Bra start ...

... på dagen

 

 

Det blev ganska sent för Linns del igårkväll så jag var inställd på att det inte skulle vara alltför lätt att väcka den lilla damen nu på morgonen och trots att jag var in till döden trött själv så hade jag laddat med det stora tålamodet i hopp om att försöka undvika konflikter och tjat

Något jag knappast hade behövt göra för Linn vaknade på studs och hennes första ord var

 

- Mamma, Prinsessan bråkade inte vid grinden en enda gång !

 

 

Uppfylld av lycka & värme efter att ha stått vi ridbanan igår och sett Linn och Prinsessans prestationer tillsammans hade jag inte ens tänkt på just den detaljen

Men visst hade Linn rätt för när jag tänkte efter så hade det lilla radarparet inte en enda "konflikt" på ridbanan igår utan det var full bjudning framåt som det så fint heter

En lektion där allt stämde och där Linn & Prinsessan avslutade med att hoppa 40cm tillsammans

Ingen svindlande höjd för oss andra men för dessa två tillsammans en stort kliv framåt

 

 

 

Linn var så¨härligt nöjd och glad efter lektionen igår

- med all rätt !

Förmodligen väntar ett stort bakslag runt hörnet men fram tills dess ska vi njuta av den underbara känslan av att hårt arbete till slut ger utdelning





Vad är det med...

... våren, svenskarna & uteserveringar ?

 

 

 

Visst är det mysigt att sitta ute och fika/äta men att göra det i april ?

Dessutom en dag som denna när solen bara värmer lite lätt de få sekunder den tittar fram bakom ett moln och det är allt annat än varmt ute

Jag fattar liksom inte prylen ?

Vad är det jag har missat ?

 

 

I dag var vi in till Sthlm

Linn och jag tog en glasspaus i Kungsan

Jag skulle ljuga om jag påstod att det var varmt o mysigt och när jag såg att uteserveringen på T.G.I.F var nästintill fullsatt av folk som satt och åt kunde jag inte låta bli att undra vari tjusningen ligger i att sitta och äta med jackan på och dessutom inlindad i en filt ?

Vad är grejen liksom ?

Är det att kunna säga

 

- Vi satt ute och åt nu i helgen ?

 

Känner sig folk lite mer kontinentala när dom suttit ute och ätit i kylan ?

Helt seriöst, vad är poängen liksom ?

 

 

 



Jag tror mitt barn...

... sett för många matlagningsprogram

 

 

Vid frukosten i morse utbrast Linn

 

- Kaviar och jordgubbsdryck passar inte ihop, smakerna gifter sig inte med varandra

 

Kan detta uttalande månne vara ett tecken på att vi i den här famijen ser en hel del matlagningsprogram tillsammans ?

 

 



En helt vanlig...

... dag i Linnsans liv

 

 

Strax före tio i förmiddags gick Linn ut och vid halvnio snåret nu ikväll kom hon in och hennes dag kan lättast samanfattas med dessa bilder...

 

 

 

 

 

 

... och som avslutning kan man fundera över varifrån ungen får sin energi

 



Nu håller...

... vi tummarna

 

 

I går tog jag första kontakten med uppfödaren

Vi hade ett mycke trevligt samtal och kände båda två att det kändes bra så nu är vi uppskrivna på hennes lista och här hemma väntar vi bara på att det ska bli v.21 då valparna är tillräckligt stora för att möta sina eventuella nya familjer

Efter det besöket har förhoppningsvis både min och hennes känsla av att vi är "rätt familj" för en av hennes valpar förstärkts och vi kan  "tinga" en för oss förhoppningsvis lämplig valp

 

 

Obs, bild lånad från uppfödarens annons

 

 

Det känns lite spännande, nästan som att få "barn i huset" igen

Nu ska jag leta fram boken "Välkommen valp" och så smått börja förbereda Linn och prata vett & etikett beträffande barn-valp umgänge

Är det någonting jag är totalt allergisk emot så är det barn som släpar/drar fram valpar ( ja hundar överhuvudtaget ) i koppel, jagar valpen coh springer efter den och envist tjatar sönder hundens namn i iver att få lite kel, bus och uppmärksamhet

Om allt går i lås har vi en spännande o rolig sommar framför oss och jag har en känsla av att en av de svårare bitarna kommer att vara att "uppfostra" Linn och kanske framför allt hennes kompisar i ämnet "valpumgänge" och beträffande den saken kommer jag förmodligen att bli en mkt tråkig person för ivriga barn som bara vill gulla med en söt valp för är det något jag är stenhård med så är det att varken kattungar, hundvalpar eller andra djur är några leksaker för barn utan levande varelser som ska behandlas med respekt och precis som med små barn så är en trygg o lugn uppväxt för en valp en bra förutsättning för en trygg & stabil vuxen hund

När är...

... man redo ?

 

 

Det finns många gånger i livet då man väntar på att bli redo

Redo att flytta ihop, redo att gifta sig, redo att köpsa hus, redo att skaffa barn, redo att börja plugga, redo att bryta upp osv osv

Man går helt enkelt runt och väntar på rätt tillfälle

Men kommer det där tillfället av sig själv ?

Vaknar man en dag och känner att nu, nu är jag redo eller är det helt enkelt så att man ibland kanske måste hjälpa sig själv på traven lite ?

 

 

Nu är det lite drygt tre och ett halvt år sedan som Molly vandrade över regnbågen till hundhimlen

Tre och ett halvt år där jag gått och väntat på att bli redo att välkomna en ny familjemedlem

Paul och Linn har ju varit redo länge nu men bollen har legat hos mig eftersom det är jag som kommer att ha huvudansvaret

Längtan efter en ny familjemedlem har starkt motats bort av alla

 

- Å vad jobbigt att behöva gå upp en timme tidigare varje morgon

- Å vad jobbigt att bli bunden

- Å vad jobbigt att inte kunna åka iväg lite som man vill

- Å vad jobbigt....

 

Nackdelarna som egentligen är rätt få har effektivt motat undan alla fördelar som finns med en fyrfotad vän i huset och jag har väntat på att jag ska bli redo

Så redo att längtan till slut övervinner och suddar ut nackdelarna

Men så här om dagen slog mig plötsligt tanken att om vi ska välkomna en ny medlem i familjen så är det ju nu i sommar vi verkligen har förutsättningarna för att det ska bli lyckat

Nu i sommar när Linn och jag ska vara lediga åtta veckor tillsammans

 

 

 

 

Den tanken fick ligga och värpa lite inombords innan jag igår tog upp ämnet med Paul

En Paul som givetvis var med på noterna direkt

 

-Hittar du en valp så fixar jag resten

 

Ja sen kunde jag ju inte låta bli att börja leta lite på nätet och tänka sig efter en stunds surfande ramlade jag på ett gäng valpar födda 22/4 med tidigaste leverensdatum den 17 juni

Den tjugonde juni går jag på min åtta veckor långa ledighet

Kan det bli bättre ?

Att valparna dessutom finns här i Norrtälje försämrade ju inte oddsen direkt

Idag ska jag nog ta och ringa uppfödaren, bara för att kolla läget liksom

Ingenting är bestämt ännu men kanske är vi ett steg närmare att utöka familjen



 



Redo att...

... möta våren

 

Och även behandla  min tennisarmbåge med lite antiinflamatioiska medikamenter

Jag var helt bombsäker på att mitt "frikort" för läkemedel gick ut i slutet på mars och jag har grämt mig lite över att det var dags att hämta ut astmamediciner igen så när jag igår kväll var inne och spanade på mina e-recept så blev jag glatt överraskad när jag såg att jag hade misstagit mig och att mitt frikort gällde ända fram till den 27 april

*yippey*

Så efter fm besök på vårdcentralen blev det en liten sväng in på Apoteket

Kändes rätt skönt att gå därifrån med mediciner för drygt 2100:- utan att ha behövt slanta upp så mycke som en endaste krona
Jag vet en hel del som jag hellre slänger dessa kronor på än på just mediciner även om de är livsviktiga sådana

 

Nu är jag redo, våren kan sätta fart med buller & bång och förhoppningsvis går vi en kort men intensiv pollensäsong till mötes

Förhoppningsvis så hjälper även kortisonsprutan jag fick i armbågen idag om inte annat kanske tabletterna hjälper till lite grann så att jag äntligen efter sex månader kan bli kvitt den där värken som kommer i vågor, vissa dagar lite mer och vissa dagar lite mindre men det släpper aldrig riktigt helt utan värken ligger där och molar mest hela tiden

Det är rätt lustigt det där med smärta egentligen, hur man liksom vänjer sig och flyttar fram sian gränser hela tiden 

Hur det  till slut blir ett så pass naturligt tillstånd att hela tiden ha ont att man glömmer av hur det känns att inte ha ont

Än konstigare är att folk har så svårt att förstå att man kan ha ont trots att man skrattar, ler och är på bra humör

Med tanke på att jag nog kan räkna mina smärtfria dagar de senaste femton åren på handens fingrar och förmodligen få fingrar över så är det väl en evinnerlig tur att jag besitter förmåga att hålla humöret uppe och inte låter smärtan styra min vardag

Fy bubblan för att behöva gå runt och vara sur o grinig dagarna i ända då skulle ju tillvaron bli hur trist som helst inte bara för mig själv utan även för min omgivning

 

 



 



Mina underbara...

 

 

... Prinsessor

 

 

Det är ju ingen hemlighet att Prinsessan inte är speciellt förtjust i att vistas på ridbanan och det är heller ingen hemlighet att Linn har haft väldigt jobbigt med just den inställningen hos Prinsessan

Det har varit mycke uppgivenhet, många tårar och en hel del ilska från Linns sida blandat med Prinsessans rullningar i sanden, vägran att gå framåt blandat med "tjurrusningar" mot grinden

Men något har hänt, både med Prinsessan och med Linn eller kanske framför allt med Linn

I dag var vi en sväng ut i skogen och avslutade sen med en kort stund på ridbanan och den lilla stunden gjorde mig alldlees varm i hjärtat

Linn & Prinsessan jobbade på båda två och det enda Prinsessan tyckte var jobbigt och protesterade mot var att en av bokstavskyltarna  satt lite löst och fladdrade lite väl mycke i vinden och verkade superläskig men i övrigt bjöd hon friskt framåt och galopperade villigt över bommarna på marken och brydde sig inte ett dugg om att fundera över om hon skulle rulla sig eller hur hon bäst skulle kunna ta sig till stallet

 

 

 

 

För en oinvigd ser ovanstående ritt förmodligen inte mycke ut för världen och det finns givetvis en hel del att säga om både det ena och det andra hos både häst & ryttare

Men, ja för mig som sett dessa två Prinsessor tillsammans i över två år och vet hur Linn fått kämpa för att överhuvuvdtaget få Prinsessan framåt i nå´t mer än skritt på ridbanan så kändes dagens lilla pass där som en oerhört stor framgång och framförallt ger det hopp om framtiden

 

 

 



Hur ser en ...

... ärlig människa ut ?

 

 

Efter lördagens besök på Operakällarens Bakficka så vet jag att en ärlig människa ser ut som en Östermalmsdam 55+ dvs proper, nylagd i håret och sådär lite lagom elegant klädd

 - ja iallafall om man ska tro perosnalen på nämda restaurang

 

I lördags var vi en tripp in till Sthlm och besöket avslutades med en sen lunch/tidig middag på Bakfickan och där sitter man ju lite trångt och nästintill "på varandra" så när sällskapet intill skulle till att betala gick det liksom inte att undgå deras konversation med servitrisen

För en snabbresume så hade ingen av de två damerna några kontanter eller kort att betala med och efter en stunds konversation så fick dom lämna en av sina shoppingpåsar från svenskt Tenn som "pant" medans dom avlägsnade sig för att hämta pengar

Servitrisen påpekade att hon absolut inte fick göra på detta sättet men eftersom dom såg så ärliga ut så var det okey den här gången

 

 

 

 

Vi som precis börjat på vår förrätt när detta inträffade hann med både varmrätt o efterrätt utan att damerna kom tillbaka

Medans Paul betalade gick Linnsan och jag för att "pudra näsan" och när vi sen skulle gå kunde jag konstatera att damerna då hade infunnit sig och höll på att "göra rätt för sig"

Nästan så att jag tyckte att det var lite lite trist

Inte för att jag på något sätt förespråkar att man ska ägna sig åt lurendrejeri eller så utan mest för att jag störde mig på servitrisens uttryck om att dom såg så ärliga ut och det hade nästan varit litekul om det i den fina påsen från Svenskt Tenn hade legat en pruttkudde från Buttericks

Jag kan inte låta bli att undra om tex en yngre kille med utlänsk härkomst och hiphopkläder på sig fått samma chans ?

Hade en med lite "hemlösstuk" över sig blivit bedömd på samma sätt ?

Hade två tjejer iklädda romskaklänningar fått samma chans ?

Även om jag önskar att så vore så skulle jag inte tro det

Men nu såg damerna ifråga ut att vara bosatta på Östermalm eller något annat flådigt ställe och därmed är man per automatik att betrakta som pålitlig och ärlig

 

 

Det här med fördomar  och hur vi dömer männsikor utefter deras utseende är egentligen rätt intressant och det är nog ganska nyttigt att lite då och då bli påmind om det och ta sig en funderare över hur man själv tänker, tycker o kanske hur man dömer andra efter ett första intryck som egentligen inte säger speciellt mycke om människan ifråga

Jag ska inte sticka under stol med att jag har en hel del fördomar,

en del mer ingrodda än andra

Inget jag är stolt över men jag är iallafall medveten om att dom finns där hos mig och ibland kan jag överraska mig själv med att bli lite positivt överraskad när jag hamnar i en situation där en fördomsballong faktiskt smälls och jag får omvärda mina åsikter lite grann

För hur det än är så föds fördomar ur okunskap och kanske till en viss del  av rädsla för det man inte känner till

Att våga ta till sig ny kunskap, att våga titta in bakom stängda dörrar och kanske omvärdera sina åsikter är nog inte helt fel även om det innebär att man då måste ta hål på en  en av sina fördomar och kanske lite skamset medge att man hade "fel" 

 

 

 

 





Hästar är allt...

... underbara varelser

 

 

Linn har ett stort hästhjärta där många favoriter får plats men så finns det en liten exklusiv vrå där Prinsessan givetvis har hedersplatsen som nr 1 the one and only

Och runt omkring favoriten Prinsessan finns Sillen, Dumle, Bettan och så ridskolans Gary förståss

Underbara Gary som har en alldeles speciell plats i Linns hjärta

 

 

 

 

Marika är så snäll att Linn får "låna" Gary lite då och då och häromdagen gjorde vi slag i saken och gav oss ut på en liten tur

Linn & Gary först i ledet med mig och Prinsessan promenerandes efter

 

 

 

Lilla Linn på stora Gary, en lite omaka kombination storleksmässigt och när dom två travade på lite i förväg slog mig tanken att hästar är allt ena underbara varelser

Gary hade ju i princip kunnat göra precis vad han ville men snällt tog han hand om sin lilla ryttarinna och lydde minsta lilla vink från hennes sida

- travade snällt, saktade in, gjorde en volt, travade en liten bit till

 

 

 

Trots att det syntes att det  riktigt sprätte av våriver i den tjugosexårige mannens fötter så skulle det aldrig falla honom in att dra iväg med Linn utan snällt travade han på i sakta mak och fyllde på  Linns självförtroende som ryttare med en rejäl dos och det såg faktiskt ut som om Linn och Gary njöt av ridturen lika mycke båda två vilket värmde mitt hjärta lite extra

 

 

När Linn efter ridturen lämnade Gary i hagen och han hade fått stora tackkramen tittade Linn först på Gary och sen på mig och sa

 

- Mamma, jag tycker att Gary ser lite gladare ut i ögonen just nu. Han tycker nog om mig lite grann

 

Kanske hade hon rätt, en sak är iallafall säker och det är att Linns ögon såg inte bara lite gladare ut, dom strålade som två vårsolar och som alltid när man fyllts på med bra energi så var även hennes humör på topp resten av den dagen

Så inte nog med att hästar är ena snälla typer, dom ser även till att vi människor fylls på med "måbraendorfiner" och gört vårt liv lite soligare & varmare 

 



 



Så många tankar...

... som snurrar

 

 

Om inte om vore så skulle jag kunna skriva ett långt långt inlägg om allt som snurrar runt i skallen på mig om, inte annat så för att rensa ut, sortera och försöka bringa någon form av ordning på kaoset

Men istället väljer jag att kort konstatera att  det ibland kan vara  bra att stanna upp och rannsaka sig själv och  ta ansvar för sina handlingar istället för att blint slå ifrån sig och lägga över allt ansvar på någon annan

Ibland är det lättare att se sandkornet i någon annans öga än stenbumlingen i sitt eget

Att en människa gör fel rättfärdigar inte att andra gör detsamma

 

 

 

 

 

Människors beteende och sociala spel både facinerar och skrämmer mig

Ibland kan jag tänka att jag skulle vilja veta hur folk tänker eller kanske varför människor väljer att göra som dom gör

Jag kan undra hur man mår inombords när man ena minuten ger någon en klapp på axeln för att sen så fort tillfälle ges sticka kniven i ryggen på samma person

Jag är dumt nog så naiv att jag väljer tror gott om folk men...

 

 

 

 

... ett stort men - den naiva tron har fått sig en allvarlig smäll

Jag tycker verkligen inte om att gå runt och misstro folk men det är precis vad jag gör just nu och det är så otroligt trist att känna att man inte vågar lita på någon

Så otroligt trist att hela tiden ha den där gnagande lilla misstanken om att den man pratar med egentligen tycker och tänker något helt annat som h*n är alldeles för feg för att våga stå för

Det är så otroligt trist att omge sig av människor som inte vågar stå upp för sina åsikter, som inte har pondus nog att ta en diskussion mellan fyra ögon

Ännu tristare och sorgligae är det att vuxna människor inte kan skilja på sak och person utan bara bestämmer sig för att det är på ett visst sätt och därmed basta

 

Min naiva tro om den goda människan har fått sig en rejäl törn och en liten tröst i det hela är att jag är relativt övertygad om att det är några som kommer att få sina naiva tro om att gräset är grönare på andra sidan  staketet lite, lite naggad i kanten inom en snar framtid

 

 



 

 

 





 



Det går åt...

... rätt håll för mina tjejer

 

 

Måndag = ridlektion för Linn & Prinsessan

Dagens lektion hölls på ridbanan och Linn & Prinsessan fick ta täten till en början och i mitt stilla sinne undrade jag hur många eller snarare hur få minuter Linn och Prinsessan skulle reda upp den detaljen innan det började strula för dom

 

 

Varje gång Linn & Prinsessan passerade utgången försökte Prinsessan påpeka att hon ansåg att lektionen var slut och att dom borde återvända till stallet men Linnsan var snabb i reflexerna och drev på  Prinsessan

Det var faktiskt riktigt roligt att se att Linn inte tappade humöret utan kämpade på med ett leende på läpparna och därmed även vann utmaningen "Envisast vinner"

 

 

Efter två och ett halvt år så känns det som om vi äntligen ser ljuset i tunneln eller rättare sagt som om Linn och Prinsessan äntligen vuxit i varandra eller om vi ska vara riktigt ärliga så beror det väl mest till stor del på att Linn dels har vuxit till sig och dels blivit en bättre ryttare och därmed underlättar för Prinsessan att förstå vad det är hon förväntas göra

Sen tror jag att Prinsessan är rätt nöjd och belåten med sitt nuvarande liv vilket  givetvis återspeglas i hennes humör

Jag tror hon stortrivs  tillsammans med alla hästpolare på lösdriften och som grädde på moset kommer ju Linn och jag och gosar, myser, bjuder på både små utflykter och  morötter men framför allt massor av kärlek

Och det är völ bara att konstatera att med kärlek  & vänner kommer man långt i livet

 







Mina döttrar...

... är allt bra lika

 

 

När Anna var sådär en nio-tio år så red hon

Under lektionerna satt hon med världens stoneface och såg grymt uttråkad ut

Efter varje lektion frågade jag om det hade varit roligt och Anna intygade med iver och intensitet i rösten att det hade varit superroligt och att hon äskade att rida

 

Förutom ridningen och simmningen så står körsången högt på Linns favoritlista

Hon gillar körövningarna på torsdagarna och lite extra kul är det när det är dags för kören att sjunga på någon familjegudstjänst

Något som är lite svårt at tro när man ser fotot från dagens FamiljeGudstjänst då kören framförde minimusikalen "Den barmhärtige samarien"

Efteråt hävdade Linn dock att hon hade haft jättekul coh att hon längtade till nästa FamiljeGudstjänst

 

 

Femton år skiljer systrarna åt men som sagt men förmågan att så totalt kunna dölja sin glädje bakom ett stoneface  har dom dock gemensamt

 

Ja när vi ändå är inne på ämnet FamiljeGudstjänst, Minimusikal och Linn så framgår det ju av bilden att jag lyckades slutföra mitt mission att fixa ett par åsneöron

- vackra eller ej men åsneöron hade den lilla damen

Och banne mig det var nog den sötaste åsnan som någonsin skådats i Husbysjuhundras kyrka och jag är inte ett dugg partisk så det så

 

 

 





Av barn och...

... "alksiar" får man höra sanningen

 

 

Ja det var vad min mamma lite skämsamt brukade säga då och då under min uppväxt och det är inte utan att jag är benägen att hålla med henne, iallafall just idag

Linn, hennes kompis Astrid och jag avslutade veckan med ett drygt tre timmar långt besök i badhuset

Tjejerna hade hur kul som helst och simmade, hoppade från lilla trampolinen, åkte vattenrutchbana, åt glass och hade det allmänt mysigt tillsammans

I bilen hem var dom på ett sprudlande humör, fnissade och småpratade om allt och ingenting och helt plötsligt säger Linns kompis

 

- Å det här var den mysigaste dagen vi har haft tillsammans , du är bäst Helen

 

Varpå Linn snabbt flikade in

 

- Tack mamma för att du är så underbar, jag älskar dig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Dum, dummare...

... Helen

 

 

 

På förmiddagen idag ringde min telefon

 

- Hej, det är Elsa från kören

 

- Hej

 

- Det är ju minimusikal på söndag...

 

Shit pommesfritt där rök våra helgplaner som för första helgen på länge innebar att vi skulle kunna göra något tillsammans alla tre även om det om allt gått som planerat hade inneburit att Linn och jag fått plågat oss ett par timmar i en curlinghall och låtsas vara så där klädsamt intresserade av Mix SM som det bara går för att göra käre maken lite glad

 

- Jo Linn vill ju vara åsna... Vi har en underdel till åsnan men vi har inte lyckats hitta fram något huvud eller några öron. Jag har ringt till Buttricks, vi har letat på nätet men vi hittar inga öron...

 

- Åsneöron borde inte vara så svåra att ordna, man skulle ju kunna sy en grå mössa med ett par öron på eller något

 

Hallå ?

Vart fick jag luft ifrån ?

Hur tänkte jag där ?

Tänk om jag någon gång kunde knipa ihop mina läppar vid såna här tillfällen

Åsneöron ?

Hur i hela friden ska det gå till ?

 

Inte nog med att jag raskt insåg att ( nit - ) lotten att följa med Linn på Familje Gudstjänst precis hade tillfallit mig så passade jag på att i samma andetag lova att jag skulle fixa ett par åsneöron

Att jag aldrig lär mig liksom

Hur fasiken ska jag lyckas ordna ett par åsneöron på bara några dagar ?

Jag har inte den blekaste lilla susning men det första jag ska göra är att ställa mig framför spegeln och begrunda mina egna öron

Med tanke på att jag just nu känner mig som en rätt korkad åsna så borde jag kunna använda mina egna öron som mall

 

 



Som Emil...

... och sockerdrickan

 

"När jag inte har pengar då kan jag inte dricka sockerdricka, när jag har pengar då får jag inte..."

 

Lite så kände jag mig idag eller snarae "När jag har pengar då hittar jag inga kläder men när jag inte har pengar då hittar jag massor jag skulle vilja ha..."

 

Jag har varit sugen på nya kläder ett bra tag men de gånger jag varit in i en affär har det alltid slutat på samma sätt dvs jag hittar inget jag vill ha utan har istället hamnat på barnavdelningen och Linn har lämnat affären med jackpot i nya kläder

Men idag, tio dagar in i helvetesmånaden med ekonomiska sviter efter fyra dagars vabb och drygt tre veckors sjukfrånvaro pga av den där oönskade dubbelsidiga lunginflamationen i kombination med att assisteneten på vårat lönekontor inte varit alltför snabb i att svara på FK´s frågor som därmed inte kunnat fylla ut det lilla tomrum som uppstod efter alla avdrag så fanns det liksom inte så himla mycke utrymme för impulsköp idag när Linn och jag var en snabbis in till Norrtälje för en fika med den mysigste kompisen och bonusFarmor man kan ha

Vi var en liten sväng in på KappAhl och...

 

 

 

 

... ja det var lite frustrerande att se inte bara en , två, tre utan ja t.o.m ett gäng topar, blusar, leggings, byxor mm som mer än gärna skulle kunna fått följa med hem om inte om hade varit

Men det är bara att gilla läget och le och vinka men jag kan inte låta bli att fundera över om det ändå inte är så att bara vetskapen av att man kan köpa något gör att det inte är så lockande medans känslan av att veta att man inte kan göra att man vill lite extra mycke och att allt blir lockande  ?

Nåja, det får vara hur det vill med den saken

Bara den här helvetesmånaden är över så ska jag ge mig ut på en liten shoppingvända igen och förhoppningsvis så hittar jag något till mig själv annars blir det väl en favorit i repris och Linn tar hem storvinsten som vanligt



 



En liten påminnelse...

... i vardagen

 

 

I dag fick jag en liten påminnelse om hur snabbt livet kan ta slut,

att vi inte vet vad som väntar runt hörnet

 

Så kära vänner

 

* Var rädda om varandra

 

* Skiljs aldrig som ovänner

 

* Somna aldrig oense

 

*Glöm inte att tala om för dina nära och kära hur mycke dom betyder för dig

 

*Slösa med din kärlek, man kan aldrig ge för mycke kärlek till sina nära och kära

 

 



 

 

 



Här kommer Fighter...

 

 

 

... men Alva & Linn

 

 

Hur tjejerna tog sig upp på Fighter ?

Tja enligt Linn var det en pall och en hink inblandad kryddat med ett bra samarbete tjejerna emellan

Och när allt kommer omkring är det väl en himla tur att Fighter är precis lika snäll som han är stor

 

 



 



Det bästa betyget...

... man kan få

 

 

- Du är världens bästa mamma

Jag blir glad när jag är med dig även när vi bråkar med varandra

Jag hade jättetur som fick dig som mamma och alla andra barn måste vara avundsjuka på mig för du är liksom bäst på allting och särskilt på att göra köttbullar utan lök och att vara mamma

 

 

Men det var inte bara Linn som hade tur

Även jag har haft en alldeles särdeles tur som fått tre så underbara barn som alla tre var och en på sitt sätt gör sin mamma stolt bara genom att finnas till

 

 

 





Ett mindre trevligt...

... vårtecken

 

 

Ärets första skrubbsår eller vad man ska kalla det

 

 

 

När vi kom hem från jobbet/fritids idag så gjorde vi iordning fika och gick ner till klätterträdet för att njuta  av vårsolen

Efter att ha klättrat en stund suckade Linn lite om att det var ett rätt fånigt klätterträd eftersom det egentligen var gjort för typ två-treåringar

Något hon aldrig skulle ha sagt för sekunderna senare så dråsade hon i backen så det stod härliga till

En något tilltufsad Linnsan med ett rejält skrapsår i ansiktet och på magen blev resultatet

 

 

När Linn återhämtat sig efter den lilla flygturen plockade hon istället fram cykeln och begav sig ut på nya äventyr, äventyr som sträckte sig betydligt längre bort än vad som är tillåtet för den lilla damen så jag fick ta en liten diskussion om vikten av att lyda mamma ( och givetvis även pappa ) och att det inte på några villkor är ok att cykla längre än till busskuren utan att säga till

Men men, skrubbsår och cykeltur

- mer vår än så bjuds det inte på för tillfället