Mental och...

... kroppslig urladdning

Inledde dagen med en skön sovmorgon

När vi mornat oss gick Paul ut och klippte gräsmattan, Linn roade sig med att cykla lite och jag försökte kicka igång dagen men det ville sig inte riktigt

Jag försökte verkligen ta tag i alla måsten och borden som hopat sig som ett oöverstigligt berg men det fanns liksom ingen energi

Gjorde ett litet break och startade grillen för att fixa en snabb o enkel lunch dvs korv & bröd

När jag sen satt där på trappan och åt min korv gled min blick ner mot ett av mina dåliga samveten

- pallkragarna

Pallkragarna som legat på plats ett bra tag nu men som fortfarande väntar på jord, fröer ja kort sagt lite ompyssling men tiden vill liksom aldrig räcka till till just den biten

Helt plötsligt insåg jag att begreppet fritid mer eller m indre helt utplånats i min tillvaro under de senaste veckorna

Det är upp tidigt, långa dagar på jobbet, hämta Linn stallet, middag, sova, upp tidigt, långa dagar på jobbet osv osv osv

Helgerna har varit tokpackade av en det ena än det andra

Visst har det varit självvalda saker och visst skulle vi kunna slå av på den takten lite och ta det lilla lugna på helgerna men samtidigt har det ändå varit räddningen och någon form av andhämtning

Visst tar Linns ridning och tävlande en rätt stor del av den lilla tid vi har över men å andra sidan har Linn fått "offra" rätt mycke nu under de senaste veckorna så det känns inte helt rättvist att dra in på även detta för hennes del

I dag känns det som om jag helst skulle vilja stänga av det som kallas livet, lägga mig under täcket och bara tokgrina och sen sova en stund

Dessvärre är det alldeles för många "måsten" och "borden" som står på agendan så det är bara att peta undan den där paniken över att en helt ledig dag inte finns på agendan på länge, länge än

Ja vad är det jag brukar säga ?

*Le och vinka*