... det än låter
Det här kanske kommer som en chock för somliga men vet ni,
man kan faktiskt baka kakor, bröd och bullar ja man kan till och med koka både kola, knäck och fudge utan att frossa i sig allt på egen hand
Jag vet, det låter verkligen skumt men man kan faktiskt baka och dona bara för att man tycker att det är så himla roligt och för att det får en att må bra
och hur underligt det än låter så går det går faktiskt att bara ta en smakbit eller två
Ja det är faktiskt även helt möjligt att efter provsmaket lägga in kakorna, bullarna eller vad det nu är i frysen och låta dom ligga där tills det dyker upp något trevligt fikabesök eller i värsta fall så länge att man helt enkelt måste slänga dom för att dom blivit för gamla
Med tanke på alla syrliga kommentarer som dyker upp när jag har bakat eller gjort något godis så har jag insett att det är många som missat just den lilla detaljen eftersom så många tror att ett bullbak per automatik innebär att man sätter sig och frossar i sig tio bullar på raken, vilar en liten stund och sen svullar tio bullar till, att man tar kakburken med sig när man går ut med hunden bara för att ha lite färdkost med sig eller att ett knäckkok per automatik innebär att man inte lämna köket förens sista knäcken har tagits ur sitt papper
Som sagt, det kanske låter lite konstig för en utomstående men det går faktiskt att ge bort lite hembakta kakor, det funkar även att bjuda en vän på fika och om inte det är ett alternativ så är frysen är en helt otrolig uppfinning
Det är egentligen bara vid ett tillfälle som det kan vara lite knepigt och det är när det kommer till det där med Daimfudge
Just Daimfudgen är lite lätt beroendeframkallande och det kan vara lite svårt att inte ta ett extra varv förbi kylskåpet för att liksom kolla om den fortfarande är sådär försvinnande god som den förra biten man smakade på var men å andra sidan så har jag bara kokat Daimfudge en gång nu i december och den gången räckte den i drygt en vecka och då var vi ändå tre som var där och provsmakade så något frosseri var det nog knappast tal om i det fallet
Så kära vänner, att jag roar mig med bakning i olika former innebär inte att vare sig jag, Paul eller Linn sitter vid köksbordet och svullar i oss kakor, bullar och godis dagarna i ända utan det roliga i det hela är att vi tre är rätt usla på det här med att fika och därför blir det lite extra roligt med alla kommentarer om att vi är kakmonster och när allt kommer omkring så säger ju dessa kommentarer egentligen mer om avsändarna än vad det säger om oss för påfallande ofta är det ju så att man dömer andra efter sig själv...
Ja visst är det ju så. Jag har bakat och tagit med till min farbror nu under hösten när jag varit dit på besök och igår på juldan (ja, okej hrm i förrgår, jag skriver ju missinassen) när jag och herr J var över dit så hade jag med en folieform med Jansons frestelse åt honom som han blev riktigt glad över. Det behöver inte vara så fancy när man ger bort. Det är tanken som räknas.
SvaraRaderaJäklars vad du har legat i och bloggat sen sist jag kikade in här. Jag har haft lite annat i huvudet på sistone.
Jag läste ditt "ensam" på julafton-inlägg och jag hade tänkt fira julen enkom med familjemedlemmarna här hemma och inga andra men det är inte alltid som det blir som man tänkt sig. Jag har bloggat om det nu här på kvällskvisten.
Jag har iaf kommit till insikt om att för att JAG ska må bra så måste jag lyssna på vad JAG vill. Och julafton har varit en sån stor ångestskapare tidigare men förra året när jag jobbade till 16 och sen landade hemma utan att stressa iväg till svärföräldrarna och få äta julbord efter alla andra och sen sitta där och få en illa genomtänkt julklapp bara för att det ska vara en julklapp åt alla.... det var den bästa julen jag haft på många år. Ingen ångest alls och bara kärlek och glädje.