... alltid som planerat
I går kom Linns kompis Isa över till stallet i sällskap med sin ponny
Tanken var att tjejerna skulle öva lite inför KM nästa helg hoppa lite på ridbanan för att sen avsluta med en liten skogstur
Linn hade verkligen längtat och sett fram emot det hela med stor glädje men det blev inte riktigt som planerat
Allt var frid & fröjd och toppen ända tills det var dags att börja hoppa, då tvärlåste det sig för Linn som tjurade ihop totalt
Hon ville inte trava, hon ville inte hoppa, hon ville ingenting helt enkelt och drog fram det vanliga kortet
- Prinsessan försöker bara lägga sig och rulla
Grejen var att just då visade Prinsessan inte upp några såna tendenser alls utan den rädslan fanns bara inne i Linns huvud och tråkigt nog har den gnagt sig fast där och vi behöver bara närma oss ridbanan för att Linn liksom ska ge upp och tappa allt och bara ge upp
Efter floder av tårar, övertalning från en i det läget mycke opedagogisk mamma och hjälp av Linda tog Linn och Prinsesan sig över några av hindrena tills lut men sen räckte det för Linns del och hon nöjde sig med att tjurigt skritta runt på ridbanan
Ridningen avslutades med en tur ut i skogen tillsammans med Linda på Chaplin
Ute i skogen hade Prinsessan tagit över totalt och efter att hon hade försökt vända hem fyra gånger och Linn åkt av en gång så gav Linn upp med tårarna rinnande
Linda löste det hela med att ha Prinsessan och Linn i ledband men då började Prinsessan sparka mot Chaplin så till slut löstes det hela med att Isa och Linn bytte hästar och ridturen kunde fortsätta
Min första reaktion blev
- sabla unge som trots sin envishet ger upp så lätt när det "skiter sig" med Prinsessan men efter lite eftertänksamhet så är det bara att konstatera än en gång att Linn faktiskt bara är 5år fortfarande att jag inte får ställa för höga krav på henne
Tänker jag dessutom efter lite till så kan jag konstatera att Prinsessan den senaste tiden lite till och från i takt med att Linn blivit duktigare och därmed försökt styra Prinsessan alltmer själv ägnat sig åt att "testa" Linn och se vem av dom som är envisats
Det är helt enkelt dags för mig att ta ett kliv tillbaka och leda in Linn på rätt väg igen, att hjälpa henne att få tillbaka självförtroendet när det gäller ridningen på Prinsessan
Jag får skärpa till mig helt enkelt och byta taktik
Istället för att bara bli sur, grinig o irriterad över att hon inte ens försöker trots att jag vet att hon kan så får jag räkna till tio,
ta ett steg tillbaka och sänka ribban lite
Hela tanken med Prinsessan är ju att Linn och jag ska ha roligt tillsammans men hur kul är det med en mamma som surar ur som en femåring istället för att leda rätt
Det är inte lätt att vara 5år men det är banne mig inte helt lätt att vara mamma heller
- ibland tappar man liksom fokus och fattning men som tur är så kan man samla ihop sig och ta nya tag tillsammans
I bland kan du vara bra klok! *ler*
SvaraRaderaKram
Bara jag får tänka efter en stund så.... *kram*
SvaraRadera