Varje år...

... säger jag samma sak

Nästa år ska jag börja köpa paket till paketkalendern i god tid

Men sen vet jag ju att det även nästa år kommer att bli samma sak igen och det är väl som min farfar alltid har sagt

- Den late får brått när det blir kväll

Sista november idag och jag har roat mig med att slå in små paket och förbereda kalendern

 Bara fyra paket kvar som måste fixas innan jag hämtar Linn på förskolan men sen så är den färdig och i morgon kan Linn  börja nerräkningen mot julafton

Kallt, kallt, kallt...

... men i ligghallen var det mysigt

Minus 12 grader när vi kom till stallet så vi skippade ridningen och mös med "Sessan" nere i ligghallen istället

Som alltid lika rofyllt och härligt för själen att bara vara tillsammans med "Sessan"

- inga krav, inga måsten bara en massa kärlek & närhet

Första advent...

... och julstämmningen lägger sig som bomull runt hjärtat

Jag vet, jag är en hopplös julsucker.

Jag älskar julen och allt som hör julen till

Min man delar inte riktigt den kärleken men han håller god min och låter mig hållas, ja han följde t.o.m med till Skansen julmarknad trots att det absolut inte stod högst upp på hans "vill göra lista"

och det allra mysigaste av allt

- trots att han frös och trots att han tycker att det här med julmarknad är ungefär lika roligt som skavsår så höll han god min och var på ett stålande humör

- det måste vara kärlek det!

Ibland blir man...

... på riktigt gott humör när man handlar

För en gångs skull åkte jag iväg och handlade utan vare sig man eller barn

Det var rätt skönt att bara gå o filosofera i min egen lilla värld utan att behöva svara på tusen frågor eller hela tiden säga

- Nej, vi ska inte köpa det idag...

Eftersom vi skulle ha tonfisk till middag så hamnade jag vid fiskdisken

Tjejen vid fiskdisken frågade hur vi skulle tillaga tonfisken

- Förmodligen blir det nog grillpannan

- Ja det är himla gott, tonfisk är verkligen supergott men kanske lite dyrt

- Ja, vi passar på nu när dom stora barnen inte bor hemma längre

- Men du har väl inga tonåringar?
- Nej, dom äldsta är 20 och 22
- Oj, du måste fått barn tidigt, redan när du gick i skolan?
- Nej, jag var 23 när jag fick min första
- Wow! Hoppas att det blir så för mig ochså... Helt otroligt.... du ser mycke yngre ut...

Tänk vad ett leende och ett trevligt samtal kan göra en på gott humör,

jag fortsatte min handling med ett leende på läpparna

Ett leende som dessutom blev ännu större när jag "tjuvlyssnade" på när en kund samtalde med en i personalen

- Jobbar du här?

- Ja på sätt och vis, jag har hand om blommorna men jag kanske kan hjälpa till ändå

Kunden sträckte fram sin korg som var fylld med diverse ljus

- Tror du att det här blir rätt?

- Vem handlar du åt? Din fru?

- Ja....

- Då är det absolut inte rätt... Garanterat 100% fel ...  Men jag kanske kan försöka hjälpa dig...

Ja sen vandrade kunden och personalen iväg och jag kunde som sagt inte låta bli att le

- är det åt din fru? Då är det garanterat fel...

Är vi kvinnor så hemska när vi skickar ut våra män på inköpsrunda?

Nåja, besöket på Flygfyren var som sagt trevligt och middagen som Paul sen tillagade smakade gudomligt

Trött, tröttare, tröttast...

... och jag har bara mig själv att skylla

Efter x antal veckor hemmavid med minimalt umgänge bestämde jag mig för att Linn och jag skulle hänga på min syster Malle och hennes dotter Miriam in till Sthlm för bla besök på Ridsportmässan i Globens Annex

En kort sammanfattning av dagen med hjälp av lite bilder

Vi inledde med frukost på Mc Donalds

Den varma chokladen smakade gudomligt i morgonkylan

På T-Centralen hade Tomten öppnat pepparkaksfabrik

I fabriken bedrevs även lärlingsutbildning

Nyutexaminerad pepparkaksbagare

Trång, bökigt & svettigt

- dvs som vanligt på en mässa!

Även lunchen intogs på McD

- vi  skyller på barn & tonåring

På söndag är det ju Första advent så i ett försök att komma i stämmning besökte vi Julmarknaden i Gamla Stan

På NK träffade Linn tomten, perfekt nu är önskelistan levererad

Hur avslutar man bäst en heldag på stan ?

Bäst och bäst, vi avslutade iallafall dagen med ett besök på IKEA i Barkarby

En intensiv och lång dag, kroppen är helt slut med hjärta & hjärna mår prima efter mysigt sällskap och om själen mår bra tror jag att kroppen återhämtar sig efter lite sömn....





Helt seriöst...

... nu ger jag upp

I dag kände jag för första gången på mycke mycke länge att det fanns en aning mer energi dvs orken skulle räcka till lite mer än att just bara vara

Så jag beslöt mig för att ta tag i städningen o tvätten

- något som blivit grymt försummat den senaste tiden

Men efter att nu  ha försökt så gott som hela dagen ger jag upp, det är så dj**** tråkigt att aldrig kunna göra något från start till mål utan en massa avbrott hela tiden

Det hela började med att jag frågade om Linn ville ha frukost

- nej inte nu, jag vill vänta en stund

Kanon, jag började plocka lite och hann väl plocka upp fyra-fem leksaker innan mitt städande avbröts av

- Mamma, jag är hungrig nu!

Fixade frukost och tänkte sen fortsätta med plockandet,

tog väl typfem-tio minuter innan jag avbröts igen

- Mamma, jag vill gå ut nu!

Avbrott igen, hjälpte lillfröet med alla kläder

- såg till att stövlar, vantar & mössa satt som de skulle för att förhindra snön från att tränga in och tänkte i min enfald "kanon, nu kanske jag får iallafall en halv timme till lite effktiv städning"

Jomen pyttsan, ungeför var femte minut stod lilltrollet i dörren och behövde hjälp med div saker

Efter dryga halvtimmen var det dags att komma in och givetvis behövdes det hjälp av med blöta/snöiga kläder och jag ställde frågan om hon ville ha lunch

- Nej tack inte just nu...

Började vika tvätt och tänkt,  efter typ två tröjor var det någon som blev akut hungrig på lunch och sen har det liksom bara flutit på

- Mamma hjälp mig med min prinsessklänning

- Mamma var är mina kritor?

- Mamma jag vill måla med vattenfärg

- Mamma hur skriver man kram

- Mamma hur skriver man Renee

- Mamma jag vill se film

- Mamma.....

Dessemellan har båda katterna i omgångar skrikit efter mat, velat släppas ut/in och därtill ska även läggas att medans jag plockat unden två saker har Linn lyckats ta fram tre nya prylar eller flyttat tillbaka de saker jag redan plockat undan

- kort sagt det där med att få göra något från start till mål har skitit sig totalt

Nu börjar jag känna lite små panik

- det är första advent på söndag och jag vill faktiskt ha adventsfint då men det känns som att enda sättet att överhuvudtaget nå det målet är att låta en bomb brisera och sopa upp resterna eller helt enkelt  vara uppe om nätterna och städa 

Något som funkar i vanliga fall men knappast när man som jag dragit runt med ett envist virus i mer än två månader och kroppen helt dränerats på energi

 En helg på ett SPA skulle sitta rätt fint

Näe förresten,  jag behöver inte  ett SPAbesök

- jag behöver bara en soffa, lite goda praliner, kanske en bok eller ngr bra filmer men framför allt så känns det som om jag skulle behöva ett dygn "off"

Snö, snö, snö....

... ännu mera snö

var det som mötte mig när jag tittade ut i morse och jag erkänner att jag känner mig lite snödeprimerad just nu
- jag gillar inte snö & kyla!

Men så vaknade Linn och kom upp klädde i solgult linne, shorts och strålade som en sol och utbrast

- Mamma idag känner jag mig som sommar!

Än en gång fick denna lilla 5åring mig att tänka till, det är väl helt enkelt så att jag får plocka fram sommaren inom mig så blir det lättare att stå ut med kylan och snön i väntan på våren...



Jag tror inte...

... att hon bara hade en dålig dag

Utan att människan i kassan på Öron-Näsa-Hals mottagningen bara tillhör kategorin  grymt otrevliga människor utan någon servicekänsla alls

Jag kom  in i ett tomt väntrum, tog  min nummerlapp och väntade lydigt på min tur

När mitt nummer visades på displayen gick jag fram, log och sa

- Hej, jag heter Helen Ahlgren och har en tid här klockan tio, la fram mitt körkort och möttes av

- Jaså

*tystnad*

- Legitimation

Jag sköt fram mitt körkort lite närmare och möttes av en fnysning och ett

- kort eller kontant?

Inte ett ord om hur mycket besöket kostar utan bara kort och gott

- kort eller kontant...

När var betalningen är gjord bad jag vänligt om ett högkostnadskort och fick svaret

- Det går lika bra att spara kvittona

- Det vet jag men jag vill gärna ha ett sånt kort så jag slipper hålla koll på kvittona, det är lättare att samla det på kortet

Ännu en fnysning, jag antar att det måste vara grymt jobbigt att skriva mitt namn o personnr, dagens datum, summan samt sätta en signatur

Mitt besök i kassan avslutas från hennes sida med

- Gå in dit, sätt dig till vänster och håll fram den röda plastmappen väl synligt för sköterskan....

Jag är fullt medveten om att vi alla har våra dagar då livet inte känns så himla kul men jag är lika medveten om att jag när man har ett serviceyrke så är det liksom bara att gilla läget dom där dagarna dvs bita ihop och *Le och vinka*

Det händer att jag ochså har mina dagar men aldrig att jag skulle vara kort och snäsig mot mina brukare, det är som sagt bara att *le och vinka* och fixar man inte det så bör man nog ta sig en tankeställare om man verkligen passar för ett servicyrke...

Som tur var så var sköterskan inne på mottagningen den griniga kassörskans raka motsast

Så fort Linn o jag hade satt oss  kom hon fram och hälsade med ett stort leende på läpparna, tog emot min plastmapp, gick iväg och kom tillbaka nästan lika fort med fyra böcker som hon gav Linn

- Här kan du läsa för mamma medans ni väntar...

Efter en stund kom hon tillbaka, småpratade lite med Linn, visade sen in oss på läkarens rum och frågade lite diskret om Linn var känslig eller om hon skulle klara av att se undersökningen eftersom det kan upplevas lite skrämmande när man kör ner "kameran" via näsan

När det var dags för "kameran" tog sköterskan fram den lilla lådan med bok & klistermärken i där barns som varit hos doktron brukar få välja ett märke

- Här Linn kan du välja ett klistermärke för att du är så duktig och följer med mamma. Du kan ta två... kan du räkna till fyra? Ta fyra klistermärken...

Innan vi gick därifrån hade Linn fått fyra klistermärken, en ring och ett par undersökningsglasögon

Att personalen skulle engagera sig i Linn som dom gjorde var inget jag hade förväntat mig överhuvudtaget men det gjorde både mig och Linn väldigt glada och blev en sån slående kontrast jämfört med det första bemötandet...

Dagen när ingenting...

... blev som planerat

Men det blev bra ändå till slut

Idag hade jag tid på Öron-Näsa-Hals inne på KS

Planen var att lämna Linn på förskolan, ställa min bil i Ledinge, åka med Paul in till stan, hinna ta en kaffe på cafterian på KS och kanske bläddra lite förstrött i tidningen och bara njuta av lugnet som infinner sig efter att man umgåtts med Linn dygnet runt i fem dagar...

Men...

... planen funkade bra dvs ända tills vi kom ut till bilarna och upptäckte att dörren på passagerarsidan inte gick att stänga

- absolut inget ovanligt, det var ju -2 och vid minsta lilla minusgrad bråkar låsmekanismen på min bil

och...

... jodå, vi har haft den inlämnad, vi har provat alla möjliga tricks och tips men jag är ledsen

- inget funkar det är liksom bara att gilla läget.

Efter att Paul till slut fått igen dörren tyckte han att jag skulle chansa men jag visste ju oddsen liksom, risken var relativt stor att det inte skulle gå att öppna vare sig förar eller passagerar sidan när vi kom till förskolan och om det nu mot all förmodan hade funkat där vid förskolan på morgonen så hade jag med 99% risk fått krypa in i bilen via bakluckan/bakdörrarna sen när jag skulle hem från Ledinge

Så, ja det var helt enkelt bara att låta Linn följa med. Den där lugna stunden försvann någonstans ut i rymden och blev istället något helt annat..

Det tog lite längre tid än normalt att ta sig in till stan, när vi väl kom till S:T Eriks plan och skulle ta bussen mot KS var det fullständig kaos vid busshållplatsen

- tre bussar hann passera innan vi äntligen fick plats!

Den där lugna kaffestunden blev iatället en snabbfrukost

Besöket gick hyfsat snabbt och sen tyckte Linn att vi skulle shoppa dvs åka till BR

Det blev en snabbvända in till Gallerian, lite lunch & det utlovade BR besöket sen ville vi båda hem

Vi skulle göra ett bussbyte vid Söderhall och var ute i god tid

- ja om allt gått som smort skulle vi haft 50min på oss, alldeles lagom för att hinna ta en fika eller en korv men idag gick ju inte allt som smort

Vädret o väglaget gjorde att bussen fullkomligt kröp fram i snigeltakt, vi kom till Söderhall en kvart innan bussen skulle gå

Kallt, kallt, kallt och givetvis var bussen försenad

- vem hade förväntat sig något annat?

Nåja, sju i morse gick vi hemifrån och strax före halv fyra var vi tillbaka i hemmets sköna värme och Linn konstaterade

- Mamma jag vill verkligen inte gå ut någpt mer idag

Inte jag heller...

Tanken var...

... att det skulle bli en häst

Men i ärlighetens namn påminner det mest om en korsning mellan en gris och en råtta

Jag väntar med spänning på vad Linns dom blir i morgonbitti...

Helt klart är iallafall att jag totalt saknar den pysselgenen,

viljan finns där men anlaget lyser med sin frånvaro...

Gammal man...

... gör så gott han kan

Linn fick en liten biologilektion i hagen idag

När lusten pockar på...

... spelar det ingen roll att man är 25år gammal och dessutom vallack

- vill man så vill man

Jag kanske är fånig...

... men jag kan inte låta bli att känna mig lite extra glad

När jag berättade för syrran att Prinsessan kommer gående mot oss i hagen så tyckte hon att jag skulle sträcka på mig o känna mig lite stolt

Prinsessan har flyttat runt en del och kan ha lite svårt för en del människor men framför allt så har hon varit lite svårfångad i hagen

Att hon nu kommer emot mig i hagen är ett stort framsteg

Så... jo jag känner mig lite stolt men mest glad över att hon verkar trivas så bra med oss

- hon verkar gilla oss precis som vi gillar henne

Nästa sak på önskelistan...

... är en kaksprits

Behövde skingra tankarna lite så jag bestämde mig för att testa ännu ett recept i min härliga kakbok 

- Kurt Lundgrens Strassburgare föll valet på och jag kunde rätt snabbt konstatera att min sprits definitivt inte var ämnad till formar kakdegar till tjusiga små kransar så...

... Slutresultatet skilde sig rätt mycke från originalet iallafall vad det beträffar utseendet

Men Linn tyckte att dom var supergoda och det är väl kanske smaken som är viktigast öven om man "äter" även med ögat...

En del skyller på kraftig benstomme...

... andra på vinterpälsen

I dag när vi stod vid ridbanan konstaterade jag att Prinsessan blivit lite rund om magen

- Nej det är nog bara hennes vinterpäls svarade Paul

- Aha, men då har jag ochså vinterpäls tyckte jag men fick därefter ett snabbt svar från min käre make

- Ja, det kanske du har men skillnaden är att Prinsessan tappar sin vinterpäls på sommaren....

Jaha, vad ska man då skylla på  när man varken kan hävda kraftig benstomme eller vinterpäls?

Söndag...

... i stallet

Eftersom vi lyckades pricka in att åka till stallet precis mitt emellan morgon & eftermiddagsmaten så var jag helt inställd på att behöva traska ända längst ner i hörnet av lösdriften för att hämta Prinsessan men jag hade tur, hon stod så snällt uppe på "plattan" med sina kompisar och till min stora förvåning och lycka så spetsade hon öronen direkt när hon såg mig och hör o häpna hon kom ivrigt skrittande mot mig

- mys på hög nivå

Ja sen om det var för att hon var glad över att se mig, bara ville in i stallet eller helt enkelt kände på sig att jag hade ett äpple i fickan låter jag vara osagt

- jag är glad över att hon kände igen mig och självmant kom till mig!

Idag blev det ridning på ridbanan och efter ridningen gjorde vi ett nytt försök att ta lite bilder till årets julkort

Någon/några av bilderna blir säkert användbara....

Jag är totalt novis...

... när det gäller bilar

Ja jag vet hur man tankar, fyller på spolarvätska och annat sånt där primärt som man bara måste kunna

Men sen är det tvärstopp!

Igår när jag skulle fylla på spolarvätska så upptäckte jag att min bil behöver lite omsorg

Jag har som sagt noll koll så jag får väl ta på mig blondinperuken och spela dum när jag ringer "Bildoktorn"



Det blev inte...

... riktigt som planerat idag

Men inget ont som inte har något gott med sig

Istället för de planerade aktiviteterna så blev vi hemma idag Linn o jag

Linn var givetvis grymt besviken så jag fick lägga manken till och anstränga mig för att muntra upp henne

Vi satte oss framför datorn, installerade Mora träsk spelet och...

...Ja typ flera år efter sina jämnåriga kompiar så visade hon för första gången riktigt intresse och vips när intresset fanns så var det  absolut inga som helst problem med att lära sig hantera musen

Linn strålade som en sol och fyllde maskin efter maskin med tvätt medans jag roade mig med att göra färdigt ännu en mössa

En ny modell i dockstorlek

Linn har beställt en i sin storlek



Nästintill....

... total tystnad är det som gäller nu

Så

- jag är inte varken  sur eller otrevlig bara för att  jag inte svarar i telefonen

- jag har inte plötsligt blivit osocial eller stroppig bara för att jag inte kan-vill-orka vara trevlig och umgås just nu

Jag är helt enkelt bara rädd om mig o min röst

Jag var på akuten igår kväll/natt, efter ett par timmar i väntrummet fick jag träffa en helt underbar läkare som gjorde en mycke grundlig undersökning av min hals

- lite väl grundligt o rätt obehagligt var det att få en kamera dvs ett smalt rör nerkört via näsan för att hon skulle kunna se stämbanden och det hon såg där var både positivt men kanske även negativt...

Det positiva var att trots den långa hesheten så såg stämbanden relativt ok ut, inga knutar eller någon större stelhet, det negativa  var jag är väldigt svullen bakom stämbanden

En svullnad hon inte riktigt förstod vad den kan bero på så hon remitterade mig vidare till en specialist på Foniatriskamottagningen och fram tills jag varit där är det om inte 100% tystnad så iallafall 90-95% tystnad som gäller

Och den där lilla % jag får-kan använda tänker jag använda till att prata med Linn, hon är ju den enda i min omgivning som jag inte riktigt kan komminucera med på något annat sätt än just med ord och för mig är det en självklar piroritering som jag hoppas att mina vänner förstår...

Häromdagen...

... undrade Linn om det var slut på fredagar

När jag frågade varför hon undrade det blev svaret

- Det var länge sen vi åt sushi på Kamida

Och det hade hon ju alldeles rätt i så givetvis lovade vi henne att på fredag ska vi äta middag på Kamida

Halv åtta i morse började Linn tjata om sushi

Ungefär en gång i halvtimmen frågade hon hur länge det var kvar tills vi skulle åka till Kamida

Vid tretiden på em utbrast hon förtjust

- Jag tror det börjar bli kväll snart, det är inte lika ljust ute längre...

Så blev det äntligen kväll och lillsnorpan fick sin sushi

Själv provade jag en för mig ny rätt idag

Som vanligt smakade maten helt ljuvligt, servicen var på topp...

... ett enda litet men bara

- vid bordet intill satt två mammor med varsin bebis och jag kan inte låta bli att fundera över hur man är funtad när man finner det fullkomligt naturligt att lägga upp bebisarna på stolarna vid matbordet och byta blöjor?

På en restaurang?

Det spelar liksom ingen roll om det "bara" var en kissblöja lite vett & etikett har man väl för böveln?

Hur folk gör hemma i sina egna hus skiner jag blankt i men går jag på restaurang förväntar jag mig inte att behöva ta del av ett blöjbyte mitt i maten...

... och sen undrar folk varför en del resturanger är så "barnfientliga"

Nåja, Linn njöt av sin sushi och var på ett strålande humör vilket är det viktigaste



Scampi & grönsaker i svartpeppar&vitlökssås

*mums*

Jädrar i min låda...

... vad rösten tog stryk

Men det var det värt, efter typ alldeles för många dagar då den sociala kontakten bestått av prat via nätet så var det väldigt trevligt att ta en snabbfika tillsammans med Nilla men nu känns det som om jag bör vara tyst resten av kvällen.....

En stunds...

... meditation vid hästhagen

Efter att ha lämnat Linn på förskolan åkte jag till stallet, min tanke var att pyssla lite med Sessan men jag kom mitt i frukosten och bestämde mig för att inte störa

Istället stod jag bara där lutad mot stallväggen och njöt av lugnet

Det var otroligt rogivande att stå där och se på medans dom mumsade hö, småtjafsade lite om bästa platsen...

Tankarna for iväg åt alla håll o kanter på ett väldigt behagligt sätt, efter några dagar då humöret befunnit sig en bit under isen så kände jag helt plötsligt ett lugn sprida sig men framför allt så fick jag en liten påminnelse om hur viktigt det är att mitt i allt det jobbiga se glädjen i tillvaron och att inte låta det trista grå få övertaget...

Efter en stund i hagen kände jag mig redo att åka hem och ringa Öron-Näsa-Halsmottagningen

Jag var inställd på att behöva stå på mig men...

...Jag behövde inte mer än säga mitt namn o vad det gällde så plockade hon fram min remiss, konstaterade att den var undermåligt skriven och att det inte alls framgick hur akut läget var

Allt hon kunde göra var att pressa in mig på tisdag och uppmana mig att vid minsta lilla försämring direkt åka till akuten/närakuten

Tisdag känns betydligt mer ok än den 8e december och nu är jag ännu mer övertygad om att det på allvar är dags att börja leta en ny "husläkare"

Om det tar tre 3v. att få en akut läkartid...

... ja då vill jag ine ens tänka på hur lång tid man får vänta om läget inte är akut

Tre och en halv vecka utan röst, förra veckan var jag på VC och läkaren där skickade iväg en akutremiss till öron-näsa-halsmottagningen och trodde att jag skulle få en tid den här veckan eftersom läget är just akut

I dag damp det ner en tid - den 8e december...

Så akut var det alltså

Jag börjar bli sjukt less, det är  grymt jobbigt både fysiskt och psykiskt

Om jag ändå kände att det gick åt rätt håll men inte då, ingen märkbar förbättring alls

Det händer för en kort minut att rösten blir starkare och jag börjar hoppas men efter varje sånt tillfälle så är det tillbaka på noll igen

Man ska inte goolga, man ska inte lyssna på skräckhistorier men handen på hjärtat -
man gör det ändå och det är ju väldigt trevligt att läsa att efter tre veckors heshet ska man uppsöka läkare för att få halsen undersökt så att man hittar orsaken till hesheten
Snabb hjälp i ett sånt läge är viktigt för att det inte ska bli kroniska skador...

Nu vet jag ju inte vad det är för skit jag har fått, förhoppningsvis är det bara nå´t simpelt och allt kommer att återgå till det normala igen

- kanske t.o.m innan jag hinner träffa doktorn den 8e

Jag vill ha min röst tillbaka,

Jag vill börja jobba igen

Men framför allt så vill jag kunna föra ett normalt samtal med människorna omkring mig  men framför allt med min älskade man

Jag saknar att kunna ringa honom och "kallprat" om dagarna...

Efter tre och en halv vecka utan röst har jag verkligen insett hur mycket det betyder att kunna prata med sin omgivning, en sak jag har tagit alldeles för given och inte ens reflekterat över tidigare....

Jag...

... garderade mig lite

Jag har en svag känsla av att gårdagens mössa blev lite stor så jag roade mig med att sticka en storlek mindre

Nu känner jag mig lite mer nöjd...

Jag har en känsla av...

... att den troligtvis är för stor



Det är enklara att trixa o fixa fram nya mössor till Linn när man kan prova vart eftersom och repa upp 

Men det är bara att se till att den kommer till Lilla D så att den kan provas

Tantvarning...

... ja nästan snudd på pensionärsvarning

Var det på dagens middag

Stekt strömming & potatismos

- hemgjort mos såklart

En del frågor kan vara svåra att svara på...

... på men väl så viktiga att fundera över

Linn älskar alla dessa "SOS program", just nu sitter vi och tittar på "SOS Gute"

Efter ett inslag med en familj som fick hela sin ladugård nerbrunnen och lite mer än 100 djur innebrända avslutade inslaget med

- Vi har insett hur viktigt det är att ta till vara på tiden...

Linn funderar en stund och sen kommer frågan som ett brev på posten

- Mamma, hur tar man tillvara på tiden ?

Ja hur tar man tillvara på tiden på allra bästa sätt?

Jag vet inte vad det är...

med vattenpölar och Linn

Men jag vet att Linn älskar när det regnar och jag vet att hon älskar att hoppa i vattenpölarna

En sak vet jag dock

- hon blir lycklig av att få hoppa, ligga, sitta ka kort sagt att helt enkelt få ge sig hän i dessa vattenpölar

och eftersom vi har både nära hem, tvättmaskin och gott om ombyten så ser jag liksom ingen anledning till att säga - NEJ!

Jag bara står där brevid och njuter av hennes glädje

Innerst inne skulle jag nog vilja göra samma sak som Linn

- men frågan är ju vad grannarna skulle tänka o tro om jag började rulla runt i vattenpölarna





Häromdagen sa min man...

... att jag borde intressera mig mer för tekniska prylar

och inte bara lita till att han fixar allt

Så i morse bestämde jag mig för att installera min nya mus till datorn

Ambitionen var att överraska maken när han väl hittade upp från den varma sängen men...

... jag kom bara så här långt

Sen kände jag bara

*hjälp*

Men känner jag Paul rätt kommer han bara att säga

- Vill du ha en ny mus får du installera den själv...

Så nu är den stora frågan

- ska jag ta mig an "jobbet" och iallafall försöka eller ska jag vänta till jul då Joakim kommer hem?

En kaka...

... som inte riktigt var värd besväret

Det var dags att testa nästa recept

Lite pill o trix och tyvärr blev inte slutresultatet en kaka i min smak

men nåja, nu har jag bakat Vaniljkringlor och kan kasta mig över nästa recept när andan faller på...

Linn satt brevid...

... och filosoferade medans jag bakade

- Mamma, du är så duktig på att baka... du ska få baka till mitt bröllop...det kommer nog två hundra kanske tusen för att titta på min vackra klänning

Vad säger man?

- Inte så mycke men man ler inombords



Det sägs att man ska...

... undvika att jobba med barn & djur

Efter att vi idag har försökt fota Linn & Prinsessan är jag benägen att hålla med

Våra Prinsessor var inte speciellt sugna på att ta regi

Men skam den som ger sig

På´t i morgon igen så...

... kanske vi får till ett julkort