Det är nu det vänder...

... och blir bättre

 

Ja det var precis vad jag sa till N när det var dags för mig att gå hem efter en rätt intensiv dag som blivit betydligt stressigare än vad den hade behövt att vara pga av andras slarv/nonchalans

Att ta ansvar och göra rätt åligger tydligen bara en enda person och när andra klantar sig så tillvida att någon annan ( läs jag ) till lunch får kasta i sig en korv från statoil samtidigt som jag skyndade mig tillbaka till ruta ett för att hinna utföra de jobb jag hade inplanerat på mig och dessutom hinna med att planera både kvällen och morgondagens jobb ja då är det något man bara rycker på axlarna åt och låtsas som om ingenting har hänt

Märklig inställning kan tyckas men å andra sidan jag är inte ett dugg förvånad det är liksom inte förstsa gången det inträffar

 

Nåväl, lättad över att ha hunnit bli färdig i tid och därmed kunna infria löftet till Linn att hämta henne halv tre och sen åka direkt upp till stallet för en ridtur på Gary förbyttes dock snabbt till en viss panik

När jag stoppade handen i byxfickan för att fiska upp min nyckelknippa upptäckte jag att fickan var alldeles tom sånär som på mobilen

Konstaterade snabbt att när jag rejält stressad hängde in min jacka i skåpet på jobbet så råkade jag placera nycklarna i jackfickan och sen drämma igen hänglåset

- inte speciellt smart

 

Vad göra liksom ?

Efter att jag och N fnissat lite hysteriskt så började vi fundera på hur vi skulle lösa den uppkomna situationen och medans N gick iväg för att kolla en grej passade jag på att ringa klippan i min tillvaro, klippan som alltid har ett gott råd att komma med och några uppmuntrande ord

För ovanlighetens skull svarade Paul direkt när jag ringde och när jag med panik i rösten förklarat att mina nycklar till skåpet, hem, bilen & min plånbok var inlåsta så började han skratta

Det var väl kanske inte direkt den reaktionen jag hade förväntat mig och ville ha så med paniken och hopplöstheten lätt pockande i rösten  klämde jag fram

 

- Jag har faktiskt haft en rätt  pissig dag och det här var inte vad jag behövde

 

Då samlade min käre make ihop sig och kom med en rad förslag, mitt förslag om att gå till järnaffären och köpa en bultsax mötte han med ett fnissande

 

- Ja det hade ju varit en bra ide om det inte vore för att din plånbok ligger inlåst i skåpet...

 

 

Jag återvände in till N som kommit på den briljanta iden att ringa servicegruppen, dom hade dock inte tillgång till någon bultsax men tipsade om vaktmästaren på Birgittagården som snällt kom lommande med en bultsax, klippte av låset och

 

*tada*

 

Jag kunde äntligen ta min jacka och åka hem

Det är allt bra tur att det finns små änglar i vrdagen som rycker ut och utför jobb dom egentligen inte skulle behöva utföra och desutom gör det med ett leende

Sådär en helvtimme försenad kunde jag lämna jobbet,  åka för att hämta Linn och transportera oss till stallet för lite mys och gos tillsammans med Gary och Prinsessan

Ett alldeles perfekt avslut på en dag som varit allt annat än rolig, det är allt en himla tur att vi har stallet att åka till och fylla på med positiv energi