Det går...

... år rätt håll

Den värsta komatröttheten har lagt sig,

trött är jag fortfarande men inte på samma zoomieliknande sätt som för ett par dagar sen

Törsten, det evinnerliga toaspringet & koncentrationssvårigheterna och tålamodet är under all kritik

Såhär framåt kvällningen finns det varken tålamod eller någon koncentration kvar att prata om

Det är en evinnerlig tur att Paul är utrustad med ett tålamod utan dess like,

han får stå ut med rätt mycke nu

- allt från att jag ställer samma fråga sådär en tio gånger på raken men framför allt får han stå ut med att det "brinner till" när jag inte pallar med Linns tjat

och om kvällarna är det han som tar det mesta när det gäller Linn beträffande "service" o nattning

Jag ser framemot morgondagen

- känns som en liten oas

Linn ska vara på förskolan mellan 8-15 och sen på kvällen har hon avslutningsmiddag för 5åringarna på förskolan mellan 17-19

Kort sagt

- jag har nästan hela dagen för mig själv

I helgen som var lånade jag två filmer av grannen så min plan är när jag lämnat Linn på förskolan och klarat av mitt läkarbesök på VC så ska jag ladda med smågodis, chips & coca cola och sen tillbringa större delen av dagen på soffan...

... näe,

jag bara skoja

Numera gäller det att ladda med betydligt nyttigare saker än så

Tur att det är jordgubbssäsong säger jag bara...







Före, mittemellan...

... och efter

Det var sjukt länge sen jag klippte mig,

den senaste tiden har min bästa vän stavats

- hårsnodd!

Idag trotsade jag tröttheten och åkte hem till Petra där gulliga Jessica klippte både mig och Linn

Först ut var Linn som bara ville klippa topparna och luggen

När det slutligen blev min tur så...

... åkte det av betydligt mer än topparna





Kärleksmums...

... till min älskade

Bakverken framför alla bakverk är enligt Paul Kärleksmums

Det var ett tag sen jag bakade Kärleksmums så när jag igår kikade här

http://mat365.blogspot.com/ 

  bestämde jag mig för att testa Linneas eller rättare sagt Linneas mammas Kärleksmums

Jag följde receptet förutom på en liten punkt

- numera smälter jag aldrig smöret när jag bakar utan jag låter det stå framme och bli rumstepererat och vispade först ägg & socker pösigt och sen i med det mjuka smöret och vispa en stund till

Mums säger jag bara,

chokladkrämen var ruggigt god

Och är det så att ni inte känner för att baka Kärleksmums så rekomenderar jag er ändå att kika i Linneas blogg,

där finns massor med härlig mat & bak inspiration



Vi föll...

... på målsnöret

Jag hade en förhoppning om att vi skulle ta oss igenom maj utan vare sig att jag eller Linn blev sjuka

Det började bra,

visst hade jag två vabdagar med det var "planeradVAB" dvs tandläkarbesök och det räknas inte

Men så...

... hamnade jag i ngn underlig form av trötthetskoma

För varje dag som gått den här veckan har det blivit mer o mer uppenbart vad det hela berott på

Trötthet, ökad törst, ökat "toaspring", koncentrationssvårigheter bla bla bla

Med tanke på att både min mamma och mormor har diabetes så kan man ju räkna ut med lillfingret o tummen vart det hela kommer att landa när Dr Hammarsten slutligen sagt sitt på onsdag

Fram tills dess lyder jag order och tar det lungt, regelbundna måltider, promenader osv.

Så har vi då Linn,

i morse var hon rejält snorig men att skippa ridningen var det liksom aldrig tal om

Efter ridningen blev Linn totalt dunderspeedad

Paul o jag stod som två fågelholkar och fattade inte varför

Dvs fram tills jag kände på Linn

- hon var sådär gosigt varm som man bara blir när man har feber

Så vad säger man...

... man säger väl inte så mycke,

man gillar bara läget helt enkelt och tänker att det kunde varit värre

Och hur det än är så är det ju ändå den 28:e maj,

vi klarade ju nästan en hel månad

Nu siktar vi in oss på Juni...

Kändisspotting...

... i Norrtälje

Åkte in en snabbis till Norrtan på eftermiddagen och döm om min förvåning,

utanför Pressbyrån stötte jag på Hannah Montana

Hon var visst i stan för nå´t modelljobb...



Den här veckan kan...

...  sammanfattas med ett ord - Trötthet !

Med risk för att låta tjatig men

- jag är sjukt trött

Hela veckan har jag gått som en zoombie och powernaps har varit mitt ledord

Utan dessa powernaps plus att jag kommit i säng tidigt om kvällarna har varit min räddning

- ändå har det hänt att jag "microsovit" både framför datorn och tv´n

och det är banne mig inte likt mig

Trött kan man vara lite till o från men det här är nå´t helt annorlunda än den vanliga tröttheten jag kan känna efter en intensiv dag eller efter att ha slarvat med sömnen

Den sortens trötthet brukar inte vara några problem att hantera,

man tar sig igenom det man ska ändå och efter att ha sovit en natt är man sig själv igen

Men nu?

Stundtals känns det totalat omöjligt att hålla sig vaken,

koncentrationsförmågan är inte helt på topp och...

... kort sagt

- jag är sjutk trött och det känns inge vidare

När man tänker efter är det en rätt tröttsam känsla...

På dagarna är hon helt vanliga Linn...

... men på kvällarna förvandlas hon till Rockstjärnan Hannah Montana

I säkert mer än ett år har Linn spanat in Hannah Montana klänningarna på BR

Jag har konstant sagt nej till att köpa dessa utstyrslar av två enkla anledning

- dom är direkt apfula och dessutom dyra

I dag var Linn hos tandläkaren och drog ut en tand,

något som hon självklart inte dirtekt sett framemot

I ett sånt läge passar en muta rätt bra så vår deal var att om tandläkaren fick göra det hon måste så skulle Linn få välja en STOR leksak på BR

Linns små mutor är indelade i olika klasser

* Yttepytte - en muta vi brukar ta till som en liten uppmuntran

* En mellan - en muta som Linn får efter tex en avslutad pencillinkur

* Jätte STOR - en muta vi använder oss av väldigt sällan...

... den sistnämda har vi nog egentligen mest använt när vi föräldrar varit lite extra blödiga,

som då när Linn var dålig sist och fick åka helikopter

Linn skötte sig alldeles ypperligt hos tandläkaren och trots att hon fortfarande var rätt groggy och ostadig på benen efter att ha fått lugnande så skulle vi absolut stanna till vid Täby C och gå in en sväng på BR

Linn gick runt länge och väl och spanade på leksakerna

Först bestämde hon sig för en Barbie,

sen ville hon ha lite pyssel eller varför inte ngr nya Pet shops ?

Till slut hamnade hon framför stället med alla förfärliga Prinsess och Hannah Montana klänningar och där hängde den

- klänningen med både peruk och mikrofon

- Snälla mamma, kan jag få den här... snäääääällla



Hon har som sagt suktat efter en sån klänning länge nu och en dag som denna kunde jag inte säga nej även om det kändes surt att hosta upp 349:- för en rent ut sagt skitful klänning

Men men,

min solstråle blev överlycklig och ville byta om direkt där på BR och nu under eftermiddagen har hon underhållt mig med skön sång och härlig scenshow

Så,

ja även om jag kanske inte känner mig sådär jättenöjd över hennes val av "belöning" så känns det ändå rött okey när jag ser hennes glädje...

Varifrån...

... kom tröttheten ?

I går var jag med Linns förskolegrupp till Skansen så när tröttheten slog till igår em var min spontana tanke att det berodde på just den lilla detaljen

Jag menar vem skulle inte bli trött av att tillbringa åtta timmar tillsammans med 13 femåringar ?

För en gångs skull kom jag i säng i hyfsad tid,

ja för att vara jag så kom jag isäng väldigt tidigt

Kvart över nio låg Linn o jag i sängen och det tog inte många minuter innan vi hade somnat båda två

Kände jag mig pigg o utvilad när klockan ringde i morse?

Näe, inte mycke

Som tur var så hade jag en kort dag på jobbet,

jobbade bara 7 - 13

Hämta Linn direkt, åkte hem och...

... ja Linn lekte så fint så efter att ha suttit vid datorn en stund la jag mig på soffan för att läsa

Efter en stund frågade Linn om jag skrattade eller snarkade ?

Jag tror på det senare

Vid halv fem fick jag verkligen ta till all viljestyrka som fanns och fixa lite middag och sen bar det av till stallet

Lusten att åka dit fanns men orken ?

Inte mycke men vad gör man när man måste ?

Man gillar läget helt enkelt och...

Vi pysslade om Prinsessan ochtog en kort tur i skogen

- kort sagt det blev en rätt kort visit i stallet på bara drygt en o en halvtimme mot vanliga två timmar

Jag trodde att jag kanske skulle kvickna till av promenaden och kvällssolen men inte då,

i bilen på hemvägen fick jag verkligen koncentrera mig till 100% för att inte somna

Nu sitter jag här o känner mig som en zombie,

dessvärre är Paul på styrelsemöte med Golfklubben och kommer inte hem förns vid tio snåret

Linn ?

Just nu är hon ute och cyklar på sin springcykel

- iförd endast galonjacka -

och inte det minsta lilla trött...

Ge mig styrka eller iallafall en Red Bull eller nå´t så jag kan hålla mig vaken fram till halv nio



Mina två...

... fina Prinsessor

I dag var det dags för Linn att rida Prinsessan på en lektion,

ett upptåg som hade kunnat sluta lite hur som helst

Prinsessan har på ett mycke klart och tydligt sätt visat oss att det där med ridbanor är ingenting hon är speciellt road av

Detta har hon visat på x antal olika sätt bla annat genom att lägga sig ner och rulla,

vara allmänt sammarbets ovillig och helt sonika lämnat ridbanan genom att smita ut under plankan vid öppningen...

... kort sagt,

dagens lektion kunde gå lite hur som helst och jag var inställd på att det skulle bli kaos och gråt

Dvs att Prinsessan skulle konstra så mycke att Linn till slut skulle bli alldeles frustrerad och brista ut i gråt

Men mina farhågor besannades inte

- tvärtom

Linn & Prinsessan skötte sig alldeles ypperligt båda två

Linn kämpade hårt med sitsen och händerna och var hur duktig som helst

Prinsessan pinnade på med pigga steg och såg ut att stortrivas där på ridbanan

Ja det gick så himla bra att t.o.m hönspappan kunde koppla av och luta sig tillbaka en stund

Det var så himla kul att se Linn och Prinsesan jobba på tillsammans

Kicki, en av tjejerna som har sina två hästar på lösdriften  satt på en stol i solskenet och tittade på när småtjejerna red

Hon tyckte att Prinsessan hade ett fint steg, att hon rörde sig snyggt...

... kände mig lika glad över den kommentaren som jag har känt mig när någon sagt nå´t fint om mina barn

- tänk så fånig man kan vara egentligen som blir glad över en sån sak

Men,

ja Prinsessan är ju min lilla "bebis"

Med tanke på att hästar är flockdjur så är det ju inte så konstigt att Prinsessan tyckte att det var helt ok att vara på ridbanan idag,

hon hade ju sina polare med sig och det är väl med hästar som med oss människor

- allt blir så mycke roligare när man gör det tillsammans med sina vänner

Nog är det väl...

... tantvarning ?

Till min förskräckelse har jag upptäckt att jag börjar tycka att marmeladgodis är gott

Hjälp!

Hur gick det till ?

Marmeladgodis är det väl bara gamla tanter som tycker om ?

Skulle inte förvåna mig om jag köper en kartong Gröna Marmeladkulor nästa gång jag åker Finlandsfärjan

Är det dags att söka medlemskap i PRO ?



Det är lätt att glömma...

... att Linn bara är fem år

I dag var vi upp till stallet,

precis som de flesta andra dagar

Skillnaden idag var att Linn hade sällskap ut i skogen av sin kompis Isabell som lånade ridskolans Granit

- Tack Marika!

Det var inte helt lätt att ensam hålla koll på två småtjejer med varsin pigg häst

Första halva av ridturen förde Linn o Prinsessan en kamp beträffande äta eller inte äta gräs

Under kampen blev det än en gång ytterst påtagligt hur svårt Linn har att hålla koll på tyglarna

Ju mer Prinsessan tjafsade för att komma åt gräset ju högre o fladrigare blev Linns händer vilket då i sin tur gjorde att stackars Prinsessan inte har en ening om hur hon ska bete sig

Jag upprepade mantrat

- Håll händerna lågt, håll ihop händerna, det är inget cykelstyre....

... efter typ en halvtimmes ridning började Linn få koll på sina händer och vips blev ridningen riktigt trevlig och Linn blev alldeles salig när hon upptäckte att Prinsessan faktiskt gjorde precis som hon ville att hon skulle göra

Efter ridningen pratade jag lite med Marika om just Linns händer och flaxandet

Marika konstaterade bara att det tar tid att nöta in speciellt när dom är så små,

det krävs tjat, tjat, tjat...

... ja sen var det just det där med "små"

För när allt kommer omkring så är ju Linn faktiskt "bara" 5år,

en detalj som är lätt att glömma i sammanhanget

Hon har en hel del kvar att lära både vad det gäller motorik, tålamod, koncentration osv

Ibland är det lätt att falla i fällan och se bristerna när jag egentligen borde vara full av förundran över att denna lilla tjej faktiskt är såpass duktig som hon faktiskt är

När allt kommer omkring är hon ju just bara 5år och det är ju ingen gammal snäll "jag gör vad du vill ponny" som hon rider utan  en envis, egensinnig, påhittig och rätt busig liten ponny och ändå  lyckas Linn  på något sätt faktiskt hantera Prinsesan riktigt bra

Linn & Prinsessan har en lång väg att vandra tillsammans,

det ska bli härligt att se dom två växa in i varandra

Jag har en känsla av att dom två Prinsessorna kommer att ha många fighter framöver men framför allt kommer dom att ha massor med härliga ridstunder tillsammans







Lite synd om mig...

... men bara lite

I dag upptäckte jag att jag ska jobba på söndag

- tufft läge

Jag befann mig mentalt i en helt annan schemaperiod än där jag borde ha befunnit mig och hade ställt in mig på en ledig helg och planerat därefter

I samma sekund som jag insåg att jag ska jobba på söndag så uppenbarades det att jag befinner mig precis i början av mina två skitveckor där jag typ jobbar hela tiden,

nej det är klart att jag inte gör det men det känns så...

Till råga på allt så var jag så dj*** klantig att jag trampade snett när jag skulle gå från en av våra brukare idag

Det gjorde sk*tont i foten direkt men gick sen över,

när jag efter lunch satt mig i bilen o trampade ner kopplingen gjorde det rejält ont och smärtan ökade på vareftersom

Men sen är det det där med smärta och Fru Ahlgren,

jag har en förmåga att vänja mig eller rättare sagt förtränga när det gör ont så jag reflekterade inte ens över att vi borde avstå turen till stallet,

än mindre tänkte jag på att vi kanske borde undvika att köra "terrängridning" eller som Linn uttrycker det hela

- Utforska backarna...

Ja, nu sitter jag här och är sur och irriterad äver det faktum att jag dels ska jobba på söndag och att närmaste sovmorgon är typ om elva dagar och dessutom har  ont i foten

*Stackars mig*

Idag fick Linn...

... lära sig den hårda vägen

När Linn rider har hon en förmåga att koncentrera sig på allt annat än ridningen

Hon kör gärna 100 gånger varför då frågor?

Fantiserar och pratar om allt och ingenting

Idag var just en sån dag,

redan efter fem minuters ridning hade jag skavsår i öronen av alla "varför då"

Eftersom Prinsessan tog sikte på allt grönt härligt gräs längs ridvägen påminde jag Linn ideligen om vikten av att ha koll på tyglarna,

att koncentrera sig på vad Prinsessan gjorde,

att se till att hålla henne på mitten av vägen

Bla Bla Bla

Ja, jag hörde själv hur tjatig jag lät men vips så...

... mitt i ett

- Varför går snigelskalet sönder när Prinsessan trampar på dom

 fick Prinsessan syn på ett extra gott grässtrå och sänkte kvickt mulen ner mot marken och ungefär lika kvickt for Linn som en kanonkula över halsen och rätt ner i backen

- med huvudet före

Tack o lov för att det finns ridhjälmar säger jag bara

Det var en rejäl avåkning som givetvis gjorde  rätt ont och Linn var spak efteråt,

ja faktiskt så spak att jag fick koppla på grimskaftet och leda Prinsessan en stund vilket var ett tag sen

Kanske är learning the hard way den enda vägen att gå

Jag menar vad spelar det för roll hur mycke mamma tjatar ?

Mamma vet ju ändå ingenting om hästar,

iallafall inte jämförr med Linns stora idoler Ridläraren Marika och moster Malle

I morrn är det dags för ridning igen och det återstår att se om dagens läxa sitter eller om Linn kommer att sväva ut i det blå än en gång

Eftermiddagen från helvetet...

... går äntligen mot sitt slut

Redan när jag hämtade Linn på förskolan vid fyrasnåret insåg jag vartåt det hela lutade,

på väg till bilen undrade hon om vi inte kunde gå och titta på heliga Birgittas bönegrotta men tråkig som jag är så svarade jag

- Inte idag Linn men vi kan göra det i morgon när jag hämtar dig lite tidigare

Ja, det var som att trycka igång gnällverket för efter det svaret var precis allt fel fel fel fel

Det hjälpte inte ens att Linns efterlängtade film "Cats & Dogs" hade kommit med posten och att jag okeyade att hon fick sätta sig och titta på den innan vi åkte till stallet

Under dom första 45 minutrarna hemma hade den lilla damen haft ungefär tio utbrott om precis allt och ingenting

Jag började lite smått fundera på om vi verkligen skulle åka upp till stallet men när jag yttrade det till Linn fick hon sitt elfte utbrott...

... och jag insåg att om vi skippade stallet skulle resten av kvällen bli allt annat än behaglig så jag bad Linn sätta på sig ridkläderna så vi skulle komma iväg,

den lilla detaljen tog väl sådär tjugo minuter i anspråk och när vi väl satt i bilen konstaterade Linn

- Mamma jag är aphungrig, jag nästan dör... jag måste ha en korv

Jag slängde en blick på klockan

- kvart över fem

Tre timmar sen mellis och en Linn med lågt blodsocker & en trött mamma är en värdelös kombination så vi stannade vi grillen i Finsta

I min enfald trodde jag att det serverades snabbmat vid en korvmoj och tänkte att något snabbare än kokt korv o mos finns väl inte ?

Ehhhh.....

... det tog 28 minuter för dom att få fram en mos med två kokta korvar

28 minuter!!!

Är det snabbmat?

Tilläggas bör att vi var dom enda kunderna vid korvmojjen

Jag kände mig aningens irriterad när vi slutligen kom till stallet,

inte blev mitt humör bättre av när jag såg att hästarna fortfarande gick i mathagen

Sen hästarna släpptes ner i "sommarmathagen" har vår lilla Prinsessa varit tämligen svårfångad,

ja för att inte säga omöjlig att fånga så just nu anpassar vi ridningen efter hästarnas mattider som iband dock är lite flytande

Nåja, jag garderade mig med ett äpple och några av hennes favoritgodisar,

tog grimman och traksade ner i hagen och döm om min förvåning

- Prinsessan lät sig villigt fångas och där någonstans vändes mitt humör

Ja även Linns humör blev betydligt mysigare o trevligare så fort hon hade håvat in sin mat och kommit upp på hästryggen

På lektionen i lördags red dom i backig terräng,

rejält backig terräng ska tilläggas och Linn ville testa alla uppför & nerförsbackar på Sessans rygg så dagens ridpass blev ett rejält motionspass även för min del

Shit pommfritt säger jag bara

Både jag och Sessan var rejält svettiga när bi återvände till stallet och

vaknar jag utan träningsvärk i morgon har det skett ett under









Tystnad...

... tack!

Dom senaste åren har jag facinerats över folks oförmåga att hålla tyst eller rättare sagt folks förmåga att sladdra i tid och otid,

även vid tillfällen då det borde vara en självklarhet att hålla tyst

Ett sånt tillfälle var nu ikväll då Linn och jag hängde med Petra, Jessica & Johanna för att titta på när Julia och hennes skolkamrater framförde en musikal om djur

Bakom om oss hade vi ett par som pratade oavbrutet genom hela tillställningen,

vad det var som var så otroligt viktigt att avhandla just under musikalen vet jag inte eftersom konversationen inte fördes på svenska

Men det är  lika bra att tillägga att det inte var enbart på "utrikiska" som det fördes samtal,

genom hela föreställningen låg det en ljudmatta av folks sladdrande uppe på läktaren

Att barn i div åldrar kanske har svårt att stitta tysta i en timme har jag full förståelse för,

men vuxna ?

Ärligt talat fattar jag inte varför men ens bryr sig om att gå dit när man ändå inte lyssnar på det barnen framför

Varför besvärar man sig ens ?

Är det bara för att det ser snyggt ut att man är där och visar sitt intresse ?

Javisst är det toppenkul för barnet att ha sina föräldrar närvarande,

lite mindre kul kanske att föräldern ifråga inte har en susning om vilka sånger som framfördes eftersom h*n var fullt upptagen med att prata med sin bänkgranne

Är det närvaron i sig som är viktigast ?

Att man sen är totalt ointresserad av vad som försigår på scenen kanske är av mindre betydelse ?

Själv tycker jag bara att det är oerhört respeklöst både mot barnen och mot lärarna som jobbat o slitit med att öva in sånger osv.

Och även respektlöst mot oss som faktiskt gått dit för att vi ville höra barnen sjunga

I bilen hem sa Linn

- Jag tycker att dom bakom oss var dumma som pratade hela tiden, jag hörde inte sångerna

Tänk ibland kan en 5åring vara bra  mycke klokare än oss vuxna...

Tyget köpte jag...

... redan förra våren

Men sen kom pollen och därmed astman som totaldäckade mig

Lagom tills värsta pollensäsongen var över så lyckades jag slå i svanskotan,

när den var läkt drog jag på mig ett virus som slutligen satte sig på stämbanden

- kort sagt 2010 var ett bedrövligt år och sylusten lyste med sin frånvaro

Men nu har bitarna äntligen fallit på plats,

vi har faktiskt varit friska i flera veckor nu

*Otroligt*

Förmodligen är det väl därför som livet så sakteliga börjar återvända och häromdagen knackade sylusten på dörren och h*n verkar väldigt enträgen om att få göra mig sällskap igen

Gjorde lite justeringar eller rättare sagt lite tillägg till mönstret jag använde mig av igår och vips hade Linn ännu en sommarklänning

Det irriterar mig lite att jag lyckades slarva lite o få till ett veck där det absolut inte ska vara något veck

men det retar mig inte så mycke att jag pallar sprätta och göra om utan jag bestämde mig för att vara lite mer uppmärksam nästa gång istället

För jag är rätt övertygad om att det kommer att bli fler klänningar/tunikor till den lilla damen

Ja, innan sommaren är slut lär hon ha fler än hon har behov av

- men vad gör man när sylusten finns där?

Det regnade och ...

...  en i familjen var överlycklig

Jag behöver väl knappast skriva att det var Linn som var den lyckliga

På nå´t vis känns det som om kommentarer är överflödiga,

jag låter bilderna förmedla Linns lycka...