... min dotter & Prinsessan!
I em´s hade Linn & jag en sån där alldeles underbar stund i stallet då man liksom fylls av lyckoendorfiner från topp till tå
Solen strålade, vinden var ljum, fåglarna kvittrade, Prinsessan var på kelhumör & Linn sprudlade av glädje
- kort sagt allt var perfekt
Det var t.o.m barmark på korta sträckor av vägen så att Linn & Prinsessan kunde prova på att trava lite
något dom inte gjort sen i början på november dvs innan den första snön kom
Hade Prinsessan och Linn bara fått så hade dom nog gärna velat trava på en bit till
- men idag satte min kondis men framför allt vägunderlaget stop för det...
... men det finns hopp om både vår och att min ork äntligen tycks vara på väg åt rätt håll
Jag är obotlig optimist och tror verkligen att nu, nu har det släppt med sjukdomar o annat otyg som strulat senaste åren
- nu är Helen på väg åt rätt håll!
Vi tog verkligen god tid på oss i stallet idag
Prinsessan var mer intresserad av både Linn och mig än vad hon brukar vara,
idag ville hon verkligen gosa och mysa och det länge
Det mysiga var att även när vi kom ner till lösdriften och tog av henne grimman så stod hon kvar vid oss och mös en lång stund
Hon delade ut små kärleksfulla buffar till både Linn och mig, det kändes extra mysigt och varmt i hjärtat eftersom hon i vanliga fall brukar ha mycke bråttom iväg in till sina kompisar, vattenkoppen och friheten i största allmänhet
Det var verkligen en em i kärlekens tecken och redan i bilen på väg hem från stallet konstaterade Linn och jag att vi redan längtade tills i morgon eftermiddag när vi ska åka till stallet igen...
yeeeeeyyyy heja helen. nu går vi mot friskare tider.
SvaraRadera