I sommarens sista...

... skälvande stund

 

 

Ja när augusti drog sin sista suck innan det var dags att lämna över till den första höstmånaden september så kom då Linn och jag äntligen oss för att gå spåret tillsammans

 

 

Givetvis passade vi på att gå "Tipspromenaden" som finns uppsatt

Eller rättare sagt Linn besvarade barnfrågorna och jag nöjde mig med att läsa vuxenfrågorna

Men att bara gå spåret runt funkar ju inte, en och annan avstickare måste man ju göra och undersöka terrängen utanför träfliset om inte annat så för att äta säsongens sista blåbär

 

 



 



 

Även idag visade Picasso tydligt att det är i skogen hon trivs allra bäst

Upp och ner på stenar, in i täta snår, ut i högt gräs

- allt måste undersökas under stor iver och glädje

Linn tog sig an tipspromenaden med största intresse, läste både vuxenfrågorna och barnfrågorna

Vuxenfrågorna pratade vi lite om och hon imponerade på mig genom att kunna svaret på tre av vuxenfrågorna

Barnfrågorna gick även dom galant, vi rättade frågorna när vi kom tillbaka till klubbstugan och kunde konstatera att Linn helt på egen hand lyckades få 9 av 10 rätt

Frågan hon bommade på var hur många ben människokroppen innehåller, hon chansade på 111 men rätt svar var 206

- en fråga som även jag gick bet på

 

*ställer mig i hörnet och skäms*

 

 

Det tog oss dryga timmen att i sakta mak promenera runt, stanna till lite då och då för att undersöka en sten eller något annat klättervänligt, småprata lite och helt enkelt bara njuta av en av sommarens allra sista dagar men framför allt av att ha tid att göra något roligt och mysigt tillsammans

Den mysiga promenade födde en ny längtan hos Linn

När kvällarna börjar bli mörka framåt höstkanten vill hon att vi går spåret i elbelysningens sken

-Att få gå i skogen på en upplyst stig med mörker runt omkring sig är en lockande tanke för den lilla damen och varför inte ?

Det är både gratis, spännande och mysigt

 

Förmodligen rätt dyrt kilopris...

... men god var den

 

 

I dag delade Linn och jag på den andra tomaten från vår egen skörd

Mmmm, den smakade ljuvligt men jag kunde liksom inte låta bli att småle lite när jag avnjöt den

I början av sommaren köpte jag tre plantor för 99:-, två tomatplantor och en paprikaplanta

Paprikan dog väl typ någon dag efter att jag hade planterat om den men dom två tomatplantorna har växt och frodats

Men jag hade nästan gett upp hoppet om att det skulle bli några tomater på jätteplantorna när det plötsligt började poppa upp några tomater lite här och var på dom

Linn och jag har räknat dom  och kommit fram till att vi får 21 tomater i varierande storlekar

21 tomater för 99:- eller ska vi kanske säga 66:- som bara tomatplantorna kostade

jag menar tomaterna kan ju inte hjälpa att paprikan var en vekling som inte klarade av livet härhemma hos oss ?

Till det ska man väl lägga till några kronor för jorden vi planterade tomatplantorna i

Den vård och omsorg vi lagt ner genom att sköta om plantorna med bla vattning kan ju inte räknas i pengar och får väl kanske kvala in i kategorin "terapi"

 

 

 

 

Nåja, allt kan ju inte mätas i pengar

Kanske inte den allra billigaste tomaten jag ätit men banne mig snudd på den allra godaste

Inte nog med att tomaten var god jag har blivit lite småsugen på det där med växthus så jag tänker ägna en och annan stund nu under hösten o vintern åt att läsa på lite om växthus och sen till våren kanske kanske det blir en liten minivariant för hur det än är så är det himla roligt att stoppa fingrarna i jorden en stund och framför allt så är det ju både mycke roligare och godare att äta något man varit odlat själv





Ensam hemma...

... för första gången

 

Häromkvällen konstaterade Paul och jag att Linn aldrig varit ensam hemma någon gång, inte ens några ynka minuter

Det har liksom aldrig funnits någon anledning till det, antingen har någon av oss två varit hemma eller så har hon haft barnvakt

Kanske är jag en liten hönsmamma men jag har aldrig känt mig riktigt tillfreds med att lämna ett "litet" barn ensam hemma

Jag vet en del som utan att blinka lämnat sina 4-5åringar ensamma hemma en liten stund, själv har jag fått en klump i magen bara av att tänka tanken

Det är ett stort ansvar att lägga på ett så ( i mina ögon ) litet barn

 

 

 

 

Nåväl, vi bestämde oss för att det nog var dags att börja introducera "ensam hemma" i små portioner och idag dök ett ypperligt tillfälle upp

Julia som var barnvakt här i gårkväll och sen sov över behövde skjuts hem och Linn var inte sådär jättesugen på att hänga med så jag föreslog att hon och Picasso skulle vänta hemma funderade hon några sekunder och svarade sen

- Ja !

Sen ville hon provringa till min mobil en gång  för att se att det funkade och när det var gjort frågade hon om hon fick gå ut med Picasso på en liten promenad till busskuren medans jag skjutsade hem Julia

 

 

Att skjutsa hem Julia tog max tio minuter och på hemvägen mötte jag en mycke stolt Linn som tillsammans med Picasso var ute på en promenad på vår lilla väg

När jag stannade till och vevade ner rutan sken Linn som en stor sol och frågade

 

- Är du redan hemma ? Vi har det så mysigt Picasso och jag

 

Perfekt, nu är första steget mot "Ensam hemma" taget men känner jag både Paul o mig rätt så lär det ta ett tag till innan Linn blir ett "ensamhemmabarn" mer än korta stunder

 

 

 



Man lär sig...

.. något nytt varje dag

 

 

- Mamma har du klänning på dig

 

- Ja, det ser du väl

 

- Men då måste du ha tights

 

- Varför det ?

 

- Annars kan man se trosorna på dig när du sitter...

 

 

*sagt av sjuåringen som helst av allt går troslös*

 

 

 

 



Jag har...

... damm på tvären i halsen

 

 

Ja, så beskriver Linn sin status just nu för med skolstarten så kom också höstens första förkylning

Linn fick feber och var kanonförkyld i helgen men i måndags var hon feberfri igen och vi drog en suck av lättnad över den supersnabba förkylning

Det var bara det att vi hade glömt den där lilla detaljen att Linns luftrör inte är som andras luftrör för när feber och förkylningen drog vidare så stannade givetvis några rester kvar i luftrören med tillhörande skrällhosta som stör både dag o nattetid

 

 

Att Linns förkylning drog vidare är väl ochså att ta i, så värst långt drog den inte utan valde att stanna och hälsa på mig en stund

*Yippey*

Förkylning och tillhörande feber tillsammans med axeln som bara blir värre och värre

- livet är störtskönt just nu

Nu har jag i alla fall beställt tid hos doktorn för min axel, eftersom jag helst ville ha samma läkare som vid de senaste besöken så får jag vänta tills på torsdag nästa vecka men det är det helt klart värt

Först armbågen i x antal månader och när den äntligen gav med sig så skulle axeln börja spöka

- behöver jag säga att jag är less ?

 

 

Tyvärr verkar det dessutom som om axeln valt att avbryta sitt mönster den haft  dvs att göra ont i en-två dagar och sen ge mig en paus på ett par dagar innan det onda kommer tillbaka igen

Den här vändan har värken suttit i fyra dagar - non stop

Dessutom blir det värre nattetid så det där med sömnen blir det lite si och så med och som alla vet är ju sova det man allra helst vill när man har feber

Bad kombination med andra ord men men, det som inte dödar stärker dig sägs det ju så det är bara att bita ihop, le och vinka och låtsas som om det regnar och hoppas på att det går över så småningom





Linn har...

... vuxit

 

Det var med ett hugg av sorg i hjärtat som jag i söndags kunde konstatera att Linn under sommaren måste ha vuxit en hel del

Linn & Sillen har ju varit en perfekt match men så helt plötsligt i söndags så reagerade jag på att Linn såg så stor ut på Sillen

Ja faktiskt så pass stor att deras sista tävling med uppsuttna klassernu  har närmat sig med stormsteg

KM i oktober blir den absolut sista tävlingen dom startar i en ridklass tillsammans

 

 

Linn och Sillen träffades första gången när Linn var 2 1/2 år och det blev kärlek vid första ögonkastet för dom båda

 

 

Söta som socker båda två och efter första ridturen var det liksom kört för Linns del,  från den stunden fanns det ingen utväg

- hon hade blivit hästbiten

Ja, biten så rejält att hästintresset bara skulle växa sig allt starkare för varje dag som gick och nu fem och ett halv år senare är det liksom inget snack om saken

Det är hästar som gäller för Linn till 100%

 

 

 

Drygt ett efter första mötet med Sillen började Linn rida på Syninge ridskola och påskhelgen 2010 gjorde Linn & Sillen sin tävlingsdebut i dressyr klass 1A med ledare

Ett enkelt dressyrprogram med skritt, trav, två volter och snett igenom och tillsammans lyckades dom skrapa ihop 51po.

En alldeles lagom start som gav mersmak

 

Samma år startade Linn & Sillen i sitt första KM tillsammans

Ett KM som Linn genomförde med 40graders feber och där dom bla blev tvåa i hoppning med ledare och dessutom tilldeledes extrapriset "Dagens sötaste"

 

 

Linn & Sillen har kämpat hårt på tävlingsbanorna i både hoppklasser på blysamma 10 och 20cm, dressyr, riden precision, agility och riden agility och många gånger har det varit viljornas kamp dom två emellan

Ibland har Sillen varit överspeedad som den gången då han bockade av Linn tre gånger i en och samma klass, eller när han skenade rakt genom ridhuset eller för all del alla gånger då han stannat vid utgången och tyckt att nu är det väl ändå färdigridet, ibland har Sillen haft sirap i hovarna  och rört sig i slow motion runt banan och någon gång har dom två glimmat till tillsammans och gjort kanonfina rundor

Linn & Sillens paradgren har varit agility, en gren som dom båda tycker är rolig vilket även har synts på resultaten då dom bla tagit hem sommarcupen i agility tre år i rad

 

 

 

Förutom ett intensivt tävlande i RKS så har Linn och Sillen upplevt många härliga upptåg tillsammans

Upptåg fyllda av glädje, lek och massor av kärlek och även om Linn numera börjar bli för stor för att rida på Sillen så kan dom fortfarande ha mycke roligt tillsammans bla på agilitybanan där deras samspel och kärlek till varandra kommer väl till pass

 

 

´





 

Linn & Sillen, det lilla  radarparet med främst två saker gemensamt

 - en stor portion envishet men framför allt har dom båda två ett stort varmt hjärta som rymmer massor av kärlek och värme

 









 

 

 

 

 

 



Vem behöver en PT...

... när man har valp ?

 

 

Jag skjutsade Linn till skolan idag och på hemvägen bestämde jag mig för att stanna till vid Kilen och gå spåret

Jag är väl medveten om vad som sägs om valpar och promenader men jag bestämde mig för spårlina och en promenad helt på Picassos villkor

 

 

Picasso erbjöd både intensiv, medel och lättpromenadtakt och en och annan stillastående paus när hon hittade någon intressant att stanna och nosa på eller helt enkelt bara måste hoppa upp på en sten och kolla läget lite ovanifrån

Av någon anledning såg hon till att ta de intensiva passen i uppförsbackarna så stundtals fick pulsen sig en rejäl skjuts

 

 

 

2.8km på drygt 30 minuter är ju ingen tid att skryta med direkt men en skön promenad hade vi och eftersom promenaden dessutom kombinerades med lite kontakt och inkallningsövningar och Picasso visade sån underbar glädje och iver över att få upptäcka en ny del av världen  så kände jag mig väldigt nöjd när vi satte oss i bilen för att åka hem och äta lite frukost

Picasso ?

Ja, hon var nog rätt nöjd hon med för så fort vi kom hem avlägsnade hon sig ner till sovrummet och kröp in under täcket för att ta sig en liten powernap

 

 





Galen ponnymamma...

... med febrig dotter

 

I morgon är det dags för finalen av Sommarcupen så lördagskvällen har för min del ägnats åt att förbereda protokoll för att underlätta för domare/banarbetare

22 klasser och 87 starter gör att det blev en hel del knattrande innan allt var klart

Som vanligt kör jag dessutom efter mitt motto "Den late får brått när det blir kväll" så trots att jag haft typ hela sommaren på mig så blev det i sista minuten som jag gjorde en sammanställning av resultaten från de två tidigare deltävlingarna

 

När alla listor var färdiga och utskrivna så var det dags att börja samla ihop allt annat som skulle med i form av tidtagarur, pennor, tumstockar mm mm och det allra viktigaste

- rosetterna

Efter mitt första besök ute i garaget infann sig en viss panik och pulsen steg ett par snäpp

Var var rosetterna ?

I början av sommaren gjorde vi ett ryck och rensade i garaget och slängde massor

Paul och jag åkte x antal vändor till återvinningen och tankarna började snurra om vi kanske möjligtvis av misstag hade slängt kartongen med alla rosetter ?

Innan jag hann jaga upp mig alldeles kom jag på att jag hade ställt kartongen på "ett bra ställe", detta bra ställe var i klädkammaren

 

*ordningen återställd*

 

 

Linn och Sillen har redan en ointaglig ledning i hoppningen men den ridna precisionen och agilitygrenarna är fortfarande en öppen historia

Det finns bara ett litet litet moln på himlen

I morse vaknade Linn med feber och har i princip bott i soffan större delen av dagen

Nu ikväll toppade febern med 38.8 men att stoppa Linn från att tävla i morgon går inte, det finns liksom inte på hennes karta

Hon ska tävla och därmed basta

Bara att ladda med Alvedon, ta med en kudde så hon kan vila i bilen mellan klasserna och hålla en tumme för att vi får bra väder dvs inget regn ( tävlingarna hålls utomhus ) och lagom varmt

 

 

 

 

 

 

 





Jag är inte dum...

... jag har bara otur när jag tänker

 

 

För ett par dagar sen började mina  händer kännas lite torrare än vanligt

Jag bestämde mig då för att vara lite extra noggrann och smörja in händerna så ofta jag kom åt

Varje gång jag gick förbi bänken där hudlotionen stod så passade jag på att ta en klick och massera in i huden, för massera var just precis vad jag fick göra

Hudkrämen ville liksom inte riktigt tränga in i huden utan jag fick verkligen kämpa för att få den att tränga in och det lustiga var att trots idogt smörjande så upplevde jag att händerna bara blev torrare och torrare

Men skam den som ger sig, jag fortsatte att smörja, smörja, smörja

Vid några tillfällen då jag diskade reflekterade jag över att vattnet liksom la sig som en hinna ovanpå huden och blev lite glansigt

Inte ens när jag drack vatten ur mina nysmorda kupade händer och det både smakade hudkräm samt skummade i munnen reagerade jag mer än att jag svor tyst för mig själv och undrade vad det var för nedrans hudkräm jag egentligen hade köpt och fortsatte att gny ut min besvikelse över att dovekrämen betedde sig som värsta billiga smörjan

 

 

 

Förmodligen hade jag nog fortsatt smörja in mina händer och gnällt över den erbarmligt usla hudkrämen om det inte hade varit för att Julia häromdagen med ett leende höll fram flaskan och fnissade fram

 

- Men Helen.... det här är ju schampo !!!

 

*ridå*

 

I samma sekund så trillade polletten ner och helt plötsligt så löstes mysteriet med hudkrämen som flyttade på sig lite hur som helst mellan sovrummet och vardagsrummet

För nere i sovrummet stod ju hudkrämen och uppe i vardagsrummet stod schampot

Båda flaskorna från samma tillverkare, likadan form på flaskorna och det enda som skilde dom åt var att den ena hade blå text och den andra hade brun och ja innehållet då förstås

Mysteriet med hudkrämen som inte ville tränga in i huden, händerna som bara blev torrare och torrare fick helt plötsligt sin lösning

Med facit i handen kan jag ju tycka att jag kanske borde ha reagerat lite tidigare

Men jag hade liksom ingen tanke på att schampoflaskan skulle ha hamnat i vardagsrummet och...

 

 

 

 

... ja, jag har väl helt enkelt lite otur när jag tänker eller så är det på tiden att jag tar  mig i kragen och pallrar mig iväg till optikern och ser till att få synen kollad

Fel hudkräm igår och vad som blir fel härnäst vågar jag inte ens tänka på

 

 

 

 

 

 







Ibland...

... glimmar hon till

 

 

Linn - Prinsessan - Jag - goda råd

Ja det brukar vara en kombo som inte fungerar sådär klockrent och smidigt

Snarare tvärtom faktiskt det brukar mest sluta med sura miner, tjafs o trist stämning

Men så idag så *plötsligt händer det*

 

 

Redan under uppvärmningen blev jag lite förvånad över att Linn lyssnade på mig när jag uppmanade henne att göra halter, rida en volt tillbaka, vända snett igenom mm

I vanliga fall brukar hon bara blänga på mig och muttra något om att Prinsessan inte vill eller att jag ska vara tyst

När Prinsessan sen var uppvärmd och det var dags att börja trava blev jag än en gång förvånad över att Linn faktiskt lyssnade och följde mina instruktioner

 

 

När det sen var dags att hoppa höll jag på att falla platt ner i sanden på ridbanan när Linn även då lyssnade och tog till sig det jag sa

Och när hon sen dessutom utan att protestera accepterade att bryta när det gick som allra bäst

trots att hon var hur sugen som helst på att hoppa ett eller två hinder till

 

 

 

Det är som sagt inte ofta det händer men när det händer är det väldigt mysigt och trevligt

Att samma goa unge ett par timmar senare  surande ihop totalt och förvandlades till ett pre pubertalt monster inne på Elgiganten när det stod klart för henne att hennes föräldrar inte tänkte köpa en slushmaker och än mindre åka till KappAhl o Lindex och titta på tröjor utan tyckte att det räckte med den nya skolväskan är en helt annan historia

 

 





 



Sommaren med...

... Prinsessan

 

 

Om man ska våga sig på en summering av Linn & Prinsessans sommar tillsammans så får man väl konstatera att tidigare så var det ett steg framåt och två tillbaka men nu i sommar har det varit två steg framåt och ett tillbaka

- en helt okey utveckling

 

 

 

Det härligaste i kråksången är att Linn & Prinsessan blivit ett riktigt radarpar tillsammans

Ett tagnär Prinsessan var som tjurigast red ju Linn hellre de andra hästarna på ridskolan och Prinsessan mer eller mindre för att hon var tvungen

Men nu i takt med att dom "hittat" varandra så har Prinsessan helt klart seglat in på en ointaglig första plats i Linns hjärta

 

 

Linn valde att ha Prinsessan som andra häst på båda ridlägrena

- en stor framgång

Tidigare har hon helst velat ha bara Marikas hästar när det har varit ridlägerdags men iår var det inget snack, Prinsessan skulle vara med på båda och underbart roligt hade dom tillsammans

Speciellt på ridläger nr 2 då dom red både terrängritt, banhoppning och dressyr

Att Linn & Prinsessan skulle rida LC:1 tillsammans var väl knappast något jag ens fantiserat om och förutom att Prinsessan mitt i programmet tyckte att det var en ypperlig ide att lägga sig ner och rulla lite så gick det strålande

 

 

 

Under sommaren har Linn och Prinsessan även hunnit med att rida några lektioner för Josefine

Tillsammans med Josefin är det "back to basic"  vilket är kanonbra med tanke på att Prinsessan inte har mycke till grund att stå på beträffande ridningen och även för Linns del är det bra med innötning av det mest basala grunderna i ridningen

 

 

 

 

Även om det bär emot så börjar ju hösten så sakteliga knacka på dörren och Linn fortsätter att rida två lektioner/v hos Marika varav Prinsessan är med på den ena av dom och sen är det tänkt att Josefin ska komma och "gnugga" dom två små liven varannan eller var tredje vecka och däremellan så blir det vanlig promenadlunk i skogen tillsammans med mig och Picasso

Linns mål för hösten är att hon och Prinsessan ska klara av att hoppa en bana utan att Prinsessan krånglar alltför mycke

Enstaka hinder är absolut ingenting men just det där att hoppa en banan är inte riktigt Prinsessans piece of cake milt uttryckt

För Linn har ju en liten dröm och det är att någon gång få åka iväg på en blåbärshoppning tillsammans med Prinsessan och drömmar, ja dom är ju till för att uppfyllas

 





 



Efter åska & regn...

... kommer solsken

 

I går hade Linn en sån där riktig åsk & ovädersdag som bara obstinata sjuåringar kan ha

Från den hon vaknade så var det bara ynk och gnäll i stort sett hela dagen

Då och då bröt solen igenom hennes oväder men mestadels var det mörka moln och det spelade liksom ingen roll vad jag se eller gjorde

Allt, precis allt var fel

Trots stallbesök, Fia med knuffspel, bakning av hästkex, kvällsbad mm så var livet surt och ingenting roligt och mamma kunde dra dit pepparn växte och det riktigt fort

Ja, stundtals under dagen var jag lite avundsjuk på Paul som återgått till jobbet efter sin semester

 

 

 

När jag vaknade i morse hade jag inga större förhoppningar om en lugn och härlig dag tillsammans med Linn utan började så smått förbereda mig på en "favorit i repris" denna dag då dessutom kryddad med värk i axeln

*yippey*

Linn vaknade på ett strålande humör och sken som solen redan när hon kom och sa god morgon och sen fortsatte dagen i samma strålande ton

Vi chillade lite på fm och tog det allmänt lugnt och när Picasso vaknade från sin fm´s vila så bestämde vi oss för att ta en promenad till gamla grustaget

 

 

 

Efter lite lek & fika i grustaget gick vi hem för att rafsa ihop badkläderna och sen åka vidare till grusgropen för ett snabbt bad

På väg till badet kom vi på att vi glömt bort att äta lunch så vi svängde förbi Finsta grillen och köpte varsin tunnbrödsrulle

 

Efter badet var vi lite matta och slappade i soffan framför en Scooby Doo film och det ska väl erkännas att min koncentration inte var sådär jättestor utan jag kikade nog på filmen med ett halv öga och passade på att halvslumra lite

 

Kort sagt, en urmysig dag så när Paul kom hem från jobbet möttes han av två tjejer som var på betydligt trevligare och gladare än dagen innan

Nu håller jag en tumme för att humöret hos mor o dotter håller i sig även i morgon så vi får en fortsatt skön och mysig vecka tillsammans



 

 





Sista...

... semesterveckan

 

 

Jag kan inte låta bli att klia mig i huvudet och undra vem sjutton det var som snodde de första åtta lediga veckorna ?

Den här sommaren har gått oerhört fort men samtidigt varit en av de underbaraste somrarna på mycke, mycke länge

Vi har badat, varit i stallet, hälsat på min mormor, varit ner till västkusten på bröllop hälsat på svärfar, varit till Furuvik mm men kanske framför allt bara varit och tagit dagen som den kommer

 

Nu glider jag sakta in i den sista lediga veckan och tänker njuta fullt ut tillsammans med Linn och Picasso

Vi lägger alla "måsten" och "borden" åt sidan och bara njuter tillsammans

Gör det som faller oss in och insuper varenda mysig sekund tillsammans

Nästa vecka är det jobbstart för min del och skolstart för Linns del,

då glider vi in i allvaret igen och kan beta av "måsten" och "borden" i sakta mak  samtidigt som hösten smyger sig på

 

 

Om jag ska våga mig på att sammanfatta sommaren lite kort så får det nog bli med de två orden

 

 

- Harmoni & Kärlek

 





Liten...

... paus

 

Sommar, sol och bröllop

Ja dessa tre ingredienser kan få vem som helst att stanna upp ett slag och låta semestern fyllas av annat än tid över till bloggande

Men nu är vi hemma igen, den äldsta dottern lyckligt gift och...

 

 

... jag har massor inne i skallen som vill ut och på print i bloggen så vilken dag som helst kommer nog bloggandet igång igen