Eftermiddagsthe...

... hos Fam Ahlgren

Jag älskar att baka o fixa, problemet är bara att bakverk inte har någon större åtgång här i familjen

Jag bakar, vi provsmakar och sen åker det in i frysen där det i bästa fall blir liggandes till det kommer någon på besök eller i värsta fall blivit för gammalt och måste kasseras

För några veckor sedan kände jag att sommarens grillfest låg alldeles för långt bort i tiden, jag ville baka lite, samla några vänner och bara umgås sådär i största allmänhet

Bläddrade i almanackan och konstaterade att den sista mars var en bra dag, att just den dagen råkade vara min födelsedag var av lite mindre betydelse

Det blev som vanligt med förberedelserna dvs "den late får brått när det blir kväll" men den här gången handlade väl snarare om natten

Vid fyra snåret i morse kom jag i säng och tyckte då att jag hade läget uner hyfsad kontroll och tänkte unna mig en "sovmorgon" ända till klockan åtta men Linn tyckte annorlunda redan kvart i sju tände hon vår taklampa och världens underbaraste sång fyllde rummet

Två paket förärades jag med, dels en hästbild och dels senaste numret av Häst i Focus

- presenter Linn valt ut helt på egen hand

Ibland behövs det sannerligen inte mycke för att värma ett modershjärta

Vart morgonen och förmiddagen tog vägen har jag ingen aning om men jag förmodar att de försvann någonstans i tårtfix, sconesbakande och andra förberedelser som skulle till innan gästerna anlände och vi hann bli färdiga i tid även om det som vanligt  hängde lite på håret 

Jag tror att våra gäster gick härifrån nöjda och belåtna, jag känner mig iallafall väldigt nöjd och belåten med en otroligt mysig dag och lite halvgalen som jag är så längtar jag redan tills nästa gång jag får anledning att sätta fingrarna i en kakdeg eller nå´t annat skoj







Det måste ha varit nå´t med blommorna...

... eller har jag blivit blödigare med åren ?

När vi skulle åka upp till stallet i fm´s så ringde min telefon

- Hej det är från Zandras blommor i Rimbo, du ska få blommor idag så jag behöver en vägbeskrivning

Blommor ?

Jag ?

Varför då ?

Jag blev lite tagen på sängen, kan inte minnas när jag fick blommor hem senast och mitt i förvåningen skulle jag försöka haspla ur mig en vägbeskrivning

*Good luck*

Eftersom vi precis var på väg till stallet och sen skulle ner till Rimbo för att hämta ett paket så erbjöd jag mig att komma förbi att hämta blommorna istället vilket tjejen tackade för genom att sätta till ngr extrablommor i buketten

Linn & jag försökte klura ut vem det skulle kunna vara som skickat blommor till mig men jag kan lätt medge att vi hade verkligen inte en susning

Jag kunde inte komma på en enda person eller för all del en enda anledning till att just jag skulle få blommor så det var med stor nyfikenhet vi hämtade blommorna men vi bestämde oss för att inte tjuvkika förns vi kom hem

Blommorna och chokladen var från mina två supermysiga jobbarkompisar Madde och Pernilla ( varav den ena är mammaledig och den andra är sjukskriven just nu ) och jag erkänner att jag blev lite fuktig i ögonvrån över deras omtanke

Så totalt oväntat men otroligt värmande och precis vad jag behövde efter en riktig ökenvecka

- ni är för goa båda två och jag saknar er är bara förnamnet

Så enkelt...

... så gott

I morse fortsatte förberedelsrena inför morgondagens Teaparty

- jag gjorde aprikosmarmelad

Linn ställde upp och skötte mixandet och slutresultatet blev otroligt gott

För den som händelsevis vill prova så kommer receptet här

1 påse aprikoser ( 200gr )

3 dl vatten

1 msk strösocker

1 vaniljstång

1 citron 

* Blötlägg aprikoserna i vattnet över natten

* Lägg aprikoser, sockret, fröna från vaniljstången och saften från citronen i en mixer/matberedare och kör till en slät marmelad

*Späd ev med vattnet från blötläggningen

* Häll upp i glasburk och njut

... och, jo jag vet att engelsmännen ( och kvinnorna ) har sylt och inte marmelad till sina scones men det är mitt Teaparty och jag tar mig friheten att göra precis som jag vill så det så

Förutom marmeladen lyckades Linn och jag sno ihop tre sorters småkakor i morse så nu är det bara resten kvar men det är som vanligt i mitt fall

- Den late får brått när det blir kväll

Det brukar liksom bli bäst så för min del, att planera och vara ute i god tid ligger liksom inte för mig







Lösningen på morgontrötthet...

... måste vara att intala sig att man har semester

Varje morgon när klockan ringer känns det som om det vore mitt i natten vilket det iofs är, kvart över fem är inte en mänsklig tid att stiga upp

Den här veckan har det varit extra tungt när väckarklockan ringt det har konstant känts som att jag sovit minst två timmar för lite och även Linn har varit svårväckt så när vi igår kväll bestämde att även Linn skulle få vara ledig idag så såg jag genast fram emot en lång härlig sovmorgon men vad händer ?

Jo redan klockan fyra vaknade jag och kände mig hyfsat pigg men klockan fyra stiger ingen vettig människa upp ur sängen så på nå´t underligt vis lyckades jag somna om en stund och vaknade inte förns strax före sex och då var det som förgjort, det gick helt enkelt inte att somna om så efter att ha vridit o vänt på mig en stund klev jag helt sonika upp ur sängen och startade dagen

En dryg kvart senare kom Linn, lika glad & pigg hon

Nu är det långt ifrån första gången detta inträffar, det är snarare mer ett faktum än ett undantag så frågan är om inte lösningen på det här med min morgontrötthet och oviljan att vakna när klockan ringer är att det sista jag gör innan jag somnar på kvällen helt enkelt intala mig själv att imorgon är det helg eller semester och dags för sovmorgon

Då kanske jag vaknar pigg och utvilad och med ett leende en stund innan väckarklockan gör sig påmind, eller så kan det helt enkelt vara så att min pigghet i morse snarare berodde på att jag kom i säng väldigt tidigt för att vara mig och därmed skrapade ihop de timmar av sömn som min kropp ansåg att den behövde än det faktum att jag hade semester och skulle kunna ha sovit länge om jag bara hade velat/kunnat...

Nu...

... gör jag helg

Semester

- Ett rätt underbart ord och även om det bara rör sig om en ynka semesterdag och även om den dagen till stor del ska ägnas åt att städa och baka så känns det alldeles utomordentligt skönt

Jag ska anstränga mig hårt för att koppla bort allt vad jobb heter och bara njuta

Den här veckan gjorde en rivstart i måndagsmorse, gasade på ytterligare i tisdags för att sen inleda onsdagen i lite lugnare takt men där eftermiddagen blev rätt jobbig mentalt vilket kan vara nog så jobbigt

I dag började dagen med att jag fick ett tokspel när jag såg att någon varit inne och ändrat i planeringsblocket trots att vi dagen innan hade diskuterat det hela när "någon" protesterade och jag då hade motiverat varför jag var tvungen att planera som jag gjort

Jag hade inte sagt något om jag hade gjort en dundertabbe som någon gått in och rättat men nu hade man helt enkelt gått in och gjort en ändring av den enkla anledningen att planeringen inte föll i smaken av en eller annan anledning och det var väl just det som triggade en morgontrött Helen

Som en extra krydda så fick jag dessutom direkt kasta mig ut på ett larm och lösa av nattpatrullen som befann sig hos en av våra kunder som väntade på ambulanstransport

Min torsdag började med andra ord rätt intensivt och fortsatte så hela förmiddagen och kryddades sen med tre timmar övertid för att hinna planera morgondagen, helgen och måndagen så att jag med lite gott samvete kan vara ledig i morgon

Men som sagt, nu är det semester och sen helg

Tre lediga dagar som ska användas till att fylla på energidepåerna vilket jag tror är en nödvändighet inför den närmaste tiden på jobbet...

Vad är...

... meningen med livet ?

Ja frågar man mig så är det då rakt inte att jobba övertid, stressa hem och hämta Linn på fritids sådär en två - tre timmar senare än planerat

Efter att ha provat på det under några veckor kan jag för mitt liv inte förstå hur folk kan-vill-orkar befinna sig i detta ekorrhjul år efter år

Jag tröstar mig med att det kaoset på jobbet och övertiden det medför är tillfälligt och att jag snart kan återgå till mina normala tider igen så att Linn och jag återfår våra eftermiddagar tillsammans för det här med att jobba, hämta på fritids, äta middag & sen marsch i säng är inget för mig
Åren när Linn är "liten" går så fort och det finns inget jobb i världen som mer än bara lite tillfälligt kan konkurrera med det just nu

Så för att svara på min egen fråga

- Vad är meningen med livet ?

Ja för mig är det att vara med mina nära och kära så mycket det bara går och att endast tillfälligtvis låna ut  en del av min tid till jobbet

Men så mycket mer än ett kort lån lär det aldrig bli för min del...

Förberedelserna...

... har börjat

På lördag ska vi ha ett litet Afternoon Teaparty ala Fam Ahlgren och igår började jag så smått sparka igång förberedelserna eller rättare sagt jag testade att göra clotted cream

Det var inte speciellt svårt men det tog tid och kort sammanfattat kan man ju uttrycka det hela

- Mycke grädde & tid för lite clotted cream

Första och enda gången jag har smakat  det var när Paul och jag var i London våren 2003

Jag minns inte hur det smakade men jag minns att jag tyckte att det var riktigt gott men om det sen berodde på att jag var relativt nykär, att det var vår i luften och att livet liksom lekte och var underbart i största allmänhet eller om det verkligen var så gott kan jag inte svara på eftersom jag inte kommer ihåg hur det smakade  utan just bara att det smakade gott

Eftersom jag inte minns hur clotted creamen jag åt i London smakade kan jag ju liksom inte bedöma om jag lyckades med min eller inte

Det enda jag kan konstatera är att den var god och det är väl egentligen det allra viktigaste

Så nu är det bara att skriva upp x antal dl grädde på inköpslistan inför helgen för det lilla som blev när jag provade lär ta slut rätt fort, kanske redan till kvällsfikat ?

Välkommen till...

... Helens gnällhörna

Det här har verkligen varit veckan from hell

Ribban sattes redan i måndagsmorse då vi var fem man kort på jobbet och inte en vikarie att ringa in

I min grupp var vi två personer som fick utföra fyra personers jobb och när det var färdigt så var det bara att sätta sig och planera tisdagen vilket givetvis skedde på övertid för min del

Tisdagen blev lite lugnare men eftersom det fanns önskemål om att jag skulle sitta med och lägga in våra sista kunder i datasystemet så var det liksom bara att le och vinka och skriva upp ytterligare övertid

Förutom kaoset på jobbet och övertiden där så drog Linns ridlektioner igång så både måndag och tisdag var det stallet som gällde  och även om det är ett kärt nöje så blir det kännbart en vecka som denna

Igår var en hyfsat lugn dag på jobbfronten men idag var det full spätta hela fm för min del och eftersom "TEStjejerna" ville ha ett möte med oss planerare och jag inte hunnit med morgondagensplanering så blev det ett par timmars övertid igen plus att jag hade bilbesiktning på eftermiddagen

Lägg därtill att Paul jobbat dubbelt den här veckan både på Skandia och Eurosport och inte kommit hem förns midnatt och att jag dragits med min förbenade värk som önsom molar ömson skär som knivar och påverkat både humör och sömnen så till den milda grad att jag just nu är så trött att jag mår illa och helst av allt skulle vilja dra mig undan i ett ensamt hörn och sova i ett par dygn

Men i morgon är det fredag och jag vet inte riktigt hur jag ska få ihop morgondagen för min del utan att behöva ta till övertid

Min fm är fullsmetad med jobb så jag lär inte komma ner till lokalen förns vid elva och då ska jag på 50 minuter planera fredagskvällen, måndagen, gärna titta över och förbereda planeringen av tisdagen samt se över helgplaneringen och om inte någon annan hunnit planera helgkvällarna så lär jag ju hjälpa till med det

- allt detta på 50 minuter

Det inser ju vem som helst att det aldrig kommer att funka och jag varken kan eller vill jobba övertid i morgon men på nå´t sätt inser jag att jag nog inte har något val

Det ligger inte riktigt för mig att bara slå ihop butiken och gå hem

Det är tur att det mitt i kaoset finns små ljusglimtar som att Joakim & Hanna kommer hit över helgen, även om vi får dela dom med Joakims pappa & farmor så ska det ändå bli oerhört mysigt att dom kommer och hälsar på

På lördag drar Shettisklubbens tävlingssäsong igång och Linn går ut hårt med sju starter, ett heldagsnöje som brukar fungera som en riktig energikick

Ja, sen är det en ny vecka igen och även om den ser rätt tuff ut på schemat så kan den knappast bli värre än den här veckan och om den blir det så får jag väl köra min gamla vanliga metod

*Le & vinka*

Ibland är det skönt...

...  att bara vara

Att slopa alla måsten och borden och helt enkelt bara stanna upp och njuta av tillvaron, vårsolen & varandra

Stackars...

... trötta människa

Någon var uppenbarligen så sugen på kaffe att h*n orkade gå till cafeterian, köpa en takeaway kaffe

Bära runt muggen på Sjöhistoriska museet och dricka kaffet medans h*n kollade in utställningarna

Men när kaffet var slut var uppenbarligen även orken slut,

iallafall orkade vederbörande inte leta efter en papperskorg utan ställde helt sonika ifrån sig muggen och gick...

... eller så har jag helt enkelt missuppfattat det hela för vem vet den skyldiges mamma kanske jobbar där ?

Försenad...

... tonårsrevolt

Min pappa var väldigt noga med att hålla bilen städad och fin

Det var aldrig tal om att lämna något kvar i bilen, allt skulle tas med så fort man lämnade den

Inte ens ett litet suddgummi fick man lämna kvar till nästa resa

Att äta något i bilen var det inte att tänka på, ibland eller snarare ytterst sällan kunde det göras undantag från den regeln men gud nåde om någon spillde eller lämnade kvar ett godispapper

Förutom att Linn kallar min bil för lådbilen så brukar den även gå under smeknamnet sopcontainern och jag kan ana att det från min sida på sätt och vis rör sig om ett sent uppror lite i det tysta

I morgon är det dags för bilbesiktning och jag tänkte att jag skulle förskona besikningsmannen från den värsta röran så jag röjde ur det värsta

Det hade hunnit samlats en hel del

- ett gosedjur, x antal par vantar, några mössor, två par gympaskor, två hockeyhjälmar, ett par skridskor, div. hästrelaterade prylar

You name it

Jag höll på en stund och resultatet blev

Två påsar med sopor som förpassades till soptunnan och  en proppfull papperspåse och två plastpåsar med div saker, ett stort gosdjur, en jacka & ett par överdragsbyxor som kunde bäras in i huset för att tas om hand vilken dag som helst

Jag skulle behöva dammsuga bilen ochså och kanske damma av den lite sådär i största allmänhet men just nu finns inte energin till det så jag nöjer mig med att iallfall tagit rätt på det värsta och sen kan jag ju säga som jag alltid säger vid såna här tillfällen dvs att jag ska försöka skärpa till mig men jag vet ju att det bara håller i sig en, två kanske max tre dagar sen är vi där igen

En pantflaska som lämnas kvar, en kofta som tagits av och blir kvar på sätet ett par extrabyxor som inte orkas bäras in, ett gosdjur som ska sova i bilen

Kort sagt min pappas malande om att "tömma bilen" hade ingen större effekt på mig men kanske att min slarvighet medför att mina barn kommer att hålla sina bilar i toppskick ?

Vad vet jag ?

Det enda jag tröstar mig med är "Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete..."

Alla andra har...

... var inte argumentet vi föll för

Någon gång innan sin sex årsdag började Linn prata om ett Nintendo DS men till en början var det inget vi ens reflekterade över

Det finns rätt mycke på Linns "vill ha lista" och föremålen brukar växla och bytas ut med jämna mellanrum

När vi närmade oss julen uttryckte hon fortfarande en önskan om ett Nintendo DS och då började vi så smått fundera på om det var en lämplig julklapp eller inte men efter en del hit och dit bestämde vi oss för att satsa på ett stall till hennes hästar istället

Dagarna gick och alltsom oftast kom det

- Pappa jag vill ha ett Nintendo DS

- Jag önskar mig verkligen ett Nintendo

- När kan jag få ett Nintendo DS ?

- Alla andra har ett DS

- När jag fyller sju år vill jag ha ett Nintendo

osv osv osv

Linn har med andra ord under en rätt lång tid önskat sig detta spel och det är väl bara att erkänna att det till slut inte handlad om Linn skulle få ett Nintendo utan snarare om när och det som till slut fällde avgörandet var när jag en dag  hämtade Linn på fritids och några av barnen satt och spelade på sina Nintendo DS och när vi gick till bilen berättade Linn med tårar i ögonen att hennes kompis minsann hade sagt att Linn aldrig skulle få ett Nintendo DS eftersom hon redan hade så mycke grejer

Linn undrade förståss varför hon sagt så och om det var sant

Tyvärr hade jag inget bra svar på varför hon sa så däremot kunde jag ju lugna Linn med att det var jag och Paul som bestämde om hon skulle få ett spel eller inte och inte hennes kompis

Jag har lite svårt för barn som är dumma mot sina kompisar och just en sån kommentar som Linns kompis hade fällt är inget annat än en dum kommentar som enbart sas för att göra Linn ledsen vilket hon uppenbarligen lyckades rätt bra med

Är det något både Paul och jag har svårt för så är det dumma människor och då spelar det ingen roll om det rör sig om barn eller vuxna

Något vi har ännu svårare för är när Linn är ledsen, speciellt då när hon är ledsen just för att någon annan uppenbarligen sagt något väldigt dumt

Så....

... ja barnsligt eller ej men det var väl där någonstans vi bestämde oss för att visst skulle Linn få sitt efterlängtade Nintendo 3DS och igår kom så äntligen paketet

Linn hade ingen aning om vad som väntade utan trodde att paketet innehöll ännu ett gäng samlarbilar till pappa men hon ställde givetvis glatt upp när Paul bad om hennes hjälp att öppna paketet och nedrar i min låda vad kul det vara att se hennes minspel och höra hennes kommentarer

- DS spel ? Varför..... Åååååå ett Nintendo 3DS !!!!!

Fredagskvällen var därmed räddad och jag skulle väl önska att jag kunde skriva att även lördagsmorgonen var räddad men dessvärre innebar detta spel att vår lördagsmorgon startade betydligt tidigare än vanligt

Linn vaknade redan strax efter halv sex och ville gå upp och spela

Jag vet inte hur många gånger Linn var ner och ville att vi skulle vakna och komma upp ocg göra henne sällskap men kvart i sju hade jag vaknat ur min sömnkoma såpass att jag var redo att göra henne till viljes

En kvart senare hade jag fått min första lektion i att spela DS men jag kan ärligen skriva att jag hade hellre sovit en eller varför inte två timmar till







Ett magiskt...

... möte

I dag fick Linn och jag för första gången stifta bekantskap med Alpackor på nära håll

Ett mycke spännande men framför allt magiskt möte

Efter bara en liten stund inne hos alpackorna kände jag liksom hur lugnet la sig som bomull runt hjärtat, det är svårt att förklara men dessa otroligt facinerande och vackra varelser spred ett så magiskt lugn omkring sig som är svårt att förklara

- det måste nog helt enkelt upplevas

Första gången jag träffade UB var uppe vid stallet då hon fotade under småbarnslektionerna via ridskolans hemsida  ramlade jag sen in på hennes blogg

http://alpackaprinsarnasblogg.bloggplatsen.se/

Jag började följa den eftersom det var både både spännande och intressant att läsa om UB och hennes alpackor och på köpet har jag fått kunskap om ett djur som tidigare var helt okänt för mig

I UB´s  små tankar om vardagen i både stort och smått kan jag allt som oftast känna igen mig  och någon gång har jag även fått en liten "wake up call" och börjat fundera över något jag aldrig ägnat en tanke åt tidigare  

Att UB dessutom är en duktig fotograf och kryddar sin blogg med underbara  bilder ( som stundtals gör mig lite grön av avund ) gör det hela bara ännu roligare och mera läs/tittvärt

Ja, vad jag ville säga är att UB´s blogg tillhör en av mina favoritbloggar och därför blev jag ochså lite glad när hon för ett tag sen erbjöd mig att komma och hälsa på hennes prinsar

Ja sen blir det som vanligt med mig, vardagen tar överhand och dagarna rullar på och dessutom dras jag fortfarande med den där lilla Mr Negativ på axeln som viskar i mitt öra att vi inte ska trängas oss på och störa

Men så sprang UB och jag på varandra igår fm, vi stod och pratade en stund och det visade sig att vi faktiskt bor riktigt nära varandra, ja typ sådär på "andra sidan vägen" och hipp happ blev det bestämt att Linn och jag skulle titta över idag på eftermiddagen

Med solen i sällskap gav vi oss iväg och på vägen dit fick Linn förhållningsorder om att vara lugn, stillsam och lyssna på vad UB berättade om alpackorna och hur man ska uppträda hos dom

Och, ja det var som sagt ett magiskt möte på många sätt

Jag är otroligt glad över att UB tog sig tid att presentera sina prinsar för oss, visa lite tricks och berätta om hur hon tränat dom

Ja hon delade helt enkelt  med sig av sin kunskap och sitt intresse med en otrolig värme och där hennes kärlek till de tre prinsarna verkligen lös igenom

Linn fick både klappa, ge godis och även hålla i klockorna som Qatay så fint kunde plinga i

Linn höll sig väldigt tyst och lugn under vårat besök där men i bilen hem bubblade hon över och och kom slutligen fram till att My var allra sötast, att Qatay var en cooling men att Tamya var riktigt vacker och ståtlig och att hon gärna ville åka tillbaka dit igen och hälsa på dom och det vill jag med så jag ska ruska av mig den där lilla gubben som sitter på axeln och mumlar om att inte tränga sig på och störa och istället ta UB på orden

- med andra ord jag ser fram emotlite varmare väder och  att få sitta i lusthuset, titta på alpackorna och lyssna på UB när hon berättar om sina prinsar

Ps, latamsken i mig orkade inte dubbelkolla så jag hoppas att jag fick namnen rätt...

Det här med rättvisa...

... kan vara riktigt svårt

Det händer att vi har små diskussioner om det här med rättvisa med vår sexåring

Är man sex år kan livet upplevas väldigt orättvist och mer än en gång har vi fått höra  "alla andra"

"Alla andra" har en Nintendo DS, åker till badhuset, åker på semester, åker till Gröna Lund, får ditten och datten mm mm mm

När livet känns så där fruktansvärt orättvist för vårt lilla troll brukar vi försöka få henne att förstå att livet inte alltid upplevs helt rättvist och istället för att se till allt man inte har kan det var en god ide att faktiskt se till allt det man faktiskt har och får vara med om och att det där med rättvisa brukar jämna ut sig i långa loppet

Även om det just i stunden kan kännas rätt hårt och orättvist så brukar vårt lilltroll ändock hänga med i våra tankebanor och förlika sig med tanken att i långa loppet jämnar allt ut sig

Och med tanke på att en sexåring kan ta till sig och se det hela i ett större perspektiv än just här och nu gör att jag ibland bli lite förvånad över att vuxna människor ens orkar börjar tjafsa om rättvisa, speciellt när deras rättvisetänkande känns som rena rama förskolenivån

Nej, jag inbillade mig aldrig att det här med planering skulle bli någon enkel historia

Jag var fullt medveten om att det aldrig går att göra alla nöjda men att folk på nå´t vis ändå skulle besitta en viss förståelse för att det ibland inte går att fördela arbetet helt rättvist

Visst händer det att det fälls en suck men det är banne mig inte ofta utan man gör helt enkelt det man ska och sen är det inte mer med det och kanske just därför blir jag så förvånad när det helt plötsligt dyker upp ett

- Varför har jag två städ när han minsann inte har något ? Någon rättvisa måste det väl ändå vara....

I såna lägen blir jag bara ett frågetecken och känner *ta bort mig*

Varför inte se till helheten av dagen och planeringen ?

Varför stirra sig blind på just den arbetsuppgiften ?

Resten av ens arbete den dagen kanske inte alls var så betungande medans den andra "städfria" personen kanske hade en anna typ av arbetsbelastning

Varför inte tänka steget längre och tänka

- ok idag har jag två städ men i morgon kanske jag inte har något städ alls och vem vet den andra personen kanske hade två städ dagen innan ?

Nej, jag kommer nog aldrig att upphöras att förvånas över vuxna människor men jag hoppas verkligen att vårt lilltroll kommer att fortsätta att anamma vårt malande om rättvisa så att hon när hon en dag blir vuxen har en förmåga att se världen och rättvisan i ett litet större perspektiv än just enbart här och nu i hennes egen lilla värld

Precis...

... vad vi behövde

I dag när vi kom till stallet var Marika, Vendela & Vilma i full färd med att göra sig och hästarna iordning för en ridtur och snäll som Marika är så undrade hon om Linn och Prinsessan ville hänga på

Linn behövde knappast någon betänketid på den frågan utan sprack direkt upp i ett soligt leende och nickade ett ja till svar

Fyra glada tjejer på fyra pigga hästar gav sig av i vårsolen

Linn var sist och minst men förmodligen den lyckligaste av dom och själv stod jag kvar på stallplanen och bad tyst en bön om att Sessan skulle uppföra sig och inte hitta på några dumheter under ridturen

I går hade vi nämligen en sån där "bad horseday" eller om jag ska vara riktigt ärlig en "bad mumday"

Prinsessan var inte alls på humör och Linn hade ett koncentrationsband på sådär en två sekunder och istället för att inta rollen som den pedagogiska länken dem emellan så tappade jag tålamodet och vips var vi inne i en neråtgående spiral där jag blrjade muttra om att vi nog inte skulle ha någon häst bla bla bla och jag tror inte att någon av oss njöt av den ridturen speciellt mycke men som tur var så blev stunden efteråt tillsammans med Prinsessan  betydligt mysigare

Under hela em/kvällen igår kände jag bara nu skiter vi i det här med egen häst och håller oss till lektionsridningen i fortsättningen

Att Prinsessan stundtals tycker att det är superboring att ge sig ut på våra små promenader har jag full förståelse för

Hästar är flockdjur och Sessan tycker verkligen att det är skunk att ge sig ut i skogen alldeles solo med enbart  sina tvåbenta kompisar som sällskap, dessutom är hon en dam som gillar när det händer saker och hur kul är det att traksa på i maklig skritt med en och annan liten kort travsnutt emellanåt ?

Nja, inte speceillt kul

- det fattar ju vem som helst t.o.m jag även om jag blir frustrerad ibland

Linn då, ja hon är "bara" sex år vilket jag har en förmåga att glömma alldeles för ofta när det handlar om Linns ridning i allmänhet och hennes ridturer på Prinsessan i synnerhet

Hur det än är så är ju Prinsessan relativt oskolad och dessutom en dam med en stor portion envishet och lust att testa gränser och det inser ju vem som helst att Prinsessan inte är den ultimata ponnyn för en 6 åring som blott ridit fem terminer på ridskolan

Efter gårdagens bottennapp behövde vi en lite peak uppåt både Linn och jag och visst sjutton var det med en viss fasa jag satt i solskenet utanför stallet och väntade på att dom skulle återvända

Återvände gjorde dom och allt hade gått bra, visst hade Sessan och Ronja busat till det lite med en liten galopp och när Sessan tvärstannade hade Linn åkt av och fått tugga lite mossa men annars hade både Linn och Prinsessan skött sig exemplariskt

Det är allt en bra tur att vi har Prinsessan i ett sånt kanonstall där det finns underbara människor som lite då och då förbarmar sig över mina två ögonstenar och låter dom hänga med på en härlig ridtur och därmed ingjuter lite nytt hopp i oss alla tre och får oss på rätt spår igen

Marika lovade dessutom att visa lite och komma med råd och tips om tömkörning så att jag kan komma igång med den biten och dessutom har min underbara make lovat att fixa en cykel till mig så det finns hopp om en ljusare framtid för den Ahlgrenska stalligan

Är det någon som har ...

...  ett gäng miljoner som ligger och skräpar ?

I så fall skulle ni kunna ge dom till mig så att jag kan förverkliga min dröm och köpa mig en herrgård

Gärna en som är belägen vid en sjö, ett annex,  ett stall och ett gäng stora härliga hästhagar

I annexet skulle jag inreda en syatelje och ett kombinerat bageri & cafe

Ja sen skulle jag kunna leva lycklig i alla mina da´r och bara njuta av tillvaron

Sy lite, baka lite, pyssla med våra hästar, njuta av härliga rid & körturer i omgivningarna och ljumma sommarkvällar skulle Paul och jag kunna sitta på bryggan, doppa fötterna i det varma vattnet, se på när Linn badade som en fisk och bara njuta av livet

Så kom igen,

det är inte mycke jag begär

- Ett gäng miljoner

- En Herrgård

- Några hästar

- Ett cafe

Någon vänlig själ måste det väl ändå finnas därute som tycker att jag är värd detta ?

Jag lovar, den förste som erbjuder mig detta kommer att avnjuta hembakat varje dag resten av sitt liv som tack





Grått, kallt...

... & blåsigt

Att ge sig ut blåsten och åka upp till stallet var väl kanske inte det som stod högst upp på "vill göra" listan idag men det var bara att bita ihop och ge sig ivägl

När vi klev ur bilen vid stallet kände jag ett enda stort *vill inte* och försökte väl lite lamt att övertala Linn att vi bara skulle pyssla om Prinsessan men Linn var inte riktigt med på noterna

Hon ville rida och därmed basta och mycke motvilligt begav jag mig ner till hagen och hämtade upp vår lilla Prinsessa

Hästarna verkade vara rörande överens om att en dag som denna var det ligghallshäng som gällde och jag önskade en kort stund att jag hade varit en fyrfota medlem i deras gäng och därmed kunnat borra ner mig i halmen

Men men, bara att leda upp Prinsessan, borsta lite, på med sadel och träns och sen ge sig ut i snålblåsten

När vi väl kommit iväg och gett oss upp i skogen för att komma lite i lä så kändes det faktiskt riktigt mysigt och när sen Prinsessan visade sig vara riktigt samarbetsvillig så kändes det hela bättre

Linn och Prinsessan jobbade på med lite slalomridning mellan trädstammarna och när vi sen vände tillbaka till stallet så slog vi till och hade "travpremiär" dvs Prinsessan fick trava på en längre sträcka och jag mina stackare fick jogga på brevid med tunga vinterkängor på fötterna

( jag vill vill vill vill vill vill ha en cykel snart !!!!! )

Vi var väl ute sådär en fyrtio minuter och efter att ha pysslat om Prinsessan en stund var det rätt skönt att sätta sig i bilen, dra på värmen för fullt och bege sig hemåt

När vi slutligen landade hemma kände jag mig väldigt nöjd med att vi kom iväg till stallet och att Linn var envis nog att övertyga mig om att vi skulle ut på en liten sväng 

För när allt kommer omkring så är det ju så att  lika motigt och olustigt som det känns innan minst lika skönt känns det efteråt när man konstaterar att det faktiskt var riktigt mysigt och väl värt att ge sig ut i blåsten för lite frisk luft och massor av hästkärlek är ju ett alldeles ypperligt sätt att avsluta veckan på

Hur ska...

... den här dagen sluta ?

Vi har bara varit vakna i drygt tre timmar och Linn har redan haft sådär en åtta tio utbrott om allt och ingenting och jag bara känner att jag pallar inte repris av gårdagen

Jag var grymt trött när hon väckte mig strax efter sju i morse och hade verkligen behövt sova iallfall en halvtimme till för att över huvudtaget ha en chans att orka med dagen men när hon redan efter en kvart gav en fingervisning om varåt det hela skulle rulla så kände jag bara giv mig styrka men tyvärr så är det bara att inse att den önskan knappast uppfylldes

Tålamod och styrka är två ting som helt och håller lyser med sin frånvaro idag och jag har en stark känsla av att det här kommer att bli en sån där dag då jag framåt kvällen möter Paul med ett

- Välkommen hem till din dotter



Att vabba är en...

... känslomässig berg & dalbana

Jag hade så smått förlikat med med den inre stressen och olustkänslan över att behöva vabba och istället landat i att se det hela som ett ypperligt tillfälle att bara vara tillsammans med Linn

Faktum är att lilltrollet har vattkoppor och eftersom alla koppor inte har torkat in så smittar hon fortfarande = ingen skola/fritids och hur man än vrider och vänder på det hela så var det inte så mycke snack om vem av oss som skulle dra lasset just den här veckan

Paul kunde helt enkelt inte vara hemma och med tanke på de "biverkningar" som vattkopporna fört med sig så har även Linns önskan varit att det var just mamma som skulle finnas till hands

Måndagen och tisdagen flöt på i rätt trivsamt mak

Ja jag kunde rent av njuta lite av att få skrota härhemma tillsammans med Linn och bara mysa men sen blev det på nå´t sätt tredje dagen gillt

Vi småskrotade härhemma på morgonen och lagom till lunch åkte vi upp till stallet

Prinsessan som mest gått och skrotat tillsammans med sina polare på lösdriften hela vintern är väl sådär lagom entusiastisk över att behöva börja jobba igen

Eller rättare sagt hon ser som sitt jobb att testa sin lilla ryttare och inledde ridturen med att helt sonika dra rakt ut på ett gärde utan att Linn riktigt hann med och givetvis tappade Linn humöret totalt

Vi letade oss upp i skogen och hittade ett ställe där Linn kunde öva lite på att styra genom att rida slalom mellan nägra träd och både Linn och Prinsessan såg ut att tycka att just den delen av ridturen var riktigt roligt och Linn blev på betydligt bättre humör igen

Men allra mysigast hade dom nog efter ridturen när vi satt i solen och mös

Prinsessan var väldigt kelsjuk och höll sig tätt intill Linn mest hela tiden

Ridningen är givetvis en stor del av Linns hästintresse men umgänget  med Prinsessan både före och efter ridturen är nog den delen Linn uppskattar allra mest

När vi kom hem hade Linns välkomstpaket från Hästklubbben Penny Girl kommit och bland premierna fanns ett dataspel och jag mitt dumma nöt trodde i min enfald att eftermiddagen var räddad

Ack vad jag besrog mig

Redan när Linn skulle installera spelet började jag ana varåt den barkade

Hon hann inte mer än stoppa i skivan innan hon vrålade

- Spelet laddar inte...dj**la skitspel

Inga problem alls, spelet laddades in hur bra som helst och jag hjälpte Linn att skapa hennes "karaktär" och efter att ha konstaterat att de talade instruktionena var på svenska förklarade jag att hon fick spela på egen hand utan min hjälp

Det gick bra, iallafall de första övningsbanorna men sen bröt helvetet loss och för alla er som någon gång hört min äldsta dotter spela TV/Dataspel kan jag bara säga att jämfört med Linn så låter Anna som söndagsskolans barnkör

Svordomarna haglade tätt ivrigt ackopanjerade av nävar som dunkades i bordet, fingrar som smattrade mot tangentbordet och det var snudd på att det började osa svavel i arbetsrummet

Linn må vara envis som en åsna men det finns inte ett spår av tålamod i denna lilla kropp

Det var helt enkelt bara att avbryta spelandet, bädda ner Linn i soffan och sätta på lite Scooby Doo på dvdn och efter en stunds vila var Linn med på banan igen på ett betydligt bättre humör

Innan middagen hjälptes vi åt att spela några banor på spelet och under middagen försökte jag förklara för Linn att det tar tid att spela ett data/TVspel, att man får öva på banorna många gånger innan man till slut lyckas och tar sig vidare och jag  vill gärna tro att hon lyssnade och tog till sig det jag sa för efter middagen satte hon sig för att spela en stund och det var en betydligt lugnare och mer sansad Linn som kunde parera motgångarna på övningsbanorna

När Linn till slut kommit i säng skulle jag sjunka ner framför TVn och titta på ett av mina favoritprogram - Sveriges Mästerkock

Oj vad bra det gick

Alla kanaler, fungerade alldeles utmärkt.  ja alla kanaler utom just 4an som jag skulle se på

4an levererade en bild som ömsom var svart och ömsom pixlad och något ljud var det inte att tala om

Mitt humör sköt väl inte i höjden direkt men efter att ha surat en stund satte jag mig vid symaskinen och sydde klart en sommarklänning till Linn

Jag köpte tyget redan förra våren och tyckte att det andades sol, glass  & sommarklänning men tiden ville inte riktigt räcka till eller om det var lusten som uteblev tyget blev en liten hyllvärmare ända fram tills idag då jag hittade ett superenkelt mönster bestående endast av tre mönsterdelar

Tjoff, tjoff så var klänningen klar och mitt humör genast på väg uppåt
Lustigt så tillfreds och glad man kan bli av att skapa något med sina händer

På begäran...

Kommentarer är väl egentligen helt överflödiga men jag kan ju sammanfatta mig kort

* Fula

*Intetsägande

*Andas sent 80 -tal

* Not my style

Ja iofs vet jag inte om jag har någon stil men om jag hade det så vore just den här lampan inte mitt förstahandsval

Ja, vad säger du K ?

Visst är det väl läge att leta vidare ?

Rätt lampa...

... fel pris

I vårt köksfönster hänger två gräsligt fula fönsterlampor

Lamporna är kvarlevor från de förra husägarna och det är definitivt inga lampor som Paul och jag skulle ha köpt och man kan verkligen ställa sig frågan varför dom fått hänga kvar där i drygt sex och ett halvt år utan att ha blivit utbytta

Det enklaste svaret på den frågan är nog ren och skär lathet i en kombination med att vi ännu inte hitta just dom lamporna som vi vill ha

För letat har vi, kanske inte så aktivt men när vi fått tillfälle har vi kikat på lampr på div ställen men alltid konstaterat att vi inte hittat rätt

Dvs ända tills igår då vi åt middag på Kamida, en av våra favoritkrogar i Norrtälje som relativt nyligen haft ett ägarbyte och därmed gjort en liten "ansiktslyftning" när det gäller inredningen och igår la jag märke till att dom bytt lamor

Först såg jag lampan ovanför bordet där vi satt och uttryckte mitt gillande och sen fick jag se att dom även hade nya fönsterlampor och då blev jag helt såld

Eftersom större delen av inredningen i övrigt var från IKEA så tog Paul fram sin mobil och surfade in på IKEAs hemsida för att lite snabbt kolla om lamporna möjligtvis kunde vara därifrån men han kunde inte hitta nå´t liknande i deras sortiment och när vi kikade lite närmare på dom så konstaterade vi att upphägningen ( eller vad man nu ska kalla det ) inte riktigt kändes IKEA så det var inget annat att göra än att helt enkelt ta ett snack med kocken och tillika ägaren och berömma valet av lampor samt lite snyggt fråga vart han hade köpt dom

- Lampaffären vid gamla Posten... men dom var lite dyra, fönsterlamporna kostade 1000:- styck

Men tjenare liksom

Helt krasst, vi behöver två kanske tre ( om vi ska ha lampa även i lilla fönstret ) plus då en lampa över köksbordet och om fönsterlamporna kostar 1000:- styck så kan man ju räkna ut med lilltån att den lite större varienten är något dyrare så låt säga 4500 - 5000:- för nya lampor till köket ?

Nja...

Tänk vad mycke annat man kan få för dom pengarna

Man skulle ju kunna få både en cykel och en begagnad rockard för samma summa men det är klart,

jag vet inte hur snyggt det skulle vara att hänga en cykel i fönstret eller hur pass mycke ljus en rockard kan skänka köket en mörk höstkväll
Och för att inte tala om hur många små formel 1 bilar min käre make skulle kunna utöka sin samling med för den summan

En sak vet jag iallafall och det är att vår lampjakt går vidare och våra grymt fula fönsterlampor kommer att få hänga kvar i fönstret ett tag till



Att jag aldrig...

... lär mig

Linn har ju en förmåga att prata oavbrutet

Oftast lyssnar jag uppmärksamt och deltar i konversationen med liv och lust men i ärlighetens namn kan jag erkänna att jag ibland "stänger av" och inskjuter ett "Ja" , "Mmmm" eller vad det nu kan vara

För ett tag sen började Linn prata om att anordna en hund & kattävling härhemma hos oss och nu med facit i handen kan jag väl önska att jag istället för att hmmma med hade avfärdat det hela redan i begynnelsestadiet

Förra veckan sov Linn över hos sin moster och med sig hem hade hon en CD skiva från rosettillverkaren Silvi och i går förmiddag satt hon länge framför datorn och tittade på rosetter och till slut hade hon bestämt sig för vilka rosetter som skulle inhandlas till tävlingen och strax därefter satte hon sig och började trixa med en affisch och när den var utskriven och klar undrade hon lite käckt vart vi skulle kunna sätta upp den någonstans

- Vi kanske kan sätta en vid busskuren och en borta vid Finsta grillen ?

Och ungefär därnågonstans började jag ana att jag kommer att få mycke mycke svårt att slingra mig ur det hela

Linn är fullt och fast övertygad om att hon ska anordna en hund & kattävling och upplägget ser ut som följer

* Katterna ska tävla i en utställningsklass

- katter är ju så svåra att dressera så det räcker att bara ställa ut dom och Linn kommer att bedöma vem som är sötast

*Hundarna kommer att tävla i fem klasser

- Hoppning

- Agility

- Söka efter en boll eller ett barn

- Sötaste hunden

- Bästa borstningen

Alla som tävlar kommer att få rosett och diplom och dessutom har Linn planerat att det ska finnas kaffe, saft, bullar och grillad korv

Det är väl förmodligen bara att *Le och vinka* och se till att det hela blir av på ett eller annat sätt

Som tur är så har Linn världens bästa moster och jag lever i förhoppningen om att Malle är lättmutad dvs att hon mer än gärna tar med sig Apollo, Billy & Nelson och kommer över på lite kaffe och grillad korv då har vi iallafall tre deltagare

Min lärdom av det hela är iallafall helt klart att vara lite mer uppmärksam på mitt "hummande" så att jag hummar på rätt ställen