Ännu mera...

... galenskap

Jag har sovit grymt lite de tre senaste nätterna, typ så där en fyra-fem timmar per natt och det är ungefär en - två timmar för lite för att det ska kännas okey

Så egentligen borde jag ha krupit upp i soffhörnet brevid den rejält förkylda Linn och tillsammans med henne halvsovit mig igenom eftermiddagen och kvällen

Men istället bestämde jag mig för att en av mina arbetskamrater behövde lite uppmuntran i sin för tillfället rejält tunga vardag så jag ställde mig och bakade lite småkakor och när jag ändå höll på så passade jag på att koka lite vaniljkola ochså

Kanske var det ett galet infall från min sida att dra igång bakning och kolakokning när både kropp och knopp signalerade *vila vila vila*

Men å andra sidan så fungerade bakningen som så ofta annars som ren terapi för min del

En stunds pyssel samtidigt som tankarna fladdrade runt och som vanligt den sista tiden så kretsar mycke av tankarna kring jobbet och allt som händer där

Givetvis en hel del kring planeringen som inte är helt enkel just nu eftersom det är många sjuka och det inte riktigt känns som att det är "koll på läget" med alla schematurer och byten hit och dit men det är bara att "Le och vinka" och hur det än är och hur tjorvigt det än ser ut så löser sig det mesta till slut

Jag försöker koncentrera mig på "mitt" just nu och inte lägga så mycke energi på "korridorpratet"

Det är mycke möjligt att det just nu är ett litet egotänk från min sida

Men jag vet inte hur många gånger jag under åren både på jobbet, inom barnomsorgen och skolan lyssnat på när folk haft synpunkter, varit engagerad och hängt med på tåget när det ska protesteras och till slut varit den som lyft fram problemet bara för att upptäcka att alla som ivrigt pratat och haft åsikter drabbas av akut tunghäfta när man måste stå för sina åsikter och då har jag  själv stått där som ett fån med skägget i brevlådan

Kort sagt, jag har inga problem med att stå för min åsikter men jag har ledsnat på att vara budbärare och därför håller jag mig lite lätt tillbakalutad den här gången

Fegt och bekvämt men i det här läget väljer jag att vara mig själv närmast men det betyder inte att jag är någon nickedocka utan åsikter utan mer att jag har lärt mig vara tyst och låta andra tala för sin sak

Nu är det dags för sängen och jag orkar knappt tänka på morgondagen och hur jag ska lyckas få till tid att hinna planera kvällen och fredagens jobb och allra helst även så smått se över helgen

Om planeringen för morgondagen håller så har jag en timme över i morgon men då gäller det att ingen ringer sig sjuk i morgonbitti och den chansen är väl typ lika med noll om man sla utgå från hur det sett ut de senaste dagarna och att jag dessutom under den timmen får sitta hyfsat ostört vilket är snudd på en utopi

Nåja, med lite tur vaknar Linn i morgonbitti och känner sig lite bättre än idag och därmed orkar hon med både skola och kören

- i ett sånt läge kan jag stanna en timme längre på jobbet och då är saken biff