Det blev en rätt ...

... okey kväll trots allt

Redan i morse suckade jag lite trött åt att det stod ett kvällspass på dagens schema, inte blev det roligare av att det var "långkväll" för min del dvs 15:30 till 22:00

Oftast slutar jag 21:00 när jag jobbar kväll och man kan ju tycka att en timme hit eller dit inte spelar någon roll men den där sista timmen är riktigt dryg,

det är stor skillnad på att komma hem tjugo över tio istället för tjugo över nio

Men det är bara att tänka positivt och trösta mig med att jag bara har en "22 kväll" på mitt sex veckors schema

Det kunde ha varit värre med andra ord och när det väl var dags att åka till jobbet kände jag mig på rätt gott humör vilket förmodligen till stor del berodde på vetskapen att bara den här kvällen var avklarad så glider jag in i softaste av mina schemaveckor då jag bara jobbar två av åtta dagar

Det goda humöret försvann dock direkt när jag kollade igenom min kvällsrunda och kunde konstatera att förutom att rundan var rätt maffig och att det var fem nya bekantskaper för min del så hade jag även förärats "Larmtelefonen"

Så käckt, jag har ett svagt minne av att det på vårat förra APT bedyrades att ingen skulle behöva ha "Larmtelefonen" utan att ha fått noggrann information om hur allt funkade

Jo pyttsan, inte fasiken har jag fått någon information om hur det funkar med Larmets nyckelskåp, hur eller rättare sagt var man ska dokumentera ev larm mm mm mm

Jag blev lite eller rättare sagt rätt så förbannad

Jag är absolut inte ovillig till att ta mig an nya arbetsuppgifter tvärtom men jag vill fasiken vara informerad om hur det hela ska gå till, jag vill kunna göra ett bra jobb och en av förutsättningarna för det är ju att få information om uppgiften

Informationen från den som överlämnade telefonen till mig var minst sagt knapphändig

- Det är lungt... det blir nog inga larm men är det något du undrar över så ring till XX och fråga

*Tack för uttömmande informationen*

Mitt arbetspass fick en rätt risig start och inte blev den bättre av att informationen om de för mig okända brukarna var minst sagt knapphändig i deras akter

Förutsättningarna för en bra kväll var med andra ord rätt minimala och när jag lämnade lokalen var min första tanke att droppa telefonen i någon lämplig brunn eller varför inte stänga av den och skylla på dålig mottagning alternativt urladdat batteri

Skämt å sido, jag bestämde mig för att köra mitt vanliga motto

*Le och vinka*

Samtidigt som jag startade bilen bad jag en tyst bön om att telefonen skulle hålla sig alldeles tyst och lugn resten av kvällen

Den önskningen höll i sig ungefär en kvart sen gav den ifrån sig den välbekanta ringsignalen som jag hitintills aldrig behövt bry mig om utan bara kunnat ignorera i vetskapen om att det var någon annans uppgift att svara

Första samtalet var snabbt avklarat, en av våra vikarier hade en kort och enkel fråga angående en brukare han skulle till

*pust*

Förutom ett larm som snabbt klarades av med ett telefonsamtal till en annan kvällsjobbare som precis var på väg till  brukaren som larmat så var det bara den stackars vikarien som hörde av sig några gånger med lite frågor angående sin runda

Det kunde ha varit värre och nu när jag ändå är av med "Larmtelefonoskulden" så är det väl lika bra att se till att få en ordentlig genomgång av det hela så jag har lite koll på vad som förväntas av den som har Larmet så att jag  slipper känna mig som Bambi på hal is nästa gång jag föräras Larmtelefonen