... möta våren
Och även behandla min tennisarmbåge med lite antiinflamatioiska medikamenter
Jag var helt bombsäker på att mitt "frikort" för läkemedel gick ut i slutet på mars och jag har grämt mig lite över att det var dags att hämta ut astmamediciner igen så när jag igår kväll var inne och spanade på mina e-recept så blev jag glatt överraskad när jag såg att jag hade misstagit mig och att mitt frikort gällde ända fram till den 27 april
*yippey*
Så efter fm besök på vårdcentralen blev det en liten sväng in på Apoteket
Kändes rätt skönt att gå därifrån med mediciner för drygt 2100:- utan att ha behövt slanta upp så mycke som en endaste krona
Jag vet en hel del som jag hellre slänger dessa kronor på än på just mediciner även om de är livsviktiga sådana
Jag vet en hel del som jag hellre slänger dessa kronor på än på just mediciner även om de är livsviktiga sådana
Nu är jag redo, våren kan sätta fart med buller & bång och förhoppningsvis går vi en kort men intensiv pollensäsong till mötes
Förhoppningsvis så hjälper även kortisonsprutan jag fick i armbågen idag om inte annat kanske tabletterna hjälper till lite grann så att jag äntligen efter sex månader kan bli kvitt den där värken som kommer i vågor, vissa dagar lite mer och vissa dagar lite mindre men det släpper aldrig riktigt helt utan värken ligger där och molar mest hela tiden
Det är rätt lustigt det där med smärta egentligen, hur man liksom vänjer sig och flyttar fram sian gränser hela tiden
Hur det till slut blir ett så pass naturligt tillstånd att hela tiden ha ont att man glömmer av hur det känns att inte ha ont
Än konstigare är att folk har så svårt att förstå att man kan ha ont trots att man skrattar, ler och är på bra humör
Med tanke på att jag nog kan räkna mina smärtfria dagar de senaste femton åren på handens fingrar och förmodligen få fingrar över så är det väl en evinnerlig tur att jag besitter förmåga att hålla humöret uppe och inte låter smärtan styra min vardag
Fy bubblan för att behöva gå runt och vara sur o grinig dagarna i ända då skulle ju tillvaron bli hur trist som helst inte bara för mig själv utan även för min omgivning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar