Jag är en ...

... tvättmajor

 

 

Vår torktumlare sa upp sig för säkert tre år sedan och det har inte blivit av att vi köpt en ny

Förmodligen av den enkla anledningen att enda gången jag saknar den är när jag hänger strumpor och underkläder vilket är så extremt trist att jag nästan storknar

 

I dag var det dock rätt rogivande att stå på balkongen och hänga just strumor, underkläder och div handdukar för under tiden jag stod där med tvätten kom jag att tänka på min mamma och hur tvätten på nå´t sätt var lite "helig" för henne

Jag fick gärna följa med henne till tvättstugan, men bara som sällskap och möjligtvis starta tvättmaskinerna och kanske någon gång ladda centrifugen men sen var det stopp

Sortering, hängning och sen vikningen av den rena tvätten var liksom hennes grej och något som absolut skulle göras på hennes sätt

 

 

Jag minns fortfarande hur "stor" och stolt jag kände mig den sommaren då jag skulle vara ensam hemma med pappa ett par veckor och fick det stora förtroendet att sköta tvätten

Innan mamma tog mina småsyskon och åkte iväg fick jag en noggrann genomgång om hur tvätten skulle sorteras, hur tvätten sen skulle hängas och vad jag skulle tänka på och framför allt hur jag skulle vika allt sen när det var torrt

I undervisningen ingick även kapitlet "Pappas skjortor" som skulle specialbehandlas när det gällde både tvätt och upphägning

Jag hade tvättstugan en gång under den tiden pappa och jag var ensamna hemma och jag måste ha skött mig till punkt och pricka för efter det så var det frittfram för mig att hjälpa till i tvättstugan och faktiskt kan jag än idag sakna mammas och mina stunder i tvättstugan, stunder då man fick ha mamma helt för sig själv och prata om allt och ingenting

 

 

När jag stod där och filosoferade över tvätten så drog jag mig till minnes en gång när vi var och hälsade på mormor

Mamma, mormor och jag satt vid köksbordet och ute på gården höll någon av mormors grannar på att hänga upp tvätt och mamma och mormor satt och förfasade sig över hur hon hängde tvätten, att hon inte skakade ut den, att hon hängde den slarvigt och jag kan väl erkänna att jag mer än en gång reagerat på hur andra hänger sin tvätt men inte mer än att jag kan småfnissa lite åt mig själv vid såna tillfällen och känna att det är någopt jag verkligen inte behöver bry mig om

 

 

Mitt absolut värsta "tvättminne" är ganska precis sju år gammalt

Jag hade permission från sjukhuset, var beordrad att ta det lungt och Paul som skötte allt på hemmaplan medans jag låg på sjukhuset hade bokat tvätttid

Å vad det var jobbigt, tvätten var ju liksom min domän

När det var dags att gå ner i tvättstugan förklarade Paul att jag var mer än väkommen med ner men att jag inte fick lyfta ett finger utan bara vara med endast som sällskap och inget annat och jag minns att när jag sen stod där nere i tvättstugan så¨önskade jag att jag hade valt att stanna kvar i lägenheten och vilat på soffan en stund

Jag kan inte med ord beskriva hur det kändes när Paul hällde ut all tvätt på golvet framför tvättmaskinerna och sen bara började stuva in allt

Ingen sortering överhuvudtaget varken efter ljust, mörkt eller grader och när tvätten var inproppade laddade han med tvätt & sköljmedel, tryckte in knappen för programmet på 60 grader och sen var han nöjd och redo att lämna tvättstugan

Jag ?

Jag stod flämtande brevid och undrade hur i hela h*lvete det skulle sluta

 

 

 

 

 

Det hela slutade givetvis alldeles förträffligt, allt blev rent, inget blev missfärgat men efter den incidenten  och när Linn sen väl var född och vi landade hemma efter sådär sammanlagt tre månader på sjukhus så åtog jag mig allt ansvar för tvätten i vår familj och jag erkänner att jag är överdrivet fånig och väl försiktig när jag sorterar tvätt

Mammas lektion om hur man hänger tvätten sitter fortfarande i benmärgen och med skammens rodnad på kinderna är det väl bara att erkänna att det tog sådär en fem-sex år innan jag kände mig såpass bekväm att jag kunde blanda Linns små fina kläder med familjens övriga tvätt

Så...

 

 

... ja jag erkänner jag är en äkta Tvättmajor och de ränderna sitter så ingrodda i mig att de förmodligen aldrig kommer att gå ur hur mycke jag än försöker och alla har vi väl våra hang ups ?

Man får ju se det hela positivt, tack vare att jag själv utnämt mig till Familjens TvättMajor så slipper ju Paul att befatta sig med just den delen av de vardagliga göromålen

Allt han behöver göra är att lägga kläderna i tvättkorgen och sen hipp happ landar de nytvättade och fint vikta för att åter kunna användas igen

- utan att han behöver lyfta ett finger !

Ja tänka sig att något så boring som att hänga underkläder på tork kunde mynna ut i ett långt blogginlägg, ett blogginlägg jag satte mig och skrev trots att jag egentligen hade tusen helt andra och betydligt viktigare saker at göra

Men, men

Nu hör jag tvättmaskinen signalera att den är färdig så nu väntar mer tvätt som ska hängas efter konstens alla regler