tisdag 18 juni 2013

kvällen före...

... Picassodagen !
 
 
I morgonkväll är det äntligen dags att hämta hem Picasso
Vi är nog alla tre lika förväntasfulla och pirriga och under kvällen har vi ägnat oss åt "valpförberedelser" dvs plockat bort allt som kan vara olämpligt för en liten valp
I en familj med en sjuåring vars stora intresse är Barbie, Monster High och småhästar/hundar av alla de slag samt pyssel så finns det en hel del som måste städas undan och läggas på lämplig "valpen kommer inte åt höjd"
Redan i morse var Linn som en duracellkanin och allteftersom dagen gick växlade hon upp och framåt kvällen var det som en Duracellkanin på uppåttjack
Men nu sover den förväntansfulla lilla tjejen och lugnet har så smått lagt sig
 
 
 


 
I takt med alla tankar kring den intensiva och roliga valptiden som väntar på oss och Picasso i stort och hundar i smått så kom jag givetvis att tänka på vår Molly
Nu i dagarna är det ganska precis 3 1/2 år sedan hon vandrade över regnbågsbron och lämnade ett stort tomrum efter sig
En kväll som den här är det lätt att bli lite nostalgisk,  minnena från tiden med Molly poppade upp och jag fick en liten klump i halsen av saknad
Men allra mest kände jag glädjen över alla härliga minnen och all kärlek hon spred runt omkring sig
Molly var verkligen one of a kind, en hund med en ängels tålamod och ett hjärta stort som universum
 
 
 
 
Häromdagen undrade Linn lite oroligt om Picasso skulle tycka lika mycke om henne som Molly hade gjort och om hon skulle få lika roligt tillsammans med Picasso som hon hade haft med Molly
Jag svarade att jag var helt säker på att Picasso skulle tycka om henne och att dom två med all säkerhet skulle hitta på en massa bus tillsamans, kanske inte samma sorts bus som Molly och hon hade gjort men nya egna små buslekar
 
 


I morgon vänder vi blad och börjar på ett nytt kapitel i vårat hundliv
Det känns både spännande, roligt och lite skrämmande
- vad har vi gjort liksom ?
En valp ?
Även om det är hund nr fem för min del så känns det ändå på nåt vis som att få barn för första gången
- en skräckblandad förtjusning
Men allt går med tålamod och kärlek 
Och en sak vet jag med säkerhet och det är att kärlek finns det så att det både räcker och blir över
 



2 kommentarer:

  1. ÅÅÅÅÅ vad avundsjuk man blir :-)
    Lycka till med den nya bäbisen....
    en labbe till då?
    fina bilder från förr...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, den här gången blir det ingen labbe utan en liten staffordshire bullterrier :-)
      Sjätte rasen jag testar :-D

      Radera