Tiden går...

... alldeles för fort

För sju år sedan tillbringade jag graviditetes sista åtta veckor inlagd på Danderyds sjukhus

Den avd. jag då låg på har numera flyttat till andra lokaler och numera är det Ögonmottagningen som huserar där och idag var det dags för Linn att göra ett besök hos ögonläkaren

Besöket inleddes med att Linn fick ögondroppar som sen skulle verka i dryga timmen och för att fördriva tiden tog vi hissen ner till cafeterian

En cafeteria som då för sju år sedan var min lilla "räddning" många gånger när sjukhusmaten inte var sådär lattjolajban eller när det sög lite i godistarmen eller tidnignsförrådet behövde fyllas på

Att tillbringa åtta veckor på sjukhus är verkligen ingen hit

Ögonläkaren gav Linn eller rättare sagt hennes syn en okeystämpel och därmed slöts säcken och alla band till DS som har med Linns för tidiga födsel är därmed avslutade

Sju år, en evighet men samtidgt en snabb vindpust som passerat förbi

Tänk så mycke som hänt under dessa sju år och ändå känns det som att det var häromdagen jag satt där med vår lilla enkilosklimp och undrade hur allt skulle bli

Sju år, hur är det möjligt ?

Är det verkligen dags för vårt lilla troll att bli stor och börja skolan ?

Hur var det nu med de där krumelurpillrena Pippi Långstrump hade ?

Funkar dom ?

Isåfall skulle jag vilja ha ett par stycken och mata Linn med dom

"Lilla lilla krumelur du får aldrig bliva stur...."

Men stor är väl precis vad hon håller på att bli, om precis en vecka börjar skolan och Linn ska börja första klass

- ett stort steg för en liten tjej och om sanningen ska fram även för hennes föräldrar