Omstart av dagen...

... önskas

 

Efter en rent ut sagt kass natt då jag vaknat av o till pga av värken samt att även i drömmarnas värld varit gått runt med min onda axel så var väl humöret inte direkt på topp när klockan ringde i morse

Men som vanligt är det ju bara upp och gilla läget

När jag avklarat mina morgonbestyr på badrummet ställde jag mig i sovrumsdörren och kallade på Picasso, en Picasso som med ett mycke tydligt kroppsspråk visade att hon minsann inte hade den minsta lilla lust att vakna just nu

Eftersom jag visste att morgonschemat var rätt tight och att Picasso måste ut direkt när hon lämnar sängen kände  jag att det var liksom inte läge att väcka Linnsan och gå upp på övervåningen eftersom vi förmodligen bara skulle ha hunnit halvvägs upp i trappan innan Picasso vaknat till liv och med en bestämd tydlighet visade att nu minsann passade det för damen att gå ut och "pudra näsan"

 

 

Efter att ha kallat på Picasso ytterligare några gånger utan framgång bestämde jag mig för att helt enkelt ( som så många andra mornar ) för att lyfta ut henne och tänka sig

Plötsligt vaknade den lilla fröken till, skuttade ut på gräsmattan för att göra nr 1 och sen snabbt återvända upp på altanen igen

Mina ihärdiga försök att få henne att lämna altanen och gå och göra nr 2 var helt fruktlösa och även nu visade hon med ett mycke tydligt kroppsspråk att hon liksom inte var gjord för att beträda morgonvått gräs och eftersom jag började känna att klockan tickade iväg så gick vi in

 

När Linn och Paul började bli redo tog jag med mig Picasso ut för ytterligare ett försök att göra nr 2 och förmodligen hade vi lyckats rätt bra med det försöket eftersom Picasso precis var på väg att sätta sig när både Bosse och Mysan kom farandes och vem kan tänka på toalettbestyr när man  helt enkelt bara måste  flamsa runt och hälsa på familjens två katter

Lite lagom stressad satte jag in Picasso i bilen och ser i ögonvrån hur Linn kommer studsande

- barfota !

 

Skor ?

ja dom hade hon liksom ingen koll på, hon trodde att dom var ute i trädgården men det var dom inte så där stod vi

Minuterna tickade iväg, Paul skulle lämnas vid bussen, Linn på fritids och det helst innan frukosten började serveras och jag skulle sen snabbt hem och hoppa i duschen innan besöket hos sjukgymnasten och däremellan någonstans skulle jag även hinna rasta Picasso

 

 

Så för andra gången den här veckan fick jag spunk och lät den opedagogiska mamman titta fram några minuter och väsa fram ett och annat om att hålla ordning på sina grejer och inte bara slänga allt vind för våg

Linn ?

ja hon bara konstaterade

 

- Jag har inte haft bort mina skor, det är Picasso som har tagit dom och grävt ner dom

 

O yes att det är

 

Nåja, Linn fick ta ett par gympaskor som enligt henne själv är för små men själv tror jag att det mest handlar om att det inte är ett par  Converse

Snabbt upp till Ledinge för att släppa av Paul vid bussen, en Paul som ett par timmar senare hade lite synpukter på min bilkörning denna morgon och dom synpunkterna kan väl snällast sammanfattas med

 

- Du körde inte bilen speciellt bra...

 

 

 

Framme vid fritids kliver jag ur bilen och först då börjar Linn långsamt att ta på sig sina skor för se skor kan man inte ha på sig när man åker bil

Vinter eller sommar, kort eller lång bilresa

- skorna åker alltid av

Och aldrig att Linn har en tanke på att börja sätta på sig skorna när man börjar närma sig resans mål

Näe varför det liksom när man kan skynda långsamt

 

När jag kom tillbaka till bilen efter att ha lämnat Linn visade Picasso rätt tydligt att nu minsann var det dags att sätta ner rumpan och göra nr 2

Lätt stressad o lagom irriterad kände jag att hon fick banne mig hålla sig de 3-4 minutrarna det tar att åka hem och höll sig gjorde hon, dock under rätt högljudda protester och tydligt visat missnöje

 Picasso hann väl nätt och jämt sätta ner tassarna på gräsmattan innan hon levererade 

Sen snabbt in och äntligen kunde jag hoppa in i duschen, ta ett djupt andetag och göra en omstart av dagen ...