... ja då vill jag ine ens tänka på hur lång tid man får vänta om läget inte är akut
Tre och en halv vecka utan röst, förra veckan var jag på VC och läkaren där skickade iväg en akutremiss till öron-näsa-halsmottagningen och trodde att jag skulle få en tid den här veckan eftersom läget är just akut
I dag damp det ner en tid - den 8e december...
Så akut var det alltså
Jag börjar bli sjukt less, det är grymt jobbigt både fysiskt och psykiskt
Om jag ändå kände att det gick åt rätt håll men inte då, ingen märkbar förbättring alls
Det händer för en kort minut att rösten blir starkare och jag börjar hoppas men efter varje sånt tillfälle så är det tillbaka på noll igen
Man ska inte goolga, man ska inte lyssna på skräckhistorier men handen på hjärtat -
man gör det ändå och det är ju väldigt trevligt att läsa att efter tre veckors heshet ska man uppsöka läkare för att få halsen undersökt så att man hittar orsaken till hesheten
Snabb hjälp i ett sånt läge är viktigt för att det inte ska bli kroniska skador...
man gör det ändå och det är ju väldigt trevligt att läsa att efter tre veckors heshet ska man uppsöka läkare för att få halsen undersökt så att man hittar orsaken till hesheten
Snabb hjälp i ett sånt läge är viktigt för att det inte ska bli kroniska skador...
Nu vet jag ju inte vad det är för skit jag har fått, förhoppningsvis är det bara nå´t simpelt och allt kommer att återgå till det normala igen
- kanske t.o.m innan jag hinner träffa doktorn den 8e
Jag vill ha min röst tillbaka,
Jag vill börja jobba igen
Men framför allt så vill jag kunna föra ett normalt samtal med människorna omkring mig men framför allt med min älskade man
Jag saknar att kunna ringa honom och "kallprat" om dagarna...
Efter tre och en halv vecka utan röst har jag verkligen insett hur mycket det betyder att kunna prata med sin omgivning, en sak jag har tagit alldeles för given och inte ens reflekterat över tidigare....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar