fredag 24 februari 2012

Tänk så olika...

... vi är


De senaste dagarna har många av mina FBvänner länkat till en blogg skriven av en mamma
De som länkar är alldeles lyriska och tycker att denna mamma är såååå underbar och superlativen haglar
Nyfiken som jag är så har jag givetvis klickat på länken och tagit del av hennes blogg och jag jag kan liksom inte förstå vad det är mina vänner ser som så fantstiskt med denna mamma

Det mina vänner finner vara fantatiska samtal mellan mor och barn slår inte alls an någon positiv stäng inom mig, tvärt om jag tycker enbart att det känns uppstyltat och påhittat och när ett av inläggen dessutom länkar vidare till en föreläsning i ämnet så försvinner det där "naturliga" i mina ögon och istället blir det hela bara så utstuderat

Nu är ju världen så underbart ordnad att det står var och en fritt att välja vilka bloggar man vill läsa och vad man vill ta till sig och framför allt vilken pedagogisk metod man väljer att anamma och ta hjälp av i sin egen roll som förälder men jag kan inte låta bli att ibland känna att det var bättre förr innan allt blev så extremt superpedagogiskt
Visst sjutton fanns det "råd & rön" även för tjugo år sedan när Anna och Joakim var små men men inte på samma sätt som nu
Jag är som sagt lite anti till alla dessa husgurus som berättar för oss föräldrar hur vi ska bemöta våra barn och hur minsta lilla ord o tanke måste vägas på guldvåg innan den levereras till barnet och kan ibland känna att det hela blir lite "skitnödigt"

Det kanske var annorlunda förr,
dagens barn kanske kräver mer analyserande och en mer pedagogisk uppväxt än de barn som växte upp på 80 och 90 talet vad vet jag ?
Det enda jag vet är att när jag ser på mina två stora barn så kan jag konstatera att det blev underbara männsikor av dom två trots att dom växt upp med en mamma som varit allt annat än pedagogisk och som definitivt inte analyserat varenda liten händelse eller vägt alla ord på guldvåg utan låtit magkänslan styra i det mesta
Men framför allt så har jag låtit kärleken flöda och på något vis så vilar jag i min egen lilla filosofi om att med förnuft &  kärlek kommer man långt

2 kommentarer:

  1. Så sant som det var skrivet, känns som om det är på modet med utstuderat föräldraskap,men jag undrar om någon av dem gjort barkbåtar,lekt kull i kohagen eller kan texten till Idas sommarvisa...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär min tanke, det är lite modernt med utstuderat föräldraskap men ibland kanske man inte måste vara så superpedagogisk - det kanske räcker med att vara helt enkelt =)

      Radera