Somliga dagar på jobbet är...

... trevligare än andra

När klockan ringde i  morse var lusten att kliva upp och gå till jobbet ungefär lika med noll

Om det berodde på att det fortfarande var nattsvart ute, att jag sovit för lite, att jag tillfälligt hamnat i någon trist novembersvacka då allt bara känns tröttsamt och trist eller om det var att bara tanken på dagens jobbrunda skickade en våg av tristess genom kroppen vill jag låta vara osagt

Men vad har man för val liksom ?

Typ inget val alls det var liksom bara att lämna sängvärmen och starta dagen och iklä sig dagens outfit dvs. *Le och vinka kostymen*

Större delen av min arbetstid skulle jag tillbringa hemma hos en och samma brukare och det var väl inte med världens entusiasm jag ringde på dörren hemma hos brukaren som direkt när h*n fick se mig sken upp och sa

- Åååå är det du som kommer... kan vi inte baka lussebullar idag ?

Klart vi kunde baka Lussebullar

Medans h*n åt frukost och gjorde sig iordning för dagen satte jag lussedegen och sen gick allt av bara farten

Vi pratade om allt mellan himmel och jord men kanske mest om matlagning och bakning men kanske framför allt om matminnen

Timmarna hemma hos brukaren sa bara

*poff*

När jag tackade för dom rykande färska Lussebullarna jag fick med mig i en påse svarade h*n

- Det är jag som ska tacka, det här var den trevligaste förmiddagen på väldigt länge... Ja, det var nog en av de allra trevligaste förmiddagar jag har haft tillsammans med någon av er från hemtjänsten

När jag satte mig i bilen upptäckte jag att den där tråkiga och gråa känslan som fanns där i morse helt plötsligt hade försvunnit och ersatts av en betydligt behagligare känsla