Nu behöver den här...

... mamman sportlov

 

Eller snarare lite vilopaus då jag känner att jag numera går på ångorna från energireserven så det är en evinnerlig tur att sportlovet sjunger på sista refrängen

Det är inte på något vis så att Linn är speciellt jobbig eller krävande på något vis, snarare tvärtom - snällare unge får man nog leta efter

Även om Linn är hur duktig som helst på att sysselsätta sig själv i största allmänhet och den här veckan visat prov på det i synnerhet så är det ändå stor skillnad när jag får dom där fria timmarna medans hon är i skolan jämfört med den här veckan då det varit "ingen rast & ingen ro" från sju-åtta på morgonen fram till kvällen

 

 

Det där med lugn och ro går ju liksom fetbort en vecka som den här och jag börjar känna att mitt huvud inte riktigt hänger med och att tålamodet och orken definitivt börjar tryta så när Linn igår började hosta och känna sig lite "halvrisig" var det inget svårt beslut att dra i handbromsen och bestämma att helgen skulle få gå i stillhetens tecken

I dag har vi i princip gjort ingenting utan helt enkelt bara varit dvs suttit och tittat på film tillsammans i stort sett hela dagen och planerna inför morgondagen ser i stort sett detsamma ut med ett litet undantag, vi har årsmöte i vägföreningen men det brukar vara ett snabbt avklarat kapitel och kräver ingen större arbetsinsats

 

 

 

Och sen är det måndag = skoldags igen

och jag ska njuta hela förmiddagen lång av att bara behöva tänka på mig själv, ingen lunch som ska fixas, inga frågor som behöver besvaras, inga pyssel som behöver hjälp, inga saxar som ska letas upp, inga...

 

 

... kort sagt

- tid för återhämtning

Välbehövlig återhämtning för även om jag kommit en bit på vägen så visade den här veckan på att marginalerna fortfarande är väldigt små och om jag ska vara riktigt ärlig så känns det som ett litet kliv tillbaka och kanske är det så att jag behöver påminnas lite då och då om vikten av att ta hänsyn till mig själv något som är lättare sagt än gjort...