Liten men tuff...

... ja det har Linn alltid varit

Liten men tuff var väl egentligen en förutsättning för att det överhuvudtaget skulle bli en liten Linn från allra första början

Och just det där med litenheten är ju något som alltid förföljt henne och som förmodligen alltid kommer att vara en del av hennes liv

När det var dags för trehjuling var Linns ben för korta för att nå ner till pedalerna,

likadant var det när hennes kompisar började gå över till tvåhjulingar även då hade Linns ben en liten bit kvar ner till tramporna

Linn har älskat att klättra och klänga ända sen hon var riktigt liten men även där har längden satt stopp mer än en gång

Även i stallet ställer Linns storlek till det,

det är inte alldeles enkelt att sadla, tränsa eller sätta på grimman på en  häst när man nätt och jämt når upp

När storleken sätter sina begränsningar spelar det liksom ingen roll att man besitter den teoretiska kunskapen

För två veckor sen var vi till Lek & Buslandet i Infra City då gjorde Linn idoga försöka att klättra högst upp på Vulkanens klättervägg men det tog stop den allra sista biten

Lite frustrerande kunde hon se hur hennes vän Isa svingade sig hela vägen upp

Idag var vi dit igen, till en början sneglade Linn bara på Vulkanen men alldeles innan vi skulle gå hem tog hon av sig strumporna och med stor bestämdhet satte hon igång med att klättra uppför och idag fanns det liksom inget "det går inte" på kartan och banne mig

- hon tog sig hela vägen upp utan några problem och leendet som spred sig över hela hennes ansikte när hon väl stod däruppe var ett leende som värmde mitt hjärtat

Prövningar ställer en alltid inför val

Man kan välja att ge upp eller så kan man samla kraft och kasta sig över uppgiften

Än en gång valde Linn att anta utmaningen,

hon gav sig fasiken på att det skulle gå och det gjorde det

Vårt troll är liten men tuff

Envisheten o hennes jädraranamma när det gäller kommer förmodligen att bli hennes bästa kompis genom livet