tisdag 25 november 2014

Inleder dagen med ...

... morgongympa
 
 
Dock inte av kroppen, bortsett från fingrarna som knattrade på tangentbordet så var det mer knoppen som fick arbeta den här morgonen
Jag och engelska är väl inte sådär jättebra vänner
Eller, ja att läsa och förstå engelska går hyfsat men när det sen kommer till att prata eller skriva så känner jag att mina färdigheter inte är dom allra bästa
Meningsuppbyggnaden och ordvalen blir säkerligen mer än lustiga ibland men jag tröstar mig med att det är tanken som räknas och att både Kim och Christina  - flygvärdinnan och läkaren ombord på planet - med all säkerhet har överseende med min minst sagt knaggliga engelska och att det blir lite tokigt ibland för trots allt så är det att budskapet i mailen som är det viktigaste
Både Kim och Christina vill hålla kontakten och följa hur det går för Linn och vi vill ju självklart hålla kontakten med dom så det är bara att gnugga geniknölarna och ta hjälp av google translate
 
 
 
 
 
 
I senaste mailet undrade Christina om vi hade Skype och ifall Linn skulle vilja skypa med henne
När vi först föreslog Linn det blev Linn lite fundersam men efter att ha tänkt på det hela så tycker hon att det låter spännande
För hur det än är så har Linn många tankar och funderingar om vem Christina är
Linn är väl medveten om att hennes insats på planet hade stor betydelse för Linn och ju mer vi pratar om det som hände ju mer nyfiken blir Linn på att få se och prata med Christina så till helgen ska vi försöka få till en liten "skypestund"
I går kväll tog Linn fram sin Engelska ordbok hon fick i julklapp förra året
 
- Jag måste lära mig mera ord så jag kan prata med Christina
 
 
 


"Inget ont som inte har något gott med sig" är en fras jag ofta använt mig av senaste tiden och det kan låta lite makabert men samtidigt är det så sant
I den här fruktansvärda händelsen som verkligen skakat om, berört oss och fått oss att känna så många tuffa och mörka känslor vi aldrig ens varit i närheten av tidigare så har det funnits så många ljusglimtar och fina upplevelser som bäddar in allt det mörka och hjälper oss att gå vidare
Kontakten med Kim och Christina är helt klart en ljusglimt i vardagen och deras omtanke och vilja att få följa Linn och ta del av det som händer henne känns bra och självklart är det lite extra spännande att ha kontakt med Christina och att få ta del av hennes liv i Afrika
Utan Linn och det hemska som hände hade vi aldrig lärt känna Christina eller Kim
 Det enda vi hade haft gemensamt hade varit den flygresan mellan Atlanta och Amsterdam, en flygresa vilken som helst med vilka passagerare som helst, människor i mängden som bara passerade varandra utan att ta någon större notis om varandra
Nu ville ödet annorlunda och även om ödet kanske gick lite väl kraftfullt tillväga så kan jag med facit i handen bara konstatera att jag är tacksam över ödet och allt det förde med sig...
 

 
 
 
 
 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar