Inga pedagogiska poäng...

... till den här mamman

 

 

I går sjönk jag nog rätt rejält på rankingen "Årets mamma"

Tisdag = ridlektion och gårdagens lektion var en hopplektion och med tanke på söndagens tävling så red Linn mycke lämpligt på Monia

Allt gick till en början jättebra, dom travade lite över bommar och hoppade ett lågt hinder

Men så höjdes bommarna och det skulle bli "studshoppning"

 

 

Tjejen på hästen framför fick ett stopp och det blev lite "rörigt" vid första försöket och vid andra försöket gick det väl lite "sådär"

Avståndet mellan studshindrena var inte riktigt anpassade efter shettisMonia vilket innebar att även andra försöket blev lite "sådär" och Linn bestämde sig för att hon inte tänkte hoppa något mer

Marika ändrade avståndet så att det skulle passa Monia bättre och sänkte hindrena lite men Linn var obeveklig

- Hon skulle inte hoppa något mer och därmed basta

Jag försökte först den pedagogiska biten med positiv övertalning men Linn var hårdnackad, hoppning var ingenting för henne

Monia hoppade högt, Linn hade ingen balans, allt var bara hur läskigt som helst och det var inge roligt att hoppa längre

Ungefär där tappade jag tålamodet  - mest för att jag innerst inne visste att Linn både kunde och ville-  och kläcktelite korkat  ur mig

 

- Fint, hoppar du inte nu så kan du glömma terränghoppningen på söndag

 

- Men mamma...

 

- Nej, det finns inga men.Vågar man inte hoppa trettio cm på banan ska man definitivt inte ut på en terrängbanan och hoppa

 

 

 

 

I samma sekund som Linn insåg att jag menade allvar så hände något

Linn bet ihop, fick något mycke bestämt i blicken, samlade ihop tyglarna, kollade att kusten var klar och satte av i galopp bort mot hinderserien och fullkomligt flög över på ett inte bara bra kontrollerat utan även väldigt snyggt sätt och fick därmed massor av beröm av Marika som nog blev lite häpen över att Linn slutligen bestämt sig och liksom kom från "ingenstans"

Resten av lektionen red Linn med ett leende  på läpparna och rädslan var som bortblåst

Det var inte ens läskigt att trava över bommar och slutligen hoppa ett tjugo cm högt hinder ståendes i stigbyglarna balanserandes med armarna rakt ut i luften

 

Nej jag vet, det är inte speciellt pedagogiskt att hota med "Om  du inte gör si får du inte göra så...."

Men ibland tar frustrationen över och då har den där pedagogiska biten en viss förmåga att gömma sig till förmån för mer primitiva metoder, metoder jag kanske inte alltid är så stolt över

Men i stallet efteråt konstaterade Linn

 

- Mamma det sitter liksom i huvudet på mig att jag inte vågar men jag kan ju och det är jätteroligt

 

Så även om jag var grymt opedagogisk så lyckades jag i alla fall få över Linn på rätt sida igen och med tanke på att Linn var väldigt stolt över att hon till slut besegrade  sin rädsla så kanske det är ok att vara lite opedagogisk ibland, i alla fall  bara lite och bara ibland...