Rätt...

... eller fel

 

 

Läste artikeln om de två pojkarna i Norge där ingen dök upp till kalaset och ser sen att artikeln delas flitigt på FB där alla givetvis delar pojkarna och deras föräldrarnas förtvivlan

Missförstå mig rätt men vi har en bild av det hela och det enda vi vet är att inga barn kom till kalaset

Hur inbjudningarna skickats/delats ut framgår inte

Det framgår heller ingenting om situationen kring det hela, hur är stämningen i klassen, hur brukar kalasandet bland vänner gå till osv

Det enda vi vet är som sagt att två 8 åriga pojkar bjöd till kalas och att ingen kom

Någonstans bland alla kommentarer läser jag att vi som föräldrar måste ta vårat ansvar, att vi som föräldrar ska prioritera rätt, att barn ska gå på kalas

Och någonstans just där hajjade jag till

Mer än en gång har Linn tackat nej till ett kalas av den enkla anledningen att hon helt enkelt inte vill gå på just det barnets kalas av en eller annan anledning

Anledningen kan ha varit allt från att Linn helt enkelt inte har lust till att barnet som har kalaset inte uppträtt schysst  mot Linn eller av den enkla anledningen att "Vi leker ju aldrig med varandra"

Gör det min dotter per automatik till en mobbare ?

Gör det mig som förälder automatisk till en förälder som inte prioriterar rätt saker för mitt barn ?

Bör jag som förälder tvinga mitt barn att delta i aktiviteter hon inte vill delta i eller umgås med barn hon inte vill leka med ?

 

 

 

 

 

Det enda jag vet om det omskrivna kalaset är att två åttaåriga pojkar bjöd in till kalas och att ingen kom

Jag förstår föräldrarnas förtvivlan och jag är väl medveten om vilka spår det sätter i pojkarna och alla känslor händelsen satt i omlopp

Men det är också allt vi vet om det hela och hur hårt och okänsligt det än låter så har jag svårt att ställa mig i ledet och infalla i kören "Alla ska bjudas, alla måste gå..."

Det här med kalas är något som väcker mycket känslor och vi föräldrar får ständigt brottas med frågor kring bjuda hela förskolegruppen/klassen, bjuda bara killar/tjejer, bjuda bara "åldersgruppen", bjuda bara de närmaste kompisarna, ha  ett enkelt kalas hemma med bullar och glass, ett kalas med lunch, tårta och massor av lekar, ett kalas på lekland, i bowlinghallen eller kanske i simhallen ?  och hur vi än väljer att göra så kommer omgivningen att ha synpunkter på det

 

 

Är det något jag vill lära mitt barn så är det att vara ärlig, omtänksam och snäll,  att behandla andra som hon själv vill bli behandlad, att tro på sig själv, att gå sin egen väg och göra det hon vill och tycker är rätt, att umgås med de människor som gör henne glad och tillför glädje i hennes liv

Att vara stark nog att välja bort de människor som är elaka och gör dumma saker mot henne

Det kommer förmodligen även i framtiden innebära att Linn tackar nej till ett kalas hon av någon anledning inte vill gå på och jag kommer tillåta henne att göra det valet

Men jag kommer aldrig att se mellan fingrarna och blunda för om hon är utstuderat elak, mobbar någon eller hänger på när andra mobbar