Att jag aldrig...

... lär mig

Jag borde verkligen öppna det där kompendiet

Läsa några sidor, besvara lite frågor

- ja kort sagt engagera mig lite

Men i vanlig ordning har jag hittat på en mängd andra saker att göra som att

* Bevittnat en helt vedervärdigt dålig melodifestivalomgång

* Gjort ett tappert försök att plocka lite bland Linns leksaker

* Hängt en maskin tvätt

*Spelat lite menlösa spel på nätet

* Surfat på FB och FL

* Gogglat efter lite info om ryttarmärket för barn

*Googlat lite mer om helt oviktga saker

Kort sagt sett till att underhålla mig med allt annat än att läsa på inför måndagen

Det här är verkligen inget nytt beteende för mig

Jag menar det måste ju finnas en anledning till att Farfars "Den late får brått när det blir kväll..." fastnat i  min hjärna och suttit där som ett evighetsmantra de senaste trettio - trettiofem åren

Jag har ju vetat att det skulle bli såhär ända sen jag fick kompendiet i min hand i början av veckan och även om jag gnällt lite om att det var lite ont om tid att bara få en knapp vecka på sig att läsa igenom det hela så vet jag ju att det hade inte spelat någon roll om jag så fått nådiga luntan redan för en månad sen

Scenariot hade iallafall sett likvärdigt ut dvs att det hade blivit bråttom mot slutet

Planen inför morgondagen är att Paul o Linn ska dra iväg och roa sig på egen hand några timmar och att jag ska stanna hemma och fär att läsa i lugn och ro

Kommer det att bli så ?

Handen på hjärtat

Om jag känner mig själv så kommer det hela sluta med att jag bestämmer mig för att hänga med Paul och Linn och skjuta upp pluggandet till i morgon kväll/natt

Thats me i ett nötskal, sorgligt men sant

Undrar om jag någonsin kommer att lära mig att inte skjuta upp allt till sista minuten eller om det helt enkelt är dags att acceptera att det  är så här jag är och att det kanske är precis så som jag vill inbilla mig dvs att jag jobbar/lär mig bäst under lite tidspress ?

Jag vet inte, det enda jag vet är att jag just nu känner mig lätt stressad över läget och samtidigt lite trött efter dagens utflykt till Uppsala med både årsmöte i Shettisklubben och ett besök på IKEA och att jag borde uppsöka sängen för att få lite skönhetssömn istället för att sitta här och blogga och underhålla mig med div. annan surfning men å andra sidan så vill jag nog hålla mig vaken en liten stund till och invänta Paul som begav sig till Sumpan strax före åtta för att kommentera något med skidor

Sändningen skulle vara slut runt midnatt och sen tar det ju en stund hem och det känns väl sådär halvkul att ha honom ute på vägarna nu i det här vädret så även om jag skulle vara så diciplinerad att jag gick och la mig skulle jag ändå inte kunna somna förns han kliver innanför dörren härhemma

Så...

.., jag varför inte fördriva tiden med att läsa några sidor om sårvård eller varför inte lite nutritionslära såhär på nattkröken ?

Vid 46 års ålder kanske det är dags att börja överraska sig själv lite grann
Då givetvis med betoning på lite, ytterst lite