Det är lätt att...

... ta allt för givet

För en gångs skull kom jag i säng i tid igår kväll, lyckades samla på mig en binge sköna timmar av sömn och kände mig pigg o alert hela dagen på jobbet

När jag väl landat hemma efter att ha hämtat Linn på förskolan så sa det bara *poff* och all energi tog slut dessvärre var även Linn rejält trött, snorig och...

- ja allmänt på dåligt humör helt enkelt

Men istället för att sätta sig ner och vila så drog hon igång det ena projektet efter det andra och ingenting gick som hon ville och givetvis var det mitt fel

- vem annars liksom?

Jag försökte gång på gång förklara för Linn att det bästa nog vore om hon satte sig och kollade på en film och vilade lite istället för att fixa och dona som hon gjorde

Men varför lyda mamma?

Efter timmar som kändes som en evighet blev det äntligen nattningsdags för den lilla damen

Paul & Linn försvann ner för sagoläsning och jag bänkade mig framför TV´n och zappade fram "Sofias Änglar"

I vanliga fall har jag lite svårt för just den typen av program men ikväll blev jag fast i programmet.

Familjen öde berörde mig, Pappans otroliga  kärlek till livet men framför allt sina döttrar gjorde intryck på mig och erkänner väl lite motvilligt att det kom en o annan tår men framför allt väckte det många tankar och känslor

Så lätt det är att fastna i vardagsträsket, att liksom bara lunka på och ta allt för givet

Ibland behöver man få en påminnelse om hur bra man har det, hur mycke man har att vara tacksam för men framför allt hur otroligt viktigt det är att fånga dagen, att ta vara på här och nu istället för att vänta på sen...

 

Tiden innan Linn föddes och veckorna på neonatalen var ett sånt där tillfälle i livet då jag verkligen stannade upp och insåg att vi verkligen lever här och nu och hur viktigt det är att "fånga dagen" som det så tjusigt brukar kallas

"Fånga dagen" var verkligen vad jag gjorde under mina två år som färäldraledig,

jag tog dagen som den kom och det allra viktigaste var att bara vara tillsammans med familjen

Sen började jag jobba och...

... ja vardagen har liksom bara snurrat på och en eftermiddag som denna är det lätt hänt att jag glömmer bort hur oerhört priviligerad jag faktiskt är som har det så otroligt bra som jag har det

Efter "Sofias Änglar" satte jag mig här vid datorn och laddade över dagens skörd av bilder och när jag klickade igenom bilderna på Linn så kunde jag inte låta bli att le åt mig själv och hur lätt det är att fastna i dåliga tankebanor, hur lätt jag har att tänka på det jobbiga istället för att ta vara på solglimtarna

För även om Linn stundtals var rätt jobbig under eftermiddagen så bjöd hon även på en hel del charm och underbara filosofiska utläggningar

Som vid köksbordet då hon skulle "modella" i mössan jag hade stickat men det hela utvecklades till en mys & kelstund tillsammans med Mysan istället

Dagens solglimtar

* Pratstunden med Anna, jag blir så glad när jag hör henne berätta om sina studier, jag är så stolt över hennes engagemang och all den tid hon lägger ner och den beslutsamhet som hon visar gör mig alldeles varm i hjärtat

* Mitt mammahjärta pös över av stolthet när jag idag fick höra fina ord om hur duktig o omtyckt han hade varit på sitt förra jobb. Det var kul prata med honom och höra hur glad han blev över berömmet.

* Linn och hennes självklara konstaterande

- Mysan älskar mig... ja alla älskar nog mig