Man har inte...

... roligare än man gör sig

 

 

I dag konstaterade min husläkare med ett leende att min journal både till mängd och innehåll var värdig en 90 åring

Jag kunde inte låta bli att berätta om när jag väntade Linn och var inlagd på Danderyd och mina journalpärmar hade en egen rullvagn medans de andra patienternas pärmar gott och väl rymdes på en och samma vagn

Trots allvaret i det hela kunde vi inte låta bli att småfnissa lite om att jag egentligen borde tjänstgöra som försökspatient till alla AT-läkare eftersom jag liksom är ett "allt i ett mysterium"

Innan allvaret fick ta över  och vi  ägnade oss åt anledningen till att jag var där idag sa han att han tycker att det är helt otroligt att jag har kunnat behålla mitt glada humör eller som han uttryckte det

- Det finns många som gett upp och kastat in handduken i betydligt lindrigare situationer

 

 

Efter att ha undersökt mig och tagit snabbsänka hade han full förståelse för att jag inte mådde sådär himla lattjolajban just nu

Sänkan lite förhöjd,  mitt förr så låga blodtryck var inte till belåtenhet idag eftersom det var aningens mer förhöjt för att han bara skulle  kunna vifta bort det och att min vilopuls dessutom var lite väl hög för att nonchaleras

Detta i kombination med mina svullna ben, myrstickningarna i benen, huvudvärken och "susandet o ilandet" i ögonen gjorde att han inte var helt nöjd

Efter lite funderande så beslutade han att sätta in en svag svag dos blodtrycksmedicin i avvaktan på vad måndagens ultraljudsundersökning av hjärtat säger

Därefter fick jag en skarp förmaning om att verkligen lyssna på kroppen, att inte dra mig en sekund för att ringa till honom under "kontorstid" vid minsta lilla försämring eller till akuten under jourtid

Men förutom dessa förmaningar fick jag också uppmaningen att hålla mig igång, göra det jag orkar och känner att jag vill göra, att bara sitta i soffan - om det inte var just det jag kände för just då - är ingen bra medicin i det stor hela

Utan kort sagt ett - Lita på dig själv och din magkänsla, du har koll på vad du kan och inte kan eller orkar göra...