag stannar vid T-korsningen ner vid ICA  Rimbo så kommer en man promenerandes med en svart labrador i sällskap

Oftast befinner dom sig på gångvägen någonstans mellan busshållplatsen till vänster  och staketet som omgärdar Granngården höger

Mannen rör sig i stillsamt mak och labradoren gör som dom flesta andra hundar dvs går med nosen rätt ner i backen och sniffar

En del mornar ( som  nu i morse ) när jag är lite sen har dom hunnit passera korsningen och jag kan se skymten av deras ryggar i högra ögonvrån

Andra mornar när allt flutit på som smort och jag är lite tidig hinner jag åka ända upp till fd "Stinsen" innan jag ser dom

Jag har kommit på mig själv med att hålla utkik efter dom varje morgon

Dom två hör liksom till min lilla morgonrutin numera och varje morgon när jag ser dom två tillsammans blir jag lite varm i hjärtat och påminns om alla mysiga promenader Molly och jag gjorde tillsammans